Tag Archives: omplaceringshundar

Jourhem eller adoption AKUT – annars avlivning


Hundar utan hem på facebook skickar ut en bedjan om en AKUT adoption eller jourhem innan helgen, då hunden annars inom bara ett par dagar riskerar avlivning!

Svensk rottis på 3 år söker hem eller jourhem innan helgen.
Hunden är omhändertagen och utvärderad av polis och bedöms som trevlig. Då inget passande hem hittats så riskerar hunden att avlivas inom ett par dagar.

Du bör ha vana av rottis eller liknande raser.
Gärna utanför centrummiljö.
Frågor om hunden ska ställas direkt till Hundar utan hem! Är du seriöst intresserad vill vi att du skickar in en intresseanmälan för adoption:
https://hundarutanhem.se/adoption/sa-gar-adoptionen-till/
För att vara jourhem:
https://hundarutanhem.se/jourhem/anmalan-som-jourhem/

SPRID SPRID SPRID till hundvänner som har kontakter
eller direkt till vänner med vana av rottweiler
eller andra stora envisa hundraser!

Och det finns självklart fler hundar hos
Hundar utan hem som behöver hjälp från avlivning!

Omplacering – trevlig hundkille söker för-alltid-hem


Detta är en mycket allvarlig fråga för ägaren så ni hjälper verkligen både honom och unge Chico till om ni delar den här efterlysningen av nytt hem som varar många, många år framåt. Ett för-alltid-hem.

Chico 9 månader – klicka på fotot så får ni upp det större. Fler foton  längre ner.

Chico är en blandras på 9 månader som behöver nytt hem då ägaren tyvärr fått ändrade familjeförhållanden och har svårt att ge honom den tid han förtjänar och behöver.

Detta beslut är otroligt tungt för honom och jag ber er därför att endast kommentera vid intresse! Hemmet är självklart viktigare än priset och att han ska kunna trivas. Så vi hoppas att rätt människa träder fram och vill ge Chico sitt för-alltid-hem.

FAKTA:
Ras: Blandras (amstaff/pitbull)

Pris: 7000
Stamtavla: Nej
Kön: Hane
Födelsedatum: 22/10-16
Kastrerad: Nej
Födelseland: Sverige
Hunden finns i: Malmö
Vaccinerad: Ja
Registrerad: Ja
Försäkrad: Agria
Kan bo med katter: Vet ej
Kan bo med barn: Vet ej, men tror det då han är framåt och försiktig med barn när han träffar dem.
Kan bo med andra hundar: Ja.
Övrig info: rumsren, väldigt lydig och lättlärd.
Mycket lekfull och snäll.

Vi befinner oss i Malmö.

Intresserad? Maila tills vidare sethsjoblom@gmail.com så får ägaren mailen. Glöm inte era kontaktuppgifter
berätta lite om er själva och hemsituation
samt om varför ni är intresserade! 

SPRID efterlysningen – snälla!

Modelejonet Chico

Så fin kille, Chico 9 månader

Någon som vil leka med mig och hitta på roliga grejer – och sen gosa och mysa? 

Seth Sjöbloms roll som beteendekonsult – eller Hundmannen


När hundägare har extra stora problem med sina hundar handlar det om beteendeproblem som måste gås till grunden med, innan hunden ens kan öppna sig för en beteendeförändring. 

Den som verkar vara en ohjälplig problemhund? Hunden måste få möjligheten att börja om igen för att ta till sig vad som generellt gäller. Hunden har människor runt sig som också måste börja lära om från noll. Även om de haft hundar i många år – så har de inte förr haft just den här hunden.

Många förtvivlade hundägare har frågat runt i sin hundkrets och hos veterinär efter hjälp. Ibland som sista hopp. Seth Sjöblom är den ende hundcoach de tillfrågade kan och har rekommenderat i många fall.

Beteendeproblematik är Seth Sjöbloms område

Som Seth själv märkt, så har en specialitet råkat bli svåra hundar med aggressivt beteende samt att han jobbar efter att det är stor skillnad på lydnadsproblem eller beteendeproblematik. Han agerar konsult och coach vid beteendeproblematik.

Utan en grundgenomgång och läkning i felbeteende är fortsatt framgång omöjlig. Seth ser från noll och börjar där, vilket ofta är i hemmet. Sedan att hunden redan kan gå fot ibland är inte viktigt i det stadiet, om den inte fått ihop hur omgivningen fungerar – och hur man bör samleva med den.

Hundräddaren Seth Sjöblom

Under 6 veckor en sommar räddade Seth livet på 4 dödsdömda hundar med sina individuella analyser i varje fall. Sedan arbetade han med snälla, men tydliga metoder för både ägare och hund. Tog dem alla vidare från där de strandat – och förklarade detaljerat om varför ägarna gått på grund.

Vissa hundar är tyvärr utom hjälp – då de kan ha tidiga eller för svåra trauman bakom sig. Som att ha tagits från tiken för tidigt, de små veckorna kan vara avgörande. Eller blivit miss(be)handlade, ha en medfödd mental skada.

Seth kan hjälpa till så långt det går, som en s.k. habilitering om ägarna har möjlighet att anpassa livet lite. Seth ger inte upp, men är realist. Man kan ju inte bara släppa loss en hund som inte funkar socialt där den ska leva.. Vi människor måste ha högsta ansvar för de djur vi domesticerat.

Missförstådda hundar ska inte bära straffet

Förvånansvärt många hundar är bara missförstådda. De har inte haft någon som lärt dem språket, eftersom ingen förstått hundens signaler. Det har under åren varit skrämmande att hundkonsulter, även mycket erfarna, som inte kunnat hjälpa har rekommenderat avlivning av en hund.

Seth verkar vara duktigare på att avgöra vad som är vad. En ”djävla attityd som ska kväsas” – det finns inte hos en hund. Den gör bäst den kan, precis som barn.

Man märker på en hund om den blivit traumatiserad. Ibland får man veta. Svenska hundar lever ännu i bur – man kan hjälpa bättre om de som lämnar bort en hund håller sig någorlunda nära sanningen. Så snälla, för hundens skull säg ALLT Ni vet vid omplacering av en hund. Sedan är det inte er sak längre och era namn är anonyma. Men skaffa helst inget djur igen..

Seth Sjöbloms egen metod fungerar

Det blir avslappnade hembesök efter föregående telefonsamtal, då ägarna när Seth kommer, ska bete sig som vanligt.

Vad Seth läser av under den initierande fika -eller samtalsstunden är en första grund för fortsättningen. Men inte innan han följt med ägarna ut på promenad med hunden och sett även hundmöten.

Problemhund – min metod är mjuk men bestämd berättar Seth och vikten av att säga nej för att begränsa hundens områden för misslyckanden i det nödvändiga sociala livet.

Sedan åligger det självklart hundägarna att fullfölja träningsråden och sitt eget beteende konsekvent. Det finns inga Quick-fix som på en timmes TV-program.

Hundmannen Seth Sjöblom

Så, jag kallade Seth för hundmannen när jag först lärt känna honom och hört om och själv såg i vad han gjorde. Lite larvigt kanske det låter. Men även hundfamiljer som han hjälpt har sagt rakt ut: ”Är du en människa eller hund?”

Eller en annan  lekfull toppkommentar som flera sagt – efter första besöket: ”Har du bytt ut vår hund mot en annan?”.

Spontana reaktioner när ägare inser att de kanske – eller troligen faktiskt kan ha kvar sin hund. När det visat sig att hunden kan! För att ägarna lärt sig rätt kommunikation av Seth.

Det är ju därför Seth Sjöblom fortsätter. För att han når fram till behövande.

/Med vänlig hälsning red på – hundcoachen Seth Sjöbloms blogg

Importerade hittehundar


Jag har stött på ett ganska stort antal hundar som tas in från olika länder av hjälporganisationer här i Sverige och är fundersam om man verkligen hjälper hunden med denna form av arbete.

Självklart gör man det för en god sak men ofta är hundarna skygga och osäkra eller visar tendens till agressivitet och för någon som inte har så stor vana av hundar så är det väldigt svårt att komma till rätta med  dessa problem.

Man vet ofta inte vad hundarna har varit med om och jag märker att dom ofta är utsatt för någon form av trauma i sitt tidigare liv eller hittats på gatan som valp utan sin mamma.

Jag har hjälpt en hel del sådana hundar när dom kommit till sin nya ägare. Vissa med gott resultat och vissa andra inte. Dessa hundar har ofta dåliga erfarenheter av människor eller är traumatiserade på annat sätt och ofta då med dålig socialisering.

Det verkar definitivt som att utvärdering och träning av hundarna innan dom kommer till Sverige eller är i Sverige är bristfällig och där man måste man nog göra en större insats för hundens och den nya ägarens skull.

Vad tycker du och har du själv några positiva eller negativa erfarenheter?

Tidigare blogginlägg för att nyansera:
Omplaceringshund – testa först
Statlig hälsovarning om utländska gatuhundar
Varför gatuhundar bör tas omhand

Mvh
/Seth

Kval och val mellan barn och djur


Epoverty-6tt samhälles tillstånd syns på hur de svagaste behandlas. Inte av omänsklighet eller grymhet. Det är sedan alltid ren fakta att i fattigdom drabbas de mest försvarslösa först och hårdast.

Venezuela är inte unikt i det hänseendet. Men är ett typexempel på en snabbt tillkommen ekonomisk kris. Grekland ligger troligen också inom den zonen – förutom alla långtidsfattiga länder.

Då står individ mot individ, tvåbent mot fyrbent – och befolkningen har inte råd att välja efter sitt egentliga hjärta.

Venezuelas ekonomiska kris har drabbat husdjuren hårt – varnar för fotona på fullkomligt utsvultna och övergivna hundar på länken. Lägger inte upp dem här. Vill berätta om en tragik när knappt befolkningen har mat: längre “Vi är desperata, vi har ingenting: Ingen matolja, inget socker, inget ris.”.

Även sällsynta djurparksdjur svälter ihjäl i krisen: 50 djur har dött av svält och lejon matas med mango: Så slår krisen mot Venezuelas parker.

Sök exempelvis hundhjälpscenter eller enskilda insamlingar för djuren hållna på zoo-parker? Försök dock hitta bekräftelser för att de organisationerna existerar och är seriösa. De mest pålitliga insamlingarna från Sverige är de med inbetalningskonton som börjar med 90; godkända 90-konton.

Det finns så många som vill sko sig på andra. Gatuinsamlingar med fina påhittade namn om ”hjälp” är ofta ideella i den mån att de som samlar – för egen del samlar till sin individuella ficka.

Det är ju långsiktigt ett politiskt stöd som behövs och akut stöd till humanitära hjälporganisationer då barnen får mat och av svält slipper ådra sig livslånga skador av näringsbrist, under ett liv som kan vara 7 gånger längre än en hunds..

Välj och kväljs? Det är det som invånarna tvingas till och det är svårt att ta in att bara se på – men något som de måste acceptera när de prioriterar.

Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Som att minst sprida information till eftertanke?

– Med vänlig hälsning bloggens – mitt i alltet – mycket små krigare

 

 

 

 

 

Svenska hundar lever ännu i bur


Det finns faktiskt idag i Sverige hundar som ”sitter av sina liv” hemma, fängslade i en liten bur. Sedan ska det lilla livet ”hålla käft” och inte synas ens, inte ha en social plats alls. Vi har tvingats inse det!

Akut, med omedelbar verkan för ganska länge sedan tog vi hem ett par tikar till oss för att försöka rädda dem då de annars på studs hotades av avlivning för att ägarna nått sin gräns. Det var vid olika tillfällen med olika hundar och en åt gången.

Djurvänlighet handlar aldrig om social status!

Många fattiga och hemlösa tar mycket väl hand om sin hund för att hunden är en viktig individ, en familjemedlem och även kan fungera som skydd. Det är inget snack om de hundarnas värde.

Medan personerna som ägde hundarna, sinsemellan var i ganska olika sociala situationer, fast med större möjligheter än hemlösa. Men ingen av dem hade behandlat sin hund som en levande varelse. De hade placerat hundarna i bur, förutom när hundarna för en stund skulle roa som familjehund eller att stoltsera med som ”kamphund”.

– En av hundägarna hade när han fått problem med lagen, lämnat hunden hos det förtvivlade exet med flera barn och det blev ohållbart. Hunden var inte helt lätt heller, så den mådde bra av att komma hem hit för lite omskolning och få slappna av. Vi fick sedan på omvägar veta att den levt i bur i hemmet.

-En annans hunds ägare hade bra jobb, likaså hans sambo – och killen i sina trendiga kläder snackade så förtroendeingivande och fint öga mot öga i vår soffa om deras bekymmer om hur hunden ”ställde till problem hemma” och att de var tacksamma över att Seth ville åta sig att ge hunden en chans innan avlivning. Vi började söka och lägga ihop 1+1 efter vissa saker som inte gick ihop för oss.

Falska utsagor vanliga vid omplacering

Vi blev fundersamma och efterforskade efter ett tag och förstod att vi absolut inte fått höra rätt bakgrundshistorier innan. Trots att det ju hade varit till nytta för både hunden och oss för att hjälpa. Då skulle vår första tanke ha varit att med informationen hjälpa hunden!

Säg ALLT Ni vet vid omplacering av en hund Hur svårt kan det vara när någon annan är beredd att ta över? Fast de föregående ägarna här, kanske inte ens tyckte att de hade behandlat hundarna fel?

Men beräkningen var väl som sådan, att med sanningen kanske de kunde riskera ”att inte bli av” med belastningen, och ville undvika att betala för en veterinäravlivning, när Seth ställde upp? Eller hur de nu hade gjort annars. Tanken skrämmer. Är det sådana här människor som lämnar av hunden på en rastplats, slår ihjäl den eller dränker den?

Små varningssignaler om ett djurs (o)betydelse

I efterhand, sånt som väckte misstankar. Till en av tikarna  skickades det med en tunn liggtrasa som var 25 cm kortare än hon. Ligglappen skulle lätt platsa i en valpbur! Hmm – det var kanske i en sådan hon suttit hukad i hemma?

Fick med ett för stort billigt plasthalsband. Att döma av de inre tagna hålen hade det använts sedan hon var valp. Och halsbandet var fortfarande så långt att det krävdes en löjligt lång invikt flärp. Utan matskål, ingen trygg välbekant valpfiltsnutt eller ens en favoritleksak.

De flesta som tar in en hund i sitt hushåll har ju brytt sig, varit entusiastiska oavsett ekonomi, och skaffat lite personliga saker som de sen lämnar över med sin hund vid omplacering. Småsaker, en liggbädd, ibland också hur till hunden. Snubben behöll bilburen bilen. Inget ont i det, men allt sammantaget väckte misstankar om att något inte stod rätt till. Som jag sa till Seth; hade de saker kvar, eller bara varit snåla mot hunden? ”Tror du inte att de ska skaffa en ny hund nu, som underhållning och hoppas att de slipper ägna någon ansträngning åt den, heller?”.

Så fina men helt missförstådda hundar

Hundarna var jättegulliga. Men väldigt ovanligt ivriga – de kunde först inte sluta att kräva vår uppmärksamhet och var klumpiga med sina ömhetsbetygelse – som de bara skrek: ”Älska mig – jag är snäll!”. 

Troligen ansedda som ”jobbiga” av de förra ägarna. Först hade hundarna väldigt svårt att släppa på nerverna och bara slappna av med oss. De for runt, krafsade på oss och våra hundar och hittade på diverse otyg. Men de visste ingenting som en enda hund – eller om vad någon levande varelse behöver.

Alla tikarna var rädda för män – förutom för Seth som de närmade sig självmant, men sakta. Men jag som kvinna och med ett mycket keligt omhändertagande sätt fick en närmare kontakt snabbare.

Deras från början nästan obefintliga avslappningsintervaller blev efter tiden längre och längre. De vågade efter 1-2 veckor börja ”fråga” om de fick hoppa upp till oss och blev då tryggare och efter några veckor somnade de bredvid oss, med en människohand på höften – i den kravlösa kärleken. Det var första steget, att de fick förtroende – så att de kunde slappna av och lägga lite gammalt bakom sig.

Förtroende är det grundläggande att bygga upp, sedan trygg fostran. De hade slappnat av när fick de till slut fått nya ägare, men var inte helt färdigtränade med koppelgång för att de hade större problem. Ett smärre problem med så samarbetsvilliga hundar som hade börjat öppna sig. 

Hundens beteende berättar ändå om miss(be)handel

Hundarna hade ingen anknytning – men deras beteenden var så lika! Sedan fick vi ju veta att deras bakgrund var lika illa – med en gemensamma nämnare. De hade suttit i bur hemma.

Men det märktes ju ganska direkt på hundarnas beteenden att de kom från misär. Man behöver inte veta bakgrunden, även om det alltid underlättar och hjälper. Skadade hundar syns! Deras beteenden värkte i oss – men vi pustade ändå ut för att de inte var kvar där de varit. Det var självklart mycket olyckliga hundar. 

Vi fick vår dubbelsäng och soffa nerkissade, förstörda laddarsladdar och jag vet inte allt. Även om soffan kom att sakna några sittkuddar sedan så kändes det inte som en så stor uppoffring – vi ångrar inte en minut av de förhållandevis små problemen. Men vi kan inte i vårt hem ta emot fler hundar som behöver så mycket.

Vi låg lågt länge för hundarnas skull

När hundarna hängde på livlinan och vi sökte nya hem, så kändes vår diskretion viktig för att inte ägarna skulle bli sura och kränkta och därför ta tillbaka hundarna innan de gett sin ägaröverlåtelse till ett nytt lämpligt hushåll.

Ville på alla sätt agera så att dåvarande ägarna inte skulle reagera negativt och motsätta sig omplacering. Det var känsligt – för hundarnas skull – eftersom de hade väldigt olämpliga ägare – helt enkelt! Vi tror inte att de personerna läser vår blogg i dag. De är nog inte så intresserade av djur eller andra än sig själva. 

sad-gorila

Jordbruksverket PdF-fil om att tillse en hunds sociala umgänge och att hundar inte får förvaras i bur mer än enstaka tillfällen, som i bil eller på utställning. En bur kan i hemmet mycket väl vara en hunds trygga bädd, så länge hunden kan välja var den vill ligga eller vart den kan gå.

Ta inte en omplaceringshund utan prövoperiod


Man ska inte bara ”omplacera ett problem” innan man löst låsningarna, anser hundcoachen Seth Sjöblom, ja ni vet vem det är. Visst kan man medvetet ta hem en hund med ovisst förflutet med förståelsen att den kan komma att behöva rehabilitering – som kan ta lång tid. Vara rustad för det jobbet, beredd om det behövs. 

– Ni som vill undvika de svåraste knutarna som kan handla om rotade beteendeproblem bör dock ta er en funderare här.

Att se en glad hund springa fram till en och gosa vid första mötet på ett hundstall, då man vill se vad det är för hund – det säger inte så mycket om förmågor, kapacitet eller möjligheterna i ert framtida liv ihop. Hunden har en överlevnadsinstinkt att försöka bete sig, som vi alla. Kan man på riktigt, så håller det i sig. Men finns det obearbetade problem som ligger och hindrar – då kan ingen länge visa sig så bra som den skulle kunna vara jämt.

Vill ni ta över en ny hund som är vuxen eller halvvuxen – begär då 1-2 veckors prövotid. På hemmaplan, när hunden installerat sig lite och börjat känna sig tryggare visar den oftast inom ett par veckor om den bär med sig problem från förr. Bara efter en kort tid så kan eventuella beteendeproblem utkristallisera sig ordentligt – eller inte. Vi har väl alla passat andras barn ett par dagar och fått oss ett par AHA-upplevelser?

Bråttom är inte alltid bra i längden

Bråttom är inte alltid bra i längden

Hundar har också ett förflutet som påverkat dem mer eller mindre, under kort tid eller längre, samt vid olämpliga perioder under deras utveckling – och kan börja läkas bra i en ny miljö – eller inte. Oavsett de nya ägarnas hunderfarenhet, vilja och kärlek.

Men hundarna behöver inte vara ”dåliga” hundar för det. Merparten av de ”problemhundar” Seth möter är fantastiska – fast missförstådda hundar! Men de kanske inte alltid varit helt redo för en ny miljö vid tiden för omplaceringen.

Bär de med sig outredda problem, som osäkerhet, så skannar de – precis som alla hundar lätt av i sin nya familj:Vem är vem? Vem kan man köra mest med, som också har mest tillgång till maten? Vem ska man avvakta mer med att försöka utmana? Eller är det tydligt på en gång? Och vilka i familjen kan hunden stega över, rakt av? Barnen kanske? ”. Då kan problem visa sig, som kanske blir till ohållbara störningar för harmonin, när någon måste anpassa livet efter hunden. Inte kan ta emot besök. Rastar hunden på natten eller håller hunden åtskild från barnen. Det funkar inte i längden!

Det är ingen ond sida att hunden visar sig. Hundar är inte ”onda eller elaka” som människor som är mer intellektuella och beräknande. Den beter sig naturligt – efter sina grundförutsättningar. 

Vem skulle inte göra så som en hund gör? Alla av oss ”viftar glatt på svansen” initialt, av hur skönt det känns om vi får uppmärksamhet, kramar och blir bjudna på mat. Men sen då? Som ny på ett ställe uppför man sig bäst man kan för att alla ska älska, eller i.a.f erkänna en!

gift-thank-you

För att återuppta ett allvarligt ämne om att testa av en omplaceringshund hemma hos er innan ni bara säger ja och skriver på ägardokumenten!

Som Seth skrev här förra året – den ras ni fantiserat om kanske är helt fel för er familjesituation och vardag. Det är problem som är lättare att överkomma – om presumtiva hundägare skaffar sig kunskaper om olika rasers behov. 

Omplaceringshundar – testperiod innan ni åtar er ägaransvaret!

Detta inte sagt för att avskräcka någon från att ta en omplaceringshund. Utan för att inga hundar ska fortsätta att leva som missförstådda. Och behöva uppleva ännu en omplacering och eventuell avlivning för att ingen tagit tag i de reella svårigheterna i beteendet – som så klart speglar något.

/Med vänliga välgångsönskningar till alla som engagerar sig i alla olycksbarn – från hundcoachen Seth Sjöblom