Etikettarkiv: koppeldrag

Från best till bäst – harmoniskt hundliv


Tänker på mina hundfall. Det finns inte en regelbok som gäller alla hundar utan det gäller att lyssna in varje problem efter de individuella förutsättningar som finns.

Hur ser hela bilden ut?

Ibland är det den ena i ett par i familjen jag får jobba mer med, ibland mest kommunikationen med hunden, att ingen nånsin lyssnat på den.

Det kan kännas som att jag kör parterapi och ibland är förhållanden och familjer också faktiskt nära att spricka för att de inte är överens om hur hunden ska tas.

Jag möter ofta tårar. Först av olycka, sedan av lycka. Lättnad. Många har känt sig så misslyckade fast de lagt ner så mycket engagemang i hunden – och fått höra nästan för många goda råd av andra, som inte fungerat.

Det jag vill förmedla är, att den som söker hjälp redan där visar sig vara en bra och ansvarsfull hundägare. Det steget är något att vara stolt över, det är ju inte så att det man blundar för försvinner. Tvärtom, förnekade problem har en tendens att hoppa upp och slå en i nacken.

Läs gärna här på fallbeskrivningar om hur det kan gå till. Och tänk på, att hunden kan ju inte gärna själv be om hjälp för att ni beter er så jobbigt. 😉

Det blir en fantastisk skillnad när exempelvis hundrastningarna inte längre omfattas av ångest inför hundmöten. Det vanligaste problemet faktiskt, men som ger smolk i bägaren på hela hundägarskapet. Ingen vill ju ha ”besten i kvarteret”.. Det ska vara ett nöje ett ha hund! 

Med vänlig hälsning hundcoachen Seth Sjöblom /sethsjoblom@gmail.com

Olycka eller äkta attack


I media framställs ofta vissa hundraser som farliga. Men det är inte vad vi ska ta upp här. Det är vissa  mentaliteter som gör skada, ofta med en människa bakom. Säger jag ”hundkörkort” så förstår de flesta. Inget är ju en hunds fel.

Jag har haft förmånen att ha ombetts att hjälpa familjer med hundar som ingen kunde trott skulle ha en framtid. De var redan dödsdömda av flera specialister.

Ibland hade hundarna – som redan hade problem – traumatiserats extra mycket av antingen våldsamma ålderdomliga metoder eller evighetslånga behandlingar av hundspecialister med fel eller olämpliga metoder. Om våldsamma metoder och evighetskonsultationer som bara suger ut pengar tycker jag inte! Ligger något utanför mitt specialistområde så säger jag det.

Jag arbetar utifrån hudars naturliga beteenden. Inga salongsförfiningar, alltså inte dressyr, även om grundlydnad ingår för att få ordning på en hund.

Jag brukar komma hem till hundar som ingen velat ta i. Dit ingen vill gå. Min specialitet har blivit svåra hundar med aggressivt beteende.

Men jag ser ju att de flesta av dessa ”livsfarliga” hundar oftast bara är små vilsna skitungar.. De skäller och lever rövare och beter sig och skrämmer besökare i hallen så familjen lever eremitliv. Men som under mitt besök, efter vi tampats mentalt, kommer och lägger sin favoritleksak framför mig. Eller somnar med huvudet på min fot – för att den upplevt trygghet.

Förstått vad en ledare är, fått regler och gränser som den kan förstå på hundars sätt från sina ägare. Utan övermakt och våld. ”Du får inte ledarskapet med köpekontraktet, du måste förtjäna det ”

Shit vad många hundar jag hade kunnat locka med mig hem! 😉 Men det är familjen som ska lära sig hantera och de är ofta väldigt engagerade så det går bra när de fått verktygen av mig. När man kommit så långt som att söka hjälp är man ofta redo att ta tag i problemen.

Inget problem är för litet att ta tag i. Problem har en tendens att växa annars. Så här såg det ut när en familj, inklusive barnen som blev bitna, fick lära sig arbeta med sin unghund som riskerade att bli ett monster, det var ohållbart. 

Vad är då tecken på farlig hund

Mina favoritraser har blivit bl.a muskelhundar som amstaff, pitbull och särskilt rottweiler som ett kärt exempel. Sedan har jag ju haft många polarhundar, malamutes, huskeys och diverse blandningar. Men alla extra svåra hundar oberoende av ras gör mig lösningsorienterad. De kaxiga typerna. De vilsna.

Joker var en hund i röd zon som jag vände.

Jag är inte rädd för hundar, men man ska ha respekt. Oftast blir jag inte biten, men någon sällsynt gång har jag eller bet ägarna sätta på munkorg – efter vi pratat igenom allt om hunden.

Sedan ”hysterin” om hundattacker. Självklart ska man ta sånt på allvar, hundar kan vara dödliga vapen. Men jag undrar ofta när man läser i tidningar – om hela bilden?

En hund som i en situation viftat på huvudet med öppet gap för att visa ogillande och värja sig, men tänderna rispat. Är det den hundattack? I media, troligtvis. Säkert skrämmande för inblandade om hundens avsikt var att skrämmas eller att den var ogillande av situationen. Vanligast är nafs i händerna eller att en hund biter den och det som befinner sig närmast, i omvänd aggression eller överdrivet resursförsvar.. Det kan vara ägaren som ställer sig i vägen för ett utfall och blir biten utan att vara målet. Kanske hunden skällde och ett knä hamnade emellan.

Skillnaden på de exemplen ovan och akitablandningen som jag skrev om tidigare, en hund som inte borde omplaceras är hur den bet, målmedvetenheten. Hundar vill inte bitas och de kan få hjälp att inte göra det. Det som görjust den här hunden farlig är att han utan konflikt högg kvinnan i bilen i huvudet. Som tur var hade hon inte råkat vända dit ansiktet, utan satt och pratade lugnt med sin man.

Att den innan den högg mig var lugn, viftade på svansen och inte med öron eller kroppsspråk som visade att den var trängd. Och att efter sina attacker var nollställd, som att inget hänt. Det gick lätt att sätta på munkorgen, hundar som inte är bekanta med munkorg böjer ner huvudet och försöker krafsa av munkorgen med tassarna. Det får mig att tro att han haft munkorg innan, bott hos människor som han bitit och därifrån hamnat på avvägar.

En hund som hoppar upp på bordet efter mat som en människa sitter och äter och hugger på så vitalt ställe som axeln, nära hals och ansikte, det är en hund som inte än är lämplig att bo med folk. En ohyfsad hund på bordet är ingen katastrof men det är stor skillnad på lydnads – eller beteendeproblematik!

I fallet med  Akitan  vet jag att han inte kan rehabiliteras, att han är för plågad,  samt att något riktigt fruktansvärt kan hända. Man avlivar inte hundar lättvindigt, men det finns en etisk gräns som är vårt ansvar både för oss och för hunden.

Vilken ras är farligast ?

Det är inte sunt när hundar biter utan att förvarna, det kan man se som regel och en hund som varnar genom att morra, det är sunt. Om hunden inte varnar och istället biter är inte ett för hunden ett naturligt nedärvt beteende och det kan vara att den är sjuk, ha ont eller någon annan oupptäckt problematik som man bör undersöka och då först hos veterinär.  Vår familjs franska bulldogg som fick hjärnskador av syrebrist som blev helt opålitlig mot familjen och till slut inte förstod hundsignaler, utan attackerade vår rottis besinningslöst. Ett tragiskt exempel på sönderavel. Hundar med avvikande beteende bör veterinärutredas innan man fortsätter beteendeförändring, för den kan inte förändras positivt när den är sjuk. Jag brukar skicka med rekommendationer på vad veterinären ska titta på eftersom jag själv hälsobesiktat mina egna tur -och tävlingsdraghundar och samarbetat med veterinärer.

Vilka raser är det då som ger tydliga signaler på ogillande, morrar, viker öronen, hukar, stelnar till – varnar före den biter ?
Det är inte rasrelaterat och du kan råka ut för det med vilken ras som helst och självklart är att desto större hund = desto större bitskada.

Det var riktigt sorgligt med akitablandningen från det tidigare inlägget och att det gick så långt. Men jag tror han är sjuk eller har varit med om så mycket redan i livet att han blivit mentalt störd och inte kan rehabiliteras. Jag fick tillbringa sex timmar med honom i väntan på att någon annan skulle hämta honom för transport och att döma ut en hund är inget jag tar lätt på. Även om hundorganisationen inte bett om min åsikt så fick de den eftersom det var så uppenbart farligt för människor och en hund som beter sig så lider. Alla hundar förtjänar ett värdigt hundliv i naturligt samspel med flockmedlemmar. Hans attacker var inte försök att skrämma – utan han skulle skada och i värsta fall döda. Varför får vi  troligtvis aldrig veta. 

Kom ihåg att dom flesta organisationer som vill hjälpa hundar gör ett mycket behjärtansvärt arbete, men kanske man måste se över sin ”policy” och ta hjälp utifrån ibland för att utvärdera och rehabilitera de hundarna innan man placerar ut dom i stället för att få tillbaks dom och sen utvärdera och rehabilitera dom.

Med vänlig hälsning Seth Sjöblom

Rastningen ska inte vara som ett krig


Det ska ju vara roligt att gå ut med hunden, men det är ju inte alltid så. Så varför upplevs och beter sig hunden aggressivt på hemmaplan eller på den kvällsrunda vi alltid gör?

Så fort man kliver ut genom dörren hemma i kvarteret så sätter det igång, hunden vaktar, gör utfall mot andra hundar och är hela tiden på helspänn.

Min hund är snäll hemma, men ett jävla monster när vi skall ut och gå där vi bor. Inget jag provat har hjälpt – jag har gjort mig jätterolig, jag har försökt att mata bort utfallen med köttbullar och hunden vart bara fet, men problemet är kvar. ”

hundhörnet

Jag träffar ofta på dessa faktiskt panikslagna hundar och ägare. Och det finns oftast en förklaring och en lösning som man måste se genom hundens uppträdande. Att förmå hunden att lyssna till ägaren, som måste lära sig att förmedla rätt energier, för att få chansen att hantera och lösa det.

Men just problemet att hunden reagerar som den gör på hemmaplan med utfall och annat beror oftast på att vi själva har byggt upp den spänningen tillsammans med hunden

Vår egen oro för vad som skall dyka upp bakom en buske, runt ett hörn eller i ett rent hundmöte på hemmaplan är ett vad jag kallar ”inlärt situationsbeteende”  eller kanske ”Beirut effekten”där vår egen oro och rädsla i vår kända hemmiljö med alla dess faror som vi tycker finns där förs över till hunden som då agerar utifrån de signaler som vi förmedlar. Vi har helt enkelt tillsammans med hunden skapat en hotbild som vi till slut har svårt att hantera tillsammans.

beirut

Hunden gör det den kan

Om vi då förflyttar oss till ett för hunden och dig ett helt nytt område så finns inga förutfattade meningar om vad som kan hända och inga kända hot och det gör att hunden kan slappna av på ett bättre sätt och promenaden blir lättare. 

Hunden använder sig av ett inlärt agerande på hemmaplan och vet att här finns det faror precis som människor gör som bor i krigsdrabbade områden där de vet att på andra sidan staketet brukar det vara skottlossning eller runt hörnet, mm.

För att komma tillrätta med problemet så måste man tänka igenom vad som är egentliga hot och gärna variera promenaden med olika riktningar och vara beredd på att korrigera och bryta – ej bestraffa – den blockering som hunden kommer in i och sen avsluta med belöning i rätt tillfälle, efteråt. 

Men man måste först och främst se över hundens mentala status och hemmiljö med allt vad det innebär, samt din egen möjlighet att få verktyg som kan hjälpa både dig och hunden framåt i en positiv riktning. Kontakta mig sethsjoblom@gmail.com bläddra bland mina fallbeskrivningar här!

Mvh hundcoachen Seth Sjöblom

 

Seth Sjöbloms – hundcoachning och beteendeanalys


Vad gör Seth och vilken typ av fall har han arbetat med och löst problemen?

Kort sagt – så analyserar Seth från ”helikopter-vy” hela situationen och förklarar för ägarna på vardagsspråk så att de direkt förstår och kan relatera och sedan kan fortsätta beteendeförändringen själva. Fallbeskrivningar här.

Vanliga problem som Seth Sjöblom arbetar med:
Drag i kopplet
-Aggressivitet
-Hundmöten
-Ägandebeteende och vaktande av mat, leksaker, andra ting, soffan, dörren eller ägare
-Dominans över barnen
-Problem i hundflocken. Vem av hundarna är det egentligen som skapar dålig atmosfär ser Seth, som haft stora flockar
-Trauman – en valp som överfallits eller omplaceringshundar, även utan känd bakgrund
-Svår aggressivitet, hundar som andra dömt till avlivning, till hög del kraftfulla missförstådda raser Seth har en stor framgång där andra gått bet, eller inte ens velat närma sig hunden
-Hundar som kissar inne eller biter sönder sånt de inte ska

Mindre vanliga problem på Seth Sjöblom fallista:
-Fobier – inte våga gå på golv
-Rädslor för objekt, svårigheter med att åka bil
-Tvångsliknande beteenden ständigt svansjagande, överstressande fixeringar
-Omriktat beteende – hunden hugger mot människan i frustration
-Hundar som bitit – analys av hundens psyke och rehabprogram
-Rådgivning för att hitta rätt hundindivid för personer med dolda funktionsnedsättningar
-Hundrädsla hos barn eller vuxna

Vissa problem är svårare än andra men Seth har en mycket hög grad av lyckade konsultationer. Seth uppnår från första mötet som någon typ av beteendeförändring, i hundens takt.

Seth har 50 års hunderfarenhet – både privat och professionellt. Seth var Förbundskapten i Svenska Landslaget i Draghundsport 1997-2000. Seth har, utbrett över flera år, haft totalt 300 polarhundar i flock med 75 åt gången, mestadels okastrerade, då han varit deras ledare – utan våld eller kränkningar.

 

Maila en kort beskrivning av situationen till sethsjoblom@gmail.com
Skicka med ert telefonnummer
och gärna var ni bor

Mvh med önskan om en trevlig decemberhelg

/Seth

Hunddagis och rastare måste ha stöd från ägarna – fallbeskrivning och svar


Fråga: Hej Seth, vi arbetar med hundrastning och har behov av att utbilda våra rastare i olika situationer som dom kan råka/råkar ut för under dagarna, är du specialiserad på några speciella problem?

Seth: Jag arbetar med alla typer av problem och med alla hundraser och stora eller små. De vanligaste frågorna är om hundmöten, utfall, drag i kopplet, men även annat som vaktande över ting eller hundar i flock som inte kommer överens. Jag anlitas ofta också för tuffare hundraser eller svårare beteenden och får ofta till den första positiva förändringen efter ett par timmar. Men inga fall är likadana, så det är lite olika, med hur snabbt man kan gå fram.
 

Jag kan ge hela ert rastningsteam en kurs – då ni kommer få se resultat och känna av mer personlig ökad säkerhet om hur man generellt läser av för att förebygga eller hanterar olika situationer som sker.

Ägarnas ansvar

Men – är ni ett hundrastningsteam skulle jag rekommendera att även ägarna är med och lär sig att hantera sina hundars uppföranden! Det är ju kanske några hundar ni upplever svårare problem med – eller hur?

Det är där, i hemmet, allt bottnar och det kommer fungera ganska dåligt om bara ni hundrastare får lära er rätt metod, när hunden har andra regler hemma.

I work so Hard so my Dog can have a Better Life Patch | Embroidered Patches

 
Enligt min mening ska ägarna vara med i utbildningen, eftersom det är deras hundar. Ni kunde ju annars välja att kasta ut de mer temperamentsfulla? Men det är ingen lösning för någon och säkert inget någon part vill. Och ju högre kompetens personalen bygger upp  praktiskt – desto bättre rykte och större konkurrensfördelar. Och lyckligare hundar – och ägare!
 
Om inte hundpassare och ägare är med samtidigt, från ”båda sidor” – blir hunden förvirrad och inget lyckas. Konsekvent upprätthållna regler är avgörande för att hunden ska ha en suck av en chans att bete sig bra. Det är alla värda.

Jag arbetar med hundarna och människorna, respektfullt utan att skylla på någon. Ser framåt för att ena och lyfta upp hela ”teamet” som mentor för både människa och hund.

Läs gärna Fallbeskrivningar här på bloggen!

/Med vänlig hälsning hundcoachen Seth Sjöblommin mail sethsjoblom@gmail.com är säkraste sättet att komma i direktkontakt med mig. Skriv gärna ditt telefonnummer också.

Hoppsan i kopplet kan ge värk


dog own leachNär jag rastar Gunvald stannar jag till så att han får strosa och nosa med långt koppel när jag sagt varsegod. Hundar måste få njuta av ett av sina största intressen! Sedan vid direkta förflyttningar går han fot.

Ibland på ”frisedlarna” drar han spontant iväg en meter mot en intressant doft eller bara tar ett par glädjeskutt – och drar till i kopplet. Har varit oförsiktig och glömt av min egen regel att hålla armarna böjda för att parera innan kopplet sträcker ut min arm helt så det rycker till i armbågen. Har nu märkt att jag fått ont i armbågen.

Så framöver blir det eftertanke före som gäller. Det hjälper även armbågen att känna efter i armen när jag lägger mig ner, så att jag inte låter armen ligga och småvärka utsträckt, så att den kan läka.

Jag fick en arbetsskada av för tunga lyft när jag var 23 men arbetade bort nack -och axelvärken med träning och att lyssna på kroppen och slappna av. Det tog tre år, men jag får än idag inte glömma av att lyssna inåt när kroppen talar med mig.

Dessutom ska man kommunicera med egen sin egen kropp, så man känner kontroll över den och vad som händer den. Som med min Skademinskande ergonomisk metod vid koppeldrag – som funkar i.a.f för mig. Om man utför metoden!

Det oslagbart bästa är förstås att lära hunden att inte dra – men glädjeskutt vill vi inte bota.

Inte heller antidragselar är dragfria och framförallt inte ryckfria. Det är ju hunden det handlar om. Seth inte en anhängare dem av olika skäl som han berättar mer om här: Seths artikel i Härliga Hund

/Happy walkies – önskar bloggredaktören Victoria

Stor skillnad på lydnadsproblem eller beteendeproblematik


Beteendeproblem handlar om fel attityd – både hos människor och hundar. Dessa måste arbetas igenom främst. När beteendeproblem finns så omöjliggör det lydnadsträning. Så har man testat alla lydnadskurser och det inte fungerat – då är det sannolikt beteendeproblem. Sedan efter det primära problemet lösts så kan man gå över till lydnadsträning igen, med en fungerande kommunikation med just sin egen hund.

Vi fick ju frågan om Seth inte hade en instruktionsfilm om hur man får hunden att sluta dra i kopplet? Men en instruktionsfilm avhjälper inte beteendeproblem. Den kan ge lite vinkar om vad man ska titta efter och tänka på, men det kan bli lite fel utan allt underlag.

Att det på bloggen inte finns detaljerade metodbeskrivningar av beteenderehabilitering har att göra med samma sak. Seth går känsligt fram med varje fall, det kan inte göras efter en manual, eftersom lösningarna beror på olika omständigheter.

Det är en jättestor skillnad på beteendeproblem eller lydnadsproblem, de har olika grundorsaker och de kräver två skilda angreppssätt med olika metodik. Beteendeproblematik ligger på individnivå och alla manövrar och trix fungerar inte på alla, beroende på bakomliggande orsaker. Behandlingen måste skräddarsys för varje hund och ägare.

Är det lydnaden som brister och behöver tränas på mer? Eller är det en beteendeproblematik där man måste gå djupare in och utreda allt – för ett problem kommer sällan ensamt.

Vad är vad, lydnadsproblem eller beteendeproblem?

Lydnad är exempelvis att gå en valpkurs och börja med grundlydnadsmomenten och tekniskt lära sig hur man får hunden att gå fint, sitt, ligg, stanna och inkallning – så den lyssnar på kommandon och det blir lättare att leva ihop.

Lydnadsproblem kan vara en hund som tigger vid bordet och ägarna inte vill ha det inslaget i livet. Då får de vara konsekventa och träna bort olaten – alltså det som upplevs som problematiskt. Så långt allt bra.

Det finns också högre lydnadsnivåer som många är intresserade av och man kan tävla i. Lydnad är inte lätt, men handlar om andra saker. Lydnad är mycket viktigt, för fungerar inte grundlydnaden så skaffar man sig strax nya problem.

Beteendeproblem kan dyka upp i olika åldersstadier. Hunden kan bete sig på nya negativa sätt, som att göra utfall eller börja dra i kopplet. Lydnaden kanske plötsligt försvinner och hur man än tränar fortsätter det. Hunden kan ha en tonårsrevolt som behöver mötas på den premissen för att komma i rätt spår igen.

Men långt ifrån alla beteendeproblem handlar om hormoner och perioder. Något kan ha inträffat som påverkat hunden, man behöver inte nödvändigtvis veta exakt vad och ofta finns inte det svaret. Men de som kan läsa av hundens beteende får ett hum om problemets art.

Andra beteendeproblem kan vara att hunden rusar på dörren och vaktar lägenheten, skäller och uppvisar aggressivitet. Att hunden är rädd för någonting, en sak, en byggnad, vissa människor, de som rör sig annorlunda, har hoodie på sig eller de kan vara rädda för mörker eller köksmaskiner

Hunden får förstås reagera på sin omgivning, men om det går överstyr och man inte får kontroll på hundens beteende bör man ta hjälp att gå till roten av problemen. Man måste ju veta vad det är man ska behandla och på rätt sätt! Då behöver hunden få hjälp av någon som kan hundars beteende. Det är lite som att det är svårt att tala med ett barn och säga att spöken inte finns. Det är svårt att ändra något som känns inuti utan att prata och hitta i.a.f en vink om orsaken.

Oavsett vad en hunds historik är så analyserar Seth hela situationen och börjar inte sällan med ett helt annat problem som ägarna inte tänkt på. En hund som går bananas inne har heller sällan gränser utomhus och allt måste tas med i behandlingen. Samma regler överallt och konsekvent.

Seth arbetar med beteende inte ren lydnadsträning

Behöver hunden istället eller efter beteendekonsultation gå vidare med lydnadsträning så överlåter Seth det jobbet till någon annan eftersom det finns många duktiga lydnadsintruktörer. Seth är intresserad av hundars naturliga beteenden och blev det redan som ung. Han började ihop med sin far med avancerad tjänstehundsträning när han var 12 år och fick ta de riktigt aggressiva militärcheferhundarna. Han har sällan varit rädd för en hund – om det inte varit en extrem ”Rödzonhund”. Att kunna avgöra det  är en stor fördel med tanke på Seths fokus på beteendeproblemen då många hundar försöker skrämmas när han kommer.

Seth avsnoppar dem kort och kan behöva fösa bort dem med en tillrättavisning av ett skarpt nej. Sen står hundarna snopna där och undrar vad som hände och de går ofta undan, eftersom de fått något att ”fundera på”.  Seth använder inte nödvändigtvis bekanta hundkommandon, utan kan prata människospråk och be hundar ”lägga av”. Men de kan läsa och förstå vad han menar, precis som han läser av dem.

Genvägar är senvägar – och övergrepp förbjudet

Vill understryka att man aldrig får utsätta en hund för våld om någon nu trodde det?! Det fungerar ändå inte, även om det går att kuva. Man kan inte straffa eller banka vett in i någon, vilket tyvärr vissa svårare hundar fått uppleva. Problemen förvärras dessutom och kommer aldrig gå över eftersom man gjort på helt fel sätt och hunden inte förstår och kan uppföra sig. Någon annan måste komma in och göra om och göra rätt, om inte hunden hunnit bli avlivad..

ABC

Tidigare och relaterat:
Våldsamma hundtränare och evighetskonsultationer
Rätt hantering med rätt verktyg
Seth vet var och hur han ska sätta in stöten

Rätt hantering med rätt verktyg


Man måste veta exakt vad man gör innan man ska lära ut.

För en sorts jämförelse – har någon lärt sig att dansa balett så kan det bli några piruetter om dansösen sedan tvingas springa ett lopp med tåspetsskorna på. Självklart inträder förvirring och inget lyckas.

Läs om: Reparera inlärda felbeteenden.

"Pluggar till matteprov - men den här litteraturboken verkar inte hjälpa.."

”Pluggar till matteprov – men den här litteraturboken verkar inte hjälpa..”

Var sak på sin plats.
Mvh Seth

Specialkoppel för kontroll vid starkt koppeldrag


Rekommenderar! Gunvald har fått ett nytt koppel. Ett kraftigt väktarhundskoppel i läder, för under 400:- Butiken där vi köpte Gunvalds har lagt ner, så länken visar ett annat exempel. Ni kan googla vidare för att själva kolla utbudet.

Den typen av koppel har två handtag, där man kan hålla ett stadigt grepp så lågt ner som ni ser här – det är också bra om ens hund drar extremt mycket i vissa situationer.

koppel2

Som ni ser finns det ett extra handtag längst ner på kopplet vid kroken. 

”Designat för ronderande hundförare som vid vissa tillfällen kan behöva ett extra handtag i kopplet, närmre hunden, som gör det lättare att rikta hunden, eller säkrare att hålla tillbaka hunden.”

– Förut har jag haft en knut på Gunvalds gamla läderkoppel för att kunna styra från kortare avstånd, exempelvis när vi gått fot. Men jag måste, trots att jag tvivlade, säga att detta professionella koppel är flera gånger bättre än min knutlösning, som dels satt längre upp än handtaget gör.

Jag hade mycket mer stöd och kontroll när jag höll ena handen i nederöglan på nya kopplet när Gunvald kastade sig framåt för att dra iväg efter en katt. Långt koppel vid såna ryck är vanskligt. Hans rottiskraft i acceleration, ihop med vikten – är ju inte liten.

Det nedre handtaget sitter på rätt plats och känns tryggt att hålla i med andra handen, jag håller alltid i vanliga öglan. Ansträngningen blir mindre än annars, om han försöker dra iväg. Säger V, G:s matte.

/Bloggredaktionen, Seth Sjöbloms blogg

Skademinskande ergonomisk metod vid koppeldrag


Jag vill inte sträcka en ryggmuskel av ett koppelryck.
Så jag kör ”koppel-Kung Fu”.. 

I min ungdom tränade jag ett kinesisk självförsvarssystem som heter Wing Chun Kung Fu. Det jag nötte in då under lång tid, det har jag användning för än idag i många olika situationer.

hundsnöreJag började använda dessa gamla kunskaper när jag rastade Gunvald. Och kombinationen stämmer väldigt bra överens för mig. Gunvald består nu av ca.53 kilo muskler som han själv inte är helt medveten om. Han är mer försiktig med mig än med husse, men han är ju trots allt stor. Gunvald får gå lite friare i kopplet i början av rastningarna när han är så ivrig efter att nosa på alla nya lukter. Jag sträcker gärna på mina steg för hans skull. Glädjehopp, spårlukter och mycket energiska busk-rullningar kräver att man hänger med på alla sätt.

Med denna metod kan jag nu hantera kraftiga koppeldrag 

Vår relation var redan stark – hemma. Men där finns inte så mycket nytt spännande som utomhus. Sedan jag börjat arbeta så här med min kropp fysiskt gentemot hans styrka så känner jag mig starkare mentalt – och självklart har Gunvald slutat dra omkring mig som förr. Sådan ägare sådan hund ..Cartoon-Dog-pulling-Man-620x330

Ergonomiska kunskaper mot koppeldrag

Håll ryggen rak utan att spänna dig. Fötterna ska alltid ha så bra fäste på marken som möjligt och knäna avslappnade, pyttelite lite böjda för att ge mer kraft att hålla tillbaka. Man behöver nog bara känna efter hur olika lägen känns i kroppen och anpassa kroppsställningen till rätt läge för att inte slitas med i ett kraftigt drag.

Och håll aldrig armen med öglan runt handleden helt utsträckt efter kopplet. Håll armen rakt ner jäms kroppen och böj underarmen lite framåt så din arm är flexibel och du får kraft att dra tillbaka hunden om den dragit iväg.

Men håll som idealläge hundens koppel med två händer så att du har extra förmåga till kontroll, särskilt om hunden är större. Öglan i ena handen och resten av kopplet i andra ger en större förmåga att ta styr över situationen. Håll kontroll via kopplet, men inte för stramt. Ge hunden en chans att visa att den har förstått.

Man kan en bit ner på kopplet vika kopplet dubbelt i ena/andra handen. Men jag har valt att göra en knut på kopplet exakt på  den plats som jag känner mig mest bekväm med, så jag känner en större kontroll med två händer och kan trixa till med kopplet i korta lätta – alltså aldrig aggressiva kraftiga – ryck ihop med röstinstruktioner, som signaler för att korrigera Gunvald om det behövs. Han förstår och fogar sig.

Och har jag långt koppel när Gunvald nosar i skogen och han drar iväg åt sidorna eller bakom mig, så svingar jag kopplet bakom mig, över huvudet för att direkt flytt på kroppen hamna rätt med min kropp emot honom igen. Viktigt är att alltid placera kroppen rakt mot hunden, d.v.s axlar och höfter som en infångande radar. Att hamna med ryggen åt eller sidan åt, insnärjd i ett koppel är inget bra läge för ryggen – eller kontrollen om hunden har sett något som den vill dra efter.

Håll hunden – målet – framför dig trots alla förflyttningar – och slappna av så du reagerar snabbare och hunden inser att du har koll och också slappnar av. Avslappning minskar också risken för skador.

Och – precis som vid bilkörning, fokusera alltid på det framför med brett seende framåt, även om vad som sker utanför fokus. Och vänd huvudet runt då och då och spana in vad som sker runt er. Du ska veta om allt som rör sig i er närhet. Ett överdrivet säkerhetstänkande kanske du tycker? Men med de vanorna blir både förare och hund lugnare. Mobiltelefonförbud – med både hund och vid bilkörning.

Det är stimulerande att fokusera på hundpromenaden.
Leva i nuet.

Som en hund. NU, NU, NU!

Inte granskat av Seth – det här är min metod. /Mvh den slitstarka matten Victoria

Om Wing Chun Kung Fu: ”Målet är att lära sig korrekta vinklar för varje teknik och hur energi genereras. Målet är att hitta den bästa vinkeln och positionen [..] grundställning, höft, axlar och armbågar jobbar tillsammans för att ge maximal kraft, samt fotarbete för att bryta motståndarens struktur och balans. [..] hur utövaren skall komma ur en dålig position och återta kontrollen [..]”

Reparera inlärda felbeteenden.


Det gäller att förstå vad man gör med en hund
– för annars kan inte hunden förstå!

Jag lär mig något av varje fall. Detta skulle visa sig vara ett lite ovanligt motsägelsefullt problem och det vill jag berätta om.

Blev kontaktad av en kvinna med en ny omplaceringshund som var svår att gå i kopplet med. Han drog så hårt så matte fått rekommenderat att binda kopplet runt midjan för att kunna hålla emot. Det var så jag såg dem första gången komma stretande emot mig. Jisses.

dog whatVi påbörjade både beteende – och lydnadsträning. Hunden visade framgångar på många sätt efter våra konsultationer och egenträning. Men vovven verkade ändå ha sina tillfällen då han inte gick att kontrollera? Ägaren kämpade på, men det var något märkligt med hela situationen. Det blev en liten nöt att knäcka.

Dra eller inte – hunden gjorde så gott den förstått

Sedan när matten sökt lite mer specifik information om problemet, så framkom det att förra ägaren hade haft en sele på hunden för att dra något tungt – då föll bitarna mer på sin plats. Inget fel med muskelträning med drag.

Men det visade sig att de hade samtidigt haft på ett halsband med koppel som också användes för att lära hunden att gå fot!

Ju mer hunden drog, desto mer lastade dom förra ägarna på i draget för att få honom att dra mindre. Med både sele och halsband på blev ju den stackars hunden helförvirrad av dubbla – helt motstridiga – signaler! Och inte blev det en hälsosam dragträning heller.

Man ska enbart dragselen på vid dragträning, annars blir hunden förvirrad och som här, lär sig hunden – i försök att göras rätt – att dra även med halsband och koppel på. En hund gör rätt om den kan, då blir det ju, eller bör bli, som kalas, glatt och belönat efteråt.

Om folk inte vet vad man gör med en hund så blir det ju oftast hundens som anses ha problemen. Det är inte så – människorna äger problemen.

Tips och trix:
Lite akutråd vid hundar som drar mycket av min sambo Victoria, som först tog till trix från sin gamla kampsport för att hantera Gunvald:

Skademinskande ergonomisk metod vid koppeldrag
– eller som hon själv kallar det ”Koppel- KungFu”..

Samt om ett: Specialkoppel för kraftiga drag och utfall

Mvh Seth Sjöblom hundcoach och mentor människa – hund