Etikettarkiv: vildmarksliv

Alfred är hos oss även efter 45 år


Alfred ligger i hemmet ihop med oss, till slut.

Seth arbetade varje dag hårt innan och efter skoldagarna med djuren i ladugården. Tog hand om dem med mockning och foder och lekte med dem – dresserade grisar, försökte rida på tjurkalvar. 

Alfred som han hette – och fortfarande får heta är tjurkalven som gavs till en tolvårig Seth. Att skänkas en kalv som skulle gå till slakt efter ett år! Men vad fanns det att sätta emot?

Jag, storstadsmänniskan Victoria kan inte ens föreställa mig det. Få ett djur, ha en nära kontakt, dressera – och tjurkillen sedan bara iskallt skickas till slakt?

Nära djuren och naturen från min uppväxt – Seths egen berättelse.

Tjurkalven Alfreds skinn är idag slitet, men känns och är kärt för oss i familjen.

Seth på sin gamle Alfreds skinnTvättade faktiskt huden i tvättmaskinen, på milt program. Med såpa och neutralt hårbalsam som sköljning. Det ska man inte göra hur många gånger som helst. Men, det har ju gått 45 år! 

Alfreds skinn ligger idag över Gunvalds liggplats i vardagsrummet. När jag la ut det – så kommer Gunvald – precis som alltid, när jag ska lägga ut en matta eller kasta över överkastet på sängen – och lägger sig mitt på – innan jag gjort klart.

Men – så här. Ändå lite vackert, efter tidens gång..

/Med vänlig hälsning Victoria, hundcoachen Seth Sjöbloms egen observatör

Seths kamp för naturhållbar vildmarksturism


Älskar man naturen och djuren så är det svårt att leva där utan att med alla medel försöka vårda vår moder natur.

Seth Sjöblom satt tre år som ordföranden i den ideella föreningen ”Fululufjällsringen” i ett samarbete mellan Älvdalens kommun, Malungs kommun och Trysils kommun i Norge, för att för att utveckla naturturismen i området på ett naturvänligt sätt.

Detta i samarbete med Länsstyrelsen och Världsnaturfonden/WWF för en miljöhållbar naturturism i skog och natur. Seth var då mycket ute och höll föredrag omkring detta.

Seth Sjöblom och dåvarande partnern Birgitta Jonsson, Idre, drev sitt fjällturismföretag med islandshästar och 75 draghundar så miljövänligt som möjligt och belönades tre år i rad med diplom från Naturens Bästa för sina hållbara miljösatsningar i Ekodiplomerad vildmarksturismverksamhet.

Från Dalarnas Tidning 2004: Skogsvårdsstyrelsen, Älvdalens Utbildningscentrum och projektet ”Entreprenörsskap i finnmarken och skogslandet”. En hel dag ägnas åt seminarium om skogens framtid med bland andra Seth Sjöblom med ett äventyrsföretag med hundar och hästar och äventyraren Bobbo Nordenskiöld.

Artikeltext:
På tisdag drar folk som är intresserade av framtiden i skogen in på Hotell Älvdalen. Från tidig morgon till sen kväll ska det föredras och diskuteras om olika möjligheter att skapa alternativa jobb med naturen och skogen som utgångspunkt.
D
et är Skogsvårdsstyrelsen, Älvdalens Utbildningscentrum och projektet ”Entreprenörsskap i finnmarken och skogslandet” som har laddat upp ordentligt.
Dagskiftet är reserverat för ett seminarium med rubriken: Skogen som inkomstkälla. Det blir föreläsningar till sena eftermiddagen. Bland föreläsarna märks generaldirektören för Skogsvårdsstyrelsen, Göran Enander, som pratar på temat: ”skogen, till nytta för alla.”
Lennart Swahn, som driver företaget Naturkraft, och Seth Sjöblom, som driver ett äventyrsföretag med hundar och hästar, är två andra föredragshållare. Dessutom kommer den vida kände äventyraren Bobo Nordenskiöld berätta om en del av sina resor.
Förutom detta blir det också seminarier och diskussioner till långt in på eftermiddagen. På kvällen blir det sedan en föreläsning om byautveckling, också den på Hotell Älvdalen. Det är Lennart Swan som berättar om sitt företag Naturkraft AB. Det blir också diskussioner på temat ”Vad krävs för att utveckla en bygd” och ”Vilka är de goda exemplen?””

Bobbo Nordenskiölds hemsida

benny-jonsson-idre

Seth överlevnadskonsult inför expedition med extrema väder


piazzafilm1Anlitades som extern konsult för min erfarenhet av att överleva i extrema väder och köldförhållanden i vildmarken, inför ”Expedition Siberia 2004”. Äventyrarna själva behövde känna på lite olika alternativ innan sin Sibirienexpedition.  Skulle de ha hundspann  eller inte? /Seth

Utvärderingarna skedde från vår turismverksamhet med slädhundar i Särnafjällen, nära Idre. Vi kunde erbjuda vildmarksövernattningar i tältkåta och lära ut vad som krävs av en ständigt, med sig själv och andra människor inräknade med många draghundar att hålla vid maximal hälsa – varje dag. Sen koncentrerade vi oss på att bara bo och överleva i kyla utan hundar. Att färdas med många hundar i arktiska förhållanden kräver mycket energi och skötsel av dig själv.

Processen dokumenterades av dokumentärfilmarna på Piazzafilm.

Äventyrarna som vid den tiden var gifta, Titti Stranberg och Mikael Strandberg planerade sin expedition på en 350 mil lång färd under ett år med kanot och på skidor längs floden Kolyma i Sibirien, Ryssland.

Så under några dagar testade vi på för att de skulle få en försmak av vad som skulle komma att krävas vid de olika varianterna i den kommande Sibirienexpeditionen. Men det skulle hamna på minus för dem med hundar att sköta om också.

piazzafilmb

Titti Strandberg tvingades tyvärr att avbryta sin medverkan i expeditionen p.g.a hälsoproblem. En järnlady och god vän !     

Men expeditionen: Tio månader med kanot och skidor genom världens kallaste bebodda område genomfördes av Mikael Strandberg och Johan Ivarsson.

Foto tillhör äventyraren Johan Ivarsson: Första dagen på vinterturen med en temperatur på ca 30 - Celisius

Fotot tillhör äventyraren Johan Ivarsson: Första dagen på vinterturen med en temperatur på ca 30 – Celisius

När det karga äventyrandet blir mycket varmt! Foto: Johan Ivarsson

När det karga äventyrandet blir mycket varmt! Foto: Johan Ivarsson

 Titti var med hela vägen, trots att hon tvingades stanna hemma av sjukdom. 

 

/Med vänlig hälsning Seth Sjöblom

Vilmarksmannen och hans potatisar


Seth är ingen machosnubbe. Men han är allt en vildmarksman som bara älskat utmaningarna och redan innan skäggväxten kastat sig ut i skogen med hundar hemifrån som sällskap under en gran. I naturen kan man lära sig vad man kan förvänta sig och rusta sig för överlevnad där, och det har Seth gjort och överlevt.

Allt möjligt i naturen har han ätit, efter tillgång och årstid. Och fått utsvultna överlevnadskursdeltagare att smaska larver som han visat dem under trädens bark – som ändå inte smakade så illa efter några dagar på bar mage. Hans överlevnadskurser har utmanat många ”tuffingar” till att förstå att naturen kan bestämma ens öde: ”Lär känna naturen eller gå under inför den.”  

Orm – Seth kan ge er utsökta recept och bra tillagningssätt, som att göra en fin inbäddning i björkbark med örter och annat smakrikt från naturen. Eller hur kokar man egentligen ägg i en plastpåse? Seth är allt lite rolig. Hans förmåga att underhålla samtidigt som han har koll under sina kurser och vildmarksfärder har uppskattats. Kan ni gissa på äggknepet utan att googla? 😉

Med allt detta i bakhuvudet så skrattar jag nästan på mig av en sak.

Vad är det som är så knäppt motsägande med allt detta sammantaget då?

Jo – att Seth trots orm och råa larver ändå inte vill äta oskalade potatisar. 

potatis

-För det lärde hans farmor Ida honom, hon var kokerska. Den käraste Seth vet från sin barndom. Jag respekterar det, men slänger oftast i oskalade potatisar i kastrullen för att resten kan man lösa sen. Är jag riktigt högtidlig så skalar jag.

-Med vänlig hälsning från V, Seths oskala(n)de bloggredaktör

Bästa av och om Seth – uppdateringsdags


Här finns några av de bästa inläggen av och om Seth ihopsamlade 2014 – som också berättar mer om hans vildmarksliv.

Sånt där som att vakna upp i en bivack i snöstorm med 10 oerfarna slädhundsturister från världen om och 60-70 hundar att ansvara för, hålla vid god hälsa men samtidigt lyfta de utmattade turisterna och ge en positiv stärkande livspplevelse som de kan bära med sig hela livet. Läs den berättelsen jag just länkade till – den är verkligen speciell..

Men nu har över två år gått på bloggen. Behöver uppdatera bästa-listan, en ”short-cut” för att beskriva ”vad det handlar om” här. Men det har blivit 500 nya blogginlägg att gå igenom mellan 2014 och nu till ett sprillans fräscht inlägg. Hjälp!!

Men tack och lov för statistik! Återkommer när jag har en räknardag. Tillsvidare emottages tacksamt tips på Era personliga favoritinlägg! Statistik säger inte så mycket om känslor..

Hundmannen tar sig ett snack

Hundmannen tar sig ett snack på fjället

-Med vänlig hälsning bloggredaktören

Seth hundtrollade framför mina ögon!


I julas ”hundtrollade” Seth rätt framför mina ögon! Jag hamnade som i lätt chock och blev skrattig efteråt, för det kändes som något som hänt mitt emellan verklighet och saga?

Vi satt sent på julaftonskvällen och pratade engagerat om dagen och allt annat. Inte högljutt men i ett väldigt ”tätt” uppslukade samtal för oss båda. Vår rottweiler Gunvald Larsson märkte av stämningen och reagerade från sin sida – med att det nog kunde bli lite lektajm av, när stämningen kändes lite som ”högt i tak”.

Gunvald satte sig bredvid och uppmanade, främst mig med sin mest busiga blick, upphetsad, skällde till lite och vankade omkring för att sedan skälla igen. Jag kunde varken titta bort eller på honom eller lyckades säga till honom så han lugnade sig. Han brukar annars sova vid den tiden, innan midnatt.

CrocDundee trickJag ville fortsätta prata i ro och sa till Seth; ”att han skulle kontrollera sin hund”. Frågade något irriterad; ”om han sett hur Crocodile Dundee gjorde med vattenbuffeln i filmen?”. Scenen då Dundee gick fram med handen, fingrarna formade till två horn – och i princip sövde den stora buffeln med hypnos.

Och ibland fungerar provokationer.. 

Seth suckade och plirade mot mig. Sedan tittade han på upphetsade Gunvald och gjorde samma tecken med handen som den autraliske vildmarksmannen i filmen – över Gunvald och sänkte ner handen tills Gunvald lade sig ner. Han inte bara lade sig ner. Han tvärsomnade på stört. Sen låg han och sov djupt och lugnt utan att röra på sig tills vi hade pratat klart. När Seth gick in i vardagsrummet följde Gunvald efter och lade sig i soffan och fortsatte sova.

tricket 1

 

Seth bara skrattar och tycker det är underhållande att göra tecknet precis som filmkaraktären. Det bara kryddar lite, för handen räcker. Han har kunnat det länge – och det handlar bara om energier.

Ska filma det någon gång – det skedde så spontant att jag bara kunde ta ett foto efteråt. Vi är mer för att vara närvarade i alla härliga upplevelser än att främst dokumentera för senare. Vill känna nuet.

Mvh Victoria, redaktör Seth Sjöbloms hundblogg

Hundar som krafsar på fönstret


Från norra Dalarna och uppåt kan det falla en hel del snö, ibland uppåt två meter. Så att man får gå ut och skotta fram fönstrena för att få in lite ljus i huset.

Har man hundgårdar så är ju snönivån lika hög där, kanske uppblåst i ett hörn, och hundarna kan hoppa ut. Seth och hans sambo i Särna kunde bara se på när en rävhona med sina ungar lockade med en av hundgårdarnas valpar som hoppade över och stack iväg med rävfamiljen. Efter två dagar var han tillbaka.

Ibland när det var så mycket snö så stod plötsligt ett gäng av Seths och hans dåvarande sambo Gittans ”förrymda” draghundar utanför huset. Hundarna fick självklart strömma in – och det var inte så omysigt. 

Det händer nog alla som har hundgårdar norröver och snön blåser på. Att ens hundarna plötsligt står glada och ivriga utanför och krafsar på köksfönstret. En av tjusningarna med att leva så nära sina hundar ihop med naturens nyck. 

När snön stod hög hoppade hundarna över hundgårdarnas stängsel utan svårighet. Foto på Seth Sjöblom kl.05 i förberedelse inför dagen.

När snön stod hög hoppade hundarna över hundgårdarnas stängsel utan svårighet. Foto på Seth Sjöblom kl.05 i förberedelse inför dagen.

Som en ”norrlandsynnest” då man bara kan leva som det är? Något bara andra kan önska om att få uppleva, de här speciella med villkoren inte många utifrån kan sätta sig in i. 

Seths liv ute i ingenstans i vildmarken – som gav honom allt.

Mer om: Vildmarksliv

Seth Sjöblom på radio om slädhundsport


Karlavagnen P4 sände ett radioprogram om tävlingssporter med djur och Seth Sjöblom fick företräda sin passion; Draghundsporten. Detta var 2013, men Seth var inte så nöjd då, och red. hade lite tekniska svårigheter – så vi lade nog(?) inte ut det. Men intervjun är faktiskt bra, speciellt lärorikt för draghundsintresserade!

karlavagnen1 bild

Hela programmet är på 1,5 timma och hela sändningen är intressant. För att hitta Seth gå till 34:50 minuter in plus runt 7 minuter.


Seth tävlade under sammanlagt minst 30 år, från ungdomen, även under karriäråren med vanliga jobb, då familjen alltid ändå hade hundgårdar med polarhundar. Sedan blev det på elitnivå i Mellan -och Långdistans.

Seth och selen är inget obekant..

Seth och dragselen är inget obekant..

Draghundar är en passion – som hans gamle styvmorfar Bergmästare Olof Eklund, Falun föddes hos Seth, med morfars draghundsberättelser. Seth älskade – som först i barnbarnsskaran – att lyssna till sin morfars många olika erfarenheter genom ett händelserikt liv. 

En lite chockerande, men ändå minnesvärd historia av sin tid, var när Bergmästare Olof Eklund var på Grönland angående en gruvbildning och hade sitt slädhundsekipage för att ta sig fram. 

När han skulle åka hem förlänades han en ärofull gåva från – och, enligt enuiternas syn – när de räckte över skinnen från alla hans draghundar..

Seth slädhund 2

Seth fick en äventyrslust till vildmarken, samt som barn, tog familjens militärhundar under pappans träning ut varje helg för att övernatta under en gran eller i vindskydd och dela sin mat med dem. En frihetskänsla med djur ute i naturen. Sedan att uppleva kontakten med draghundar i flock och att känna varje hund till temperament och sätt – och lyckas få hundteam att fungera under svåra utmaningar ihop med honom själv.

De har alltid delat allt – Seth och hundarna. Seth har ätit sin mat ur hundskålar och kurat ihop med dem för att sova med delad kroppsvärme. Övernattade de i stugor på vägen var alla hundarna inne och Seths brits var full av hundar som t.o.m kröp ner i hans sovsäck och sov nöjd nere vid Seths fötter.

Och i vår säng kan ingen hund ligga fel, det kan bli lite på härsan och tvärsan beroende på. Men vi måste ibland maka på store Gunvald som slänger sig tvärs över hela sängen.

Relaterade berättelser om Seth och hans slädhundar, helt osorterat :

Draghund, Seths utmärkelser


Uppdaterat Seths erfarenheter inom draghund på faktalisten, om Seth längst upp. Det tar tid att fylla i Linkedin. Måste länka hit eftersom det är så mycket. Men håll till godo. Lägger nya inlägget Draghund utmärkelser här i sin helhet så ni kan läsa direkt på plats: 

Några prisutmärkelser dokumenterade från när Seth Sjöblom var verksam som elitidrottsman och tävlade med sina slädhundspann, samt några av Hederspriserna o.s.v.  Men diplom, där även andra idrotter, som Karate och Triathlon ingår, ska skannas och läggs till senare. 

Slädhund 48

Seths huvudgren var Medel -och Långdistans – som också blev hans ansvarsområde som Landslagstränare inom Svensk Draghundsport. Intyg har jag lagt längst ner här. Seth har också kört andra stilar, som Nordisk stil under sina 30 aktiva år. Några tävlingsbucklor, från en liten tidsperiod:

Inte alla, men några tävlingsbucklor -Seth Sjöblom:

Seth Sjöblom, draghundslopp: ”1:a SPIK -95, Långberget 43 km. BEGR.KL.B NOME”, ”1:a PR Klubbmästerskap Norsk Polarhundklubb”, ”1:a pris, P-Löppet, 10 mil, 1995, Norsk Polarhundklubb”, ”1:a pris, Klubbmästerskapet -96, Norsk Polarhundklubb”, ”2:a pris -96, Polarhundsmästerskap, Svenska Polarhundsklubben”, ”3:dje pris, P-Löppet -97, Norsk Polarhundklubb”

Seth har tävlat i lydnad och ställt ut sina hundar, då han hade egen uppfödning. Priser och Hedersutmärkelser nedan.

Seth Sjöblom har tävlat i lydnad och ställt ut sina polarhundar, då han hade egen uppfödning. Priser och Hedersutmärkelser nedan

Seth Sjöblom: Prisrosetter från liten period av utställningar, samt andra utnämningar av hans polarhundar  

Seth Sjöblom: Prisrosetter från smärre period av utställningar, samt andra utnämningar av hans polarhundar, som Championkvalitet

Diverse plaketter:

 bland annat från Vasastafetten Sälen-Mora och

Bland annat från Vasastafetten Sälen-Mora och ”1:a pris NOME, Flerspann, KM -95 ALASKAN MALAMUTES”

I sin ungdom spelade Seth Sjöblom fotboll, hockey och tränade gymnastik. Innan han skadade sig för runt 10 år sedan så sprang han parallellt med sina arbeten 3×3 mil i veckan.

Men han trivdes alltid bäst i Karate-Dojon, under sin strikte japanske Mästare, en doldis vid namn Kao.

Seth Sjöblom, DM, guldmedalj, lag Dalarna, Karate - från ca. 20-årsåldern. Vinst mot Stockholm

Seth Sjöblom, DM Karate; guldmedalj, lag Dalarna – i  drygt 20-årsåldern. Vinst mot Stockholm

Fotnot: Håller på med både Seth Sjöbloms yrkesprofil på Linkedin och hans CV på bloggen. Eftersom det är så mycket i detta avsnittet samlas allt här för att kunna hitta från Linkedin. Mer, som diplom kommer att läggas till under idrottsförtjänsterna.

Mellan 1997-2000 var Seth förbundskapten i Svenska Landslaget i Draghundsport, då han var med och byggde upp sporten till en svensk Landslagsgren.

Klicka för större bild.

Klicka för större bild.

Intervju med förbundskapten Seth Sjöblom 1999

Seths specialområden bredvid hundars naturliga beteenden är skadefri fysisk träning, foder samt en unik kunskap om hundars tassar – som är ett av hundens viktigaste arbetsredskap. Seth har använt dragselen professionellt under extrema påfrestningar och har selat på och av hundar tusentals gånger. För att premiera en hunds bästa dragkraft får hunden inte hindras eller skadas av sin sele, vilket kräver kunskap och erfarenhet.

Skadefri träning anpassad efter ålder och hund, rätt foder olika perioder och avel är några av kunskaperna som krävs för att forma och hålla sunda hundar.

Seth håller också föreläsningar och kurser med både teori och ren praktisk kunskap om drag med hund.

Läs om Seths metodik på en draghundskurs 

– Maila sethsjoblom@gmail.com om ni är intresserade

Hur får man iväg 10 hundspann?


När Seth ledde turistgrupper som skulle ut med honom i vildmarken i uppåt fem dygn – med var sitt hundspann så gick starten till så här:

I en hage med en öppning ut så placerar man hundspannen efter föregående planering för bästa hundkombinationen och får binda slädarna med hundarna vid var sin påle eftersom hundarna vill iväg direkt. Hundarna i Seths eget spann var coola och låg ner, tills det var dags. Erfarna medarbetare, som Jimmy, Sarah och Gittan lossade sedan de andra hundspannen från sin påle i rätt ordning för att spann efter spann skulle dra iväg.

Kanske 10 hundspann, med lika många ovana turister bakpå varje släde. Främst i var ekipage sätts alltid en ledarhund. I Seths ekipage hade han sina bästa tävlingshundar. De hundarna hade draglinan sträckt, men väntade på kommando. De bästa behövdes eftersom förhållandena kunde bli svåra ute på långa färder, kanske under fem dygn. 75 hundar med tio människor att ansvara för – då leker man inte.

När ekipage efter ekipage har lossats – då Seth åkte främst så var hundarna så taggade att alla fick stå på slädens broms under kanske två mil. Ibland har slädhundsförare fått stå på bromsen under så långt som 15 mil! Så hundarna piskas inte till att dra, utan får snarare hållas tillbaka för att inte bränna ut sig och skadas.

En kort historia om starten, men det finns mer att läsa här:

Slädhundsturism – risker och njutning och att vakna i en bivack – snögrotta
Att leda någon vidare till att lyckas med stora utmaningar

Hoppas ni tyckte om den vidare läsningen?
Det kommer mer om drag med hundar när Seth gått igenom några skissade inlägg jag skrivit ner, men Seth måste ju kolla igenom först.

_IMG_4281

/Mvh V, bara redaktör.

Seth tillhör inte oss – utan naturen


När Seths vuxna dotter Emelie en gång
beskrev sin pappa så sa hon så här:

”Pappa kan peppra ut nya företagsidéer som lyckas.
– Men främst är han som  indianhövdingen
Sitting Bull-  ”med tålamod ända ner till Kina”.”

Seths kåta eller tipi när det bekom sig

Seths kåta när det bekom sig

Seth fängslar runt lägerelden

Seth fängslar turister runt lägerelden

Seth är en natur(lig)-överlevare. Även om han har en särskild förmåga att lätt överskåda ett företags ekonomi och sätta fingret på och se lösningar för att det ska gå bättre. Det har ju varit hans brödföda som han headhuntas för många gånger. Att anlitas för att få stora företag att gå plus. Som elektronikingenjör – hålla igång och felsöka avancerade datorsystem på stora industrier, som pappersbruk, där produktionsstopp kostade några miljoner per dygn. Han kan spontant ge formeln till ljusets hastighet, men vill inte prata om hur hög grad av matematik han läst. 

Det är inte viktigt för honom. Seth är inte så kaxig som man kanske kan tro. Han pratar oavbrutet om idéer för att få ur sig all kreativitet som ständigt bubblar upp inom honom. Jag har lärt mig det nu. Men jag har upprepat att; ”du får inte säga någonting högt – för de flesta kan inte bolla mot framtidens möjligheter som du gör”

När man lyckas och hjälper andra ekonomiskt, då har man många vänner. När man annars pratar och planerar att realisera drömmar, så är man en idiot. De flesta hoppar inte på, för de flesta saknar utforskarmodet. Utan väntar, ungefär mest som för att få säga: ”Vad var det jag sa?!”.

Seth hör inte hemma här. Jag är hans partner, men ibland undrar jag om han inte skulle vara lyckligare där det inte fanns en enda tvekan på vad som gäller? Rakt ute i ingenstans, där han skulle klara sig med bara sin hund som kompanjon. Äta vad som fanns, hare eller orm. Tills det tog stopp. Men det gör det ju också en dag i den här ännu grymmare, påhittade ”civilisationen”.

Här hör Seth egentligen hemma

Här hör Seth egentligen hemma

– Med all kärlek från oss som vet vem du verkligen är Seth. ❤

/Victoria

Sista turen på fjället efter turisterna, då kan man tälja och njuta.


Varje vintersäsong efter att ha kört 100 tals mil med hundar och turister då ville jag och min fd sambo Gittan ta en egen tur med hundarna och det var någon gång i Maj. Där uppe är vintern slut då påsk har varit för då åker alla turister hem.

Runt 75 hundar samtidigt och de som trivdes ihop fick bo tillsammans

Att komma till ett härligt eget ställe med sol , grilla och bara njuta med ett varsitt hundspann i solen, ibland var det snö på backen men ofta fick man åka på mossan. Under dagens varmaste timmar fick hundarna vila och vi bara njöt av solen och den härliga känslan att turistsäsongen var över och vi fick vår egen tid med hundarna

Någonting skall man ju då göra och en gång hittade jag en grov gren som jag täljde ut en man som jag tyckte hörde in i vårat sammanhangn där i vildmarken.

Min stora men klumpiga kniv fick göra jobbet.

IMG_4241kniv s

verk viking ljus 

Så här vart resultatet som jag kommer att behålla som ett minne.

img_4337

När kylan kom tillbaks så spände vi för hundarna igen och begav oss hemåt.

Väl hemma vid ytterdörren.

pappa-och-hund

Och sen fanns det ju några som var glada att vi kom hem 🙂

During dog trainig

/Seth

Om Seths generationslevande polarhundar


Seth berättade en kväll, och jag återger berättelsen här – om en hundfamilj där generationer levde ihop.

Seth:
När vår bästa ledarhund, den ganska lilla Ronja fick sin sista valpkull fick de heta Buddy, Holly, Peggy och Sue. Hanen Holly var en speciell kille.

I hundgårdarna på vår kennel i Särna hade vi 75 hundar åt gången – runt 300 polarhundar under åren. Vårt verksamhet blev några år i rad ekodiplomerat som äventyrsföretag. Vi ansträngde oss mycket, även med allt runt omkring hundskötseln för att inte slita på naturen. Länsstyrelsen använde vår kennel som ”visningskennel” för att den höll all standard.

Jag tävlade också på elitnivå med våra draghundar. Sedan blev jag ju kapten för Svenska Landslaget inom Draghundsporten. Det finns många gemensamma hemligheter om drag -och polarhundar inom ett draghunds-tävlingslandslag – kan jag lova..

Vi månade om att våra hundar hemma skulle ha det bra. Våra många hundgårdar var större än standardmåtten. De hundar som trivdes ihop fick leva i samma hundgård. När en tik valpade fick hon vara i det mer ombonade valphuset.

Vår rottis Gunvald bröt sig ju in där en gång när han var ett år, men han fick lov av tiken att vara Gunvald – The Nanny..

Kanske fick vi ännu bättre draghundar av att de fick leva med dem som de verkade höra hemma med? Och naturligtvis även sättas ihop i de bästa individanpassade konstellationerna i hundspannen.

Gunvald var bara en valp på 9 veckor när vi släppte in honom till Ronja och hennes växande valpar och han snuttade på hennes mjölk. Än idag nu när Gunvald är runt 6 år så hör vi hans snuttljud när han sover djupt. Undrar om han återupplever det?

Holly, Casper och Wendy, som var Ronjas fullvuxna avkommor bodde tillsammans med Ronja, även när hon hade en ny valpkull. De var en så bra familj ihop att vi öppnade upp så de fick två hundgårdar tillsammans.

Tikar blir ofta rätt trötta på sina valpar ju mer de växer till sig. Då var den äldre kullen naturliga ”barnvakter” som höll lite ordning på tättingarna. Valparna fick lära sig lite hundhut av sina äldre syskon – och tjöt till av en korrigering på hundars vis, för att sedan fortsätta tumla runt.

Holly var en lite udda hund. Han tog vid och stannade också med sin mamma. En hel valpkull kunde sitta och gny bredvid Holly när han hade ett ben. Men, den oerhört snälle storebrodern ändå lade tassen på benet och morrade lite åt kidsen. Valparna förstod och kröp ihop, innan de försökte igen efter en stund.

Men Holly visade sig vara mer speciell än så.

Slädhunden Holly som inte trivdes

Mina slöjdade vildmarksknivar – Seth


Minnen från fjället. Mer om mitt vildmarksliv på länken här.

Mitt käraste – och bästa – arbetsverktyg i fjällen var min vildmarkskniv på 32 centimeter. Den gjorde jag utav ett exklusivt träslag och älghorn. Ränderna på handtaget är gjorda av ett rött afrikanskt träslag som är en rot jag inte minns namnet på och rent silver. De svarta ränderna är ett annat afrikanskt träslag och det vita är älghorn och med mammut på änden. Mammutbenet köpte jag på nätet med certifikat och ska vara 30 miljoner år gammalt. Knivbladen är Bowie-blad från USA. Knivslidan och bältet har jag skurit till och handsytt.


Jag gjorde en lika stor kniv till min son Pierre, också med ädelträ  från långt tillbaka som jag fick för mycket länge sedan, skinn silver och mammut. Dessa knivar fungerar bra i vildmarken i många olika situationer.

Jag har gjort andra sorters knivar också. Beställer olika knivblad, sedan snidar jag skaften och polerar dem.

Crocodile Dundee: ”This is a knife!”

Vildmarksknivarna är inte helt olika Crocodile Dundees stora kniv – eftersom de alla har Bowie-blad. Mycket skarpa eggar när de är välslipade. Vill verkligen skaffa en verkstad och snida mer.

/Med vänlig hälsning
 Seth  

Elitdraghundar i sommarvila


Hur lever ”de fyrbenta idrottsmännen” – draghundarna under lågsäsong? Har själv undrat och tycker att detta är intressant och tror att många med mig instämmer. /Med vänlig hälsning bloggcoachen V

Draghundar under lågsäsong – bildspel från Alaska

När ni klickat på den blå länken ovan så klicka till vänster under fotot på kvinnan med valpen i famnen, på texten ”Show Thumbnails” och se mer hur det är i Alaska, bland annat:
 alaska pull

Alaska dog house

Alaska jump

Sommarvilan infaller överallt när snön börjat smälta bort. Det är under lågsäsong man planerar in att valpningar ska ske i lugn och ro.

Man tränar då hundarna bara lätt med drag på barmark för att hålla hundarna i form och vanorna i någorlunda skick. Men annars är det sommarlov och mer hopp och lek! Maten anpassas naturligtvis också efter de minskade fysiska prestationerna. Helheten i träning, vila, kost och fysionomi vet Seth allt om. Hans fodersponsorer hade alltid den bästa hundmaten, för alla olika lägen. Valpar, tiken eller aktiva draghundar i säsong.

Sommardrag med Ada och Rolf. Gunvald är nästan en decimeter lägre än sin ofantligt store far Rolf.

Sommardrag med Seths rottisar tiken Ada och Rolf, som är pappa till vår Gunvald. Gunvald skulle nog idag om Rolf ännu levde räcka upp till öronen på sin lite övermåttans höge och store far.

Hundgårdarna hos Seth och hans dåvarande sambo Birgitta Jonsson. Ganska hög standard. Men deras Vildmarksturismföretag blev också EKO-diplomerade tre år i rad.

Hundarna tittar upp mot huset. Vi hade 30 hundgårdar. En hundgård = mindre avdelad inhägn med  hundkoja.

Hundarna tittar uppmärksamt upp mot huset till husse och matte. De hade 30 hundgårdar. En hundgård – ett mindre avdelat inhägn med hundkoja – som ni kan se på fotot. Med hundar som trivdes ihop, eller om de föredrog att leva själva.

Runt 75 hundar samtidigt och valpgårdar för tikar med valpar.

Runt 75 hundar samtidigt och speciella valpgårdar för tikar med valpar. Då kunde också lämpliga hanar få hjälpa till med valparna, för att avlasta tikarna med busiga valpar som behövde vettig hundfostran. Då fick både tiken välbehövlig vila och valparna den omvårdnad och fostran de behövde.

Seth kommer garanterat att få en längtans klump i sitt hjärta när han ser fotot nedan, på draghundskollegan Martin Buser på skogspromenad med sina hundar! Seth kommer i princip att vilja dra till skogs där hans själ hör hemma.

Four time Iditarod champion Martin Buser takes Suzette and her puppies for a free run in a swamp next to his kennel before Buser and his son Rohn Buser conduct a tour and give a sled dog demonstration to tourists at their Happy Trails Kennel in Big Lake, AK on August 28, 2014.

Four time Iditarod champion Martin Buser takes Suzette and her puppies for a free run in a swamp next to his kennel(..) Happy Trails Kennel in Big Lake, AK on Aug 28, 2014.

Seth  gick ju också fria promenader med sina draghundar. Tänk er själva att ha 40 fritt springande polarhundar, ändå fokuserat samlade runt just Er under en skogspromenad? Sätta sig in i den nära kontakten går inte, trots att man kan förstå att det är en  upplevelse som för alltid skulle prägla ens liv.
Vildmarksliv med hundar är något av det närmaste man kan komma i att leva enligt – och helt underkastas naturens egna obestridliga villkor för att överleva där ute i ingenstans.

Som Seth – ha respekt för naturmakter


Vi har nu i pressen blivit förvarnade om att stor kyla och att ett ovanligt kraftigt snöoväder är på väg hitåt. Det kan smälla till så att vi varken borde eller gå ut. Det ska man respektera och helst bunkra upp med i.a.f den mest nödvändiga provianten innan. 

Folk norröver är mer vana vid busväder och temperaturförändringar och tycker nog att exotiska söderbor kan bli lite oroliga? Fast vi göteborgare tycker också det är löjligt att löpsedlarna ropar ut ”SNÖKAOS” och vår kollektivtrafik avstannar för bara 1,5 decimeter snö. För ett par mornar sedan hade det snöat lite och jag försökte lura Seth med att; det har snöat två meter! På längden eller? svarade han.. 

Seth är van vid naturelement då han tillbringat så mycket av sitt liv i skog och mark. Men han har respekt för naturens och vädrets övermakt! Annars är man ju dum i hela hôvvet.. Och det är inte han. Noggranna förberedelser var A-och O.

Det var självklart grundläggande viktigt ta hand om alla under vildmarksturerna han ledde under åtta vintrar. Ansvaret låg på honom , både för alla hundar i dragspannen och uppåt 10 oerfarna turister bak på var sin hundsläde. Med  duktiga medhjälpare som han lärt upp. Det krävs en viss personlighet för att klara sådana ansvarskrävande men komplexa uppgifter.

soltur

Slädhundsturism – risker och njutning och att vakna i en bivack – snögrotta

Att stötta någon att lyckas med stora utmaningar

Seth – elevmentor utan pardon

Det passar väldigt bra in att kalla Seth för mentor – människa hund eftersom han jobbat med de två olika arterna var för sig och även har förmågan ena dem i ömsesidig kommunikation.

En framgångsrik kombination.

Med vänlig hälsning bloggchefen V

PS: Tänk inför ovädret på att även hjälpa äldre släktingar och skröpliga grannar att klara sig! De ber så sällan öppet om hjälp, även om de behöver den och känner oro. Erbjud er att handla!!

Jag släppte lös draghunden som inte trivdes, så att han kunde vara sig själv.


Det var en kanske unik möjlighet att kunna ta hänsyn till våra hundars individuella behov.

Hundar kan bete sig otryggt då vi hanterar dom i vårt moderna samhälle där vi satt upp människoregler för hur vår och hundarnas vardag ihop av tvång måste komprimeras till det väl fungerande schema som krävs: Gå ut på morgonpromenad, åka till hunddagis och träffa andra hundar och nya rutiner. Vi hämtar dom och åker hem, matar dem, tar en kvällsrasting. En liten stund med mys i soffan och sen är det godnatt för vi är trötta.

Det är ett ganska vanligt schema för stadsfamiljer med hund under en vardag och då måste man ändå ärligt medge, om man förstår hundars urnatur inse att detta kan leda till frustration. För hunden kan känna helt andra behov.

pappa-och-hundHolly var en hundkille som följde mina rutiner som slädhund och som sprang ca 500 mil per säsong i hundspann med mig. Men han verkade inte nöjd med de rutiner som han fick lov att följa hemma med de andra hundarna. Så jag bestämde mig för att släppa honom lös från hundgården så han fick leva sitt eget liv, fri.

Och han gick aldrig ifrån gården, kom in och lade sig inne hos oss ibland, men sov oftast utanför huset i snön. Varje dag då det var dax för matning av alla 75 slädhundar så följde han oss när vi matade dem, följde med in i hundgårdarna.

Han rörde aldrig de andra hundarnas mat och väntade på att han till slut fick sin egen mat. Han var social, mötte de andra hundarna med alla beteenden rätt. Men han fungerade inte i att hela dagarna leva i den inrutade mallen som de andra hundarna mådde bra av.

Ta inte för givet  att din hund känner sig tillfredsställd av att passa in i ditt livsmönster och dina planer. Det kan vara du som uppfattar att det är ett perfekt gemensamt liv att mysa i soffan, ligga i sängen, ta kvartersrastningar, långa och många fria skogspromenader eller försöka stimulera hunden trött med dressyr-utmaningar.

Hundar är också unika individer. Några få har mer uttalade behov som de också har förmågan att visa. Och vi hade förmånen att kunna lyssna och låta dem få de speciella livsomständigheter de behövde. Våra liv bestod i omsorg av 75 hundar och vi bodde långt ifrån civilisationen och trafikerade vägar.

Morgonutfodringen av 75 hundar runt klockan 05

Morgonutfodringen av 75 hundar runt klockan 05

Det var en ynnest för oss att kunna ge hundarna det unika de kanske inte hade kunnat få om vi bott i ett större samhälle.

Vår egensinnige Holly. En dag hittade vi honom liggande i smärtor, krampande och jag och min dåvarande sambo förstod att han fått en magomvridning/tarmvred som är en mycket akut situation.

Jag bar upp honom till huset och lade honom i mitt knä medans min sambo ringde veterinären 15 mil bort för att höra vad vi skulle göra.

Men under telefonsamtalet så dog han i min famn.
Till minne av Holly – en helt oförglömlig och fri personlighet.
R.I.P

Seth

Vintervarning – du skulle inte heller kunna hålla värmen


Säsongerna går runt och efter sommarvärmesvarningarna då hundar inte ska sitta i bil och lätt få livshotande värmeslag – som ni efter Seths råd kan häva så här – så har nu vintern börjat. Nya risker att tänka på.

Vår samarbetspartner DogNews har tagit upp en påminnelse inför vintern, för hundarnas skull: Nu är den första vinterkylan är här – sex goda råd för att skydda din hund mot kylan

Seth skrev någon annan vinter att:
Lämna inte hundarna att frysa – Är det inte polarhundsraser så är vanligtvis våra hundar inte genetiskt disponerade att klara köld, som kan eskalera av att sitta still på marken utanför en butik. Polarhundar har underull i pälsen och extra stor blodgenomströmning i tassarna. Men de flesta hundraser har inte dessa urhundsegenskaper kvar. Mindre och korthåriga hundar har extra svårt att hålla värmen. De bör ha värmande skyddstäcke som också isolerar från kyla och väta. Och de ska inte sitta direkt på barmark, medan husse eller matte är inne och handlar i en varm affär..

Kallt om tassarna i kylan 
Man kan se hur hunden lyfter en tass och tycker att det är obehagligt med kylan, men oftast är det då att hunden fått snö mellan tårna och det kyler snabbt ner tassen, så det kan räcka med att gå fram och rengöra mellan tårna från snö så är problemet löst. Om din hund har ”snöbollstassar” så kan det vara bra att klippa pälsen runt tassarna och smörja med te.x spensalva som håller bort snön. Polarhundar/hundar har en stark genomströmning av blod i tassarna för att slippa bli nerkyld via tassarna, men för att förebygga detta så kan man göra det som jag skriver om. Det gäller bara att komma ihåg att i städer så kan det vara salt på vägarna och då gäller det att tvätta hundens tassar när man kommer hem så att man får bort saltet eller grus som har fastnat i det man smörjer in med. /Seth”

Sätt er in i hundarnas situation. De är helt beroende av sina människors ageranden.

Seth på tur med sina polarhundar som gärna övernattade ute

Seth på tur med sina polarhundar som gärna övernattade ute, både husse och hundar

Elitdraghundar i sommarvila


Hur lever ”de fyrbenta idrottsmännen” – draghundarna under lågsäsong? Har själv undrat och tycker att detta är intressant och tror att många med mig instämmer. /Med vänlig hälsning bloggcoachen V

Draghundar under lågsäsong – bildspel från Alaska

Klickat på den blå länken ovan så klicka till vänster under fotot på kvinnan med valpen i famnen, på texten ”Show Thumbnails” och se mer hur det är i Alaska, bland annat:
 alaska pull

Alaska dog house

Alaska jump

Sommarvilan infaller överallt när snön börjat smälta bort. Det är under lågsäsong man planerar in att valpningar ska ske i lugn och ro.

Man tränar då hundarna bara lätt med drag på barmark för att hålla hundarna i form och vanorna i någorlunda skick. Men annars är det sommarlov och mer hopp och lek! Maten anpassas naturligtvis också efter de minskade fysiska prestationerna. Helheten i träning, vila, kost och fysionomi vet Seth allt om. Hans fodersponsorer hade alltid den bästa hundmaten, för alla olika lägen. Valpar, tiken eller aktiva draghundar i säsong.

Sommardrag med Ada och Rolf. Gunvald är nästan en decimeter lägre än sin ofantligt store far Rolf.

Sommardrag med Seths rottisar tiken Ada och Rolf, som är pappa till vår Gunvald. Gunvald skulle nog idag om Rolf ännu levde räcka upp till öronen på sin lite övermåttans höge och store far.

Hundgårdarna hos Seth och hans dåvarande sambo Birgitta Jonsson. Ganska hög standard. Men deras Vildmarksturismföretag blev också EKO-diplomerade tre år i rad.

Hundarna tittar upp mot huset. Vi hade 30 hundgårdar. En hundgård = mindre avdelad inhägn med  hundkoja.

Hundarna tittar uppmärksamt upp mot huset till husse och matte. De hade 30 hundgårdar. En hundgård – ett mindre avdelat inhägn med hundkoja – som ni kan se på fotot. Med hundar som trivdes ihop, eller om de föredrog att leva själva.

Runt 75 hundar samtidigt och valpgårdar för tikar med valpar.

Runt 75 hundar samtidigt och speciella valpgårdar för tikar med valpar. Då kunde också lämpliga hanar få hjälpa till med valparna, för att avlasta tikarna med busiga valpar som behövde vettig hundfostran. Då fick både tiken välbehövlig vila och valparna den omvårdnaden de behövde.

Seth kommer garanterat att få en längtans klump i sitt hjärta när han ser fotot nedan, på draghundskollegan Martin Buser på skogspromenad med sina hundar! Seth kommer i princip att vilja dra till skogs där hans själ hör hemma.

Four time Iditarod champion Martin Buser takes Suzette and her puppies for a free run in a swamp next to his kennel before Buser and his son Rohn Buser conduct a tour and give a sled dog demonstration to tourists at their Happy Trails Kennel in Big Lake, AK on August 28, 2014.

Four time Iditarod champion Martin Buser takes Suzette and her puppies for a free run in a swamp next to his kennel(..) Happy Trails Kennel in Big Lake, AK on Aug 28, 2014.

Seth  gick ju också fria promenader med sina draghundar. Tänk er själva att ha 40 fritt springande polarhundar, ändå fokuserat samlade runt just Er under en skogspromenad? Sätta sig in i den nära kontakten går inte, trots att man kan förstå att det är en  upplevelse som för alltid skulle prägla ens liv.
Relaterat:
Vildmarksliv med hundar är något av det närmaste man kan komma i att leva enligt – och helt underkastas naturens egna obestridliga villkor för att överleva där ute i ingenstans.
Seth på hundsläden

Seth på hundsläden

 

Intervju 1999 med förbundskapten Seth Sjöblom


Artikeln:

En äventyrlig idrott

Slädhundsport är den vinteridrott som växer mest i hela världen, och här är det i Norrland som sporten har fått störts genomslagskraft. Mycket beroende på klimat och terrängförhållanden. Seth Sjöblom är sedan 1997 förbundskapten i slädhundsportens medel –och långdistans.

Sverige är en av de främsta nationerna vad gäller slädhundsport och konkurrerar med Nordamerika och norra Europa. I Tyskland är kapplöpning med släde och hundar något av en ”innesport” medan den för många svenska är helt okänd. Sporten kräver stora resurser i form av tid, pengar och yta. Utövarna kan karakteriseras som viljestarka och målinriktade och det tar många år att komma upp till elitnivå.

Distanser på 180 mil

Men hur går det till när man tävlar? Seth Sjöblom har ett brinnande hundintresse och tävlar själv sedan åtta år tillbaka;
– Ett spann består av 6-14 hundar beroende på om man kör öppen eller begränsad klass. Föraren står bak på en släde. Medeldistans kräver snabba och starka hundar. Loppen körs ofta tre dagar i följd med en medelhastighet på 27 km. Banan är märkt och det skall gå fort. Långdistanstävlingar är allt ifrån 10 till 180 mil och förrän måste ha en karta för att hitta. Tävlingen går ofta i fjällmiljö och förrän måste förlita sig på sina hundar och till sin egen kunskap för att klara svåra situationer. Det händer ändå att spann kör vilse.

Den längsta tävlingen i Norden heter Finnmarkslöpet. Den avverkas på fem dagar och är ungefär 100 mil lång. Det händer att vädret är så dåligt att den tävlande är tvungen att övernatta ute i naturen tillsammans med sina hundar. Det gäller att ta sig från start till mål på kortast möjliga tid. Förarna i denna klass brukar kallas för de ”sista stora äventyrarna”.

Bygger stommen till ett starkt landslag

Sedan några år tillbaka är Draghundsportförbundet medlem i Svenska Riksidrottsförbundet. Det har medfört en officiell status; landslaget deltar i i såväl EM som VM och sporten är på väg till OS.

Men det här med landslag var och är svårt för draghundsfolket. Till för några år sedan hade Sverige världens strängaste karantänbestämmelser och utbyte med Norge var det enda tänkbara. Sedan inträdet i EU har dock bestämmelserna luckrats upp och det har blivit enklare att resa med hundar.

Seth Sjöblom har själv ca 20 elithundar av rasen Alaskan husky på sin gård ute i Leksandskogarna. Större delen av hans lediga tid ägnas åt hundarna och uppdraget som förbundskapten.

– Mina uppgifter är framförallt att organisera och strukturera verksamheten. En stor fördel är att jag själv tävlar och jag känner därav många av utövarna. Dessutom har jag genom åren fått bra kontakt med mediefolk och sponsorer.

– Inför årets säsong är målsättningen att bygga stommen till ett starkt svenskt lag som skall med i EM nästa säsong och där jag själv har förhoppningar att kunna delta. Framgång vid tävlingar bygger på massor av erfarenhet, ett bra hundmaterial, en bra sponsor och en stor portion vilja.

Klicka för förstoring

Klicka två gånger efter varandra för förstoring

Mer från vildmarksliv och draghund:
Elitdrahundar i sommarvila
Foton från olika draghundturer.
Att leda någon vidare.
Slädhundsturism – risker och njutning och att vakna i en snögrotta.
Turisterna som höll på att frysa ihjäl.
Syns en ledare alltid främst?
Mitt liv på fjället – foton.
Weightpulling och draghundar – här finns kunskap och erfarenhet.
Köpa dragsele till hund – ska det vara ett lotteri?
Martin Buser – Welcome to Sweden.

Med mera..

Önskar Er en trevlig lässtund!