Etikettarkiv: kastrering

Kastrera katten – specialerbjudande från Lerums Djurklinik


Vår samarbetspartner Dog News har uppmärksammat Lerums djurkliniks drive för kastrering av katter – och vi hänger självklart på och sprider. En kastration för 250/550:- inklusive chipmärkning och vaccination.

Att hon-kastration kostar ju mer är för att det operativa ingreppet blir större. Lerums Djurklinik har ett otroligt bra rykte och vi själva litar på deras patos och yrkesskicklighet till 100%. Har sedan många år, även efter ägarbyte, haft superveterinärer!

Fundera på att kastrera – se vår lista om fördelar

Det är en välgärning att kastrera främst utekatter. Både för både katter, ägare och kattpopulationens framtid i stort. Det kan komma mycket gott av en mer kontrollerad kattmängd i landet. 

Våra förhoppningar härifrån bloggen, om fler kastrerar sina katter, är att:

  • – Ju färre oplanerade kattkullar som föds desto mer eftertraktad blir katten som husdjur och inköpspriset ökar. När dess status höjs på sikt och kattungar vräks inte bort för 1:- vilket alltid drar till sig de sämst lämpade djurägare.
  • – Om säljarna får större värdetanke kanske de blir mer motståndskraftiga mot övertalning om prissänkning.

– Ligor som alltid söker nya bytesdjur för kamphundsträning kan bromsas från att köpa katter bara för de är billiga.

– Även om kamphundsligor använder smuggelhundar och stjäl djur, så är det inte dåligt att försöka skydda. Täta till lucka efter lucka är något vi måste göra gemensamt!

 – Färre ogenomtänkta anskaffningar av katt för att kela med som sällskap, vid eget behov. Förhoppningsvis kan fördomarna minska om att ”katter är så lätta djur som sköter sig själva som kan fånga sin egen mat ute om man åker bort”. Men en privatkatt är domesticerad och behöver sin familj!

 – Minskning av antalet övergivna sommarkatter. Man slänger inte bort något värdefullt, även om det kan krävas en ekonomisk grund för vissa. Spontaninköp efter ”ungarnas tjat” minskar och därmed också mängd av övergivna katter och omplaceringskatter, som ibland inte hittar ett nytt hem alls. 

 – Ökad medvetenhet om att katters livslängd kan ligga på 15 år – och det ligger på ägarens samvete.  Har man familj och vänner som kommer hjälpa till om man vill studera utomlands ett år? Så man kan ta tillbaka katten, som då haft det ganska tryggt under ens bortvaro. Katter fäster sig vid människor ju – och separationer är ändå svåra!

Har ni något att tillägga, i medhåll, eller emot
så skriv en bloggkommentar! Det här är en viktig fråga. 

Vi väljer – Lerums Djurklinik utanför Göteborg

/Mvh från Seth Sjöbloms blogg – för djurens bästa

”Duracell-labben” till veterinär först – del1


Nu – efter veterinärbehandling är det äntligen dags för Seth att börja arbeta med hundens beteendeproblem. Fallbeskrivning och Seths slutledning efter första besöket börjar här med mailet från matte:

”Hej, vi är en stor familj med en labrador på sex månader. Han är mycket aktiv och alltid glad. Jag är hemma på heltid.

Vi har ingen erfarenhet sen tidigare av hundar. Vår älskling håller på att få oss alla galna. All vakentid kräver han fullt fokus, annars biter och hoppar på oss. Det låter som ett litet problem, men det är stort för oss.

Jag har också problem när jag går ut med honom, det gör jag minst 80 minuter om dagen. Men nu är det problem då han drar och gör utfall mot allt i hans väg!

Han väger 25 kg och jag har svårigheter att kontrollera honom på ett säkert sätt. Utfall – jag vet inte om det är på ett lekfullt sätt, men svansen är hög. Men han biter mer när han är glad o pigg. /Hälsning matte och mamma”

”Duracell-labben” ständigt på högvarv

Seth träffade familjen, observerade hunden och ställde frågor.

Seth testade sedan att få hundens uppmärksamhet och hantera den. Men labradorpojken var extremt överenergisk, högt och lågt, överallt samtidigt. Okontaktbar i princip – nästan värre än Seth någonsin träffat på, med exakt dessa symptom.

En helt annan hund i crazy-mood

En helt annan hund i crazy-mood, som förhoppningsvis bara är normal glädje, utan stress

Fysisk ohälsa att behandla först

Seth såg att hunden visade tecken som han sett förut på hundar med hälsoproblem. Det är svårt att rakt av beskriva hur Seth kan avgöra skillnaden mellan exempelvis tonårstrots, en mental blockering, annat eller något fel på hundens fysiska status. Det handlar brett om kunskap och erfarenhet från 45 års hundliv – och känslan.

Seth rekommenderade ägarna först och främst – innan vidare åtgärder med hundens beteende – en veterinärundersökning hos Gustaf Elsing på Lerums Djurklinik. Vi samarbetar med dem eftersom de helt enkelt är duktiga och empatiska.

Matte fick en akuttid hos Gustaf efter hon berättat vad Seth sagt och framförde Seths två misstankar till veterinären. 1) Behov av blodprov på sänka för att se om hunden hade en infektion. Det visade sig att hunden hade en mycket kraftig infektion i kroppen och han sattes omedelbart på en antibiotikakur, då han efter en vecka började visa ett bättre beteende.

Problem 2) Sett misstänkte också en oharmoni av hormonöverflöd. Vissa hanhundar, då särskilt vanligt hos labradorer, har ett ohälsosamt överskott av den manliga hormonet testosteron som påverkar mentalt så kraftigt att prognosen framöver för att få en stabil hund blir mycket dålig. Sterilisering kan då vara den enda hjälpen för hundens bästa. Annars kommer hela hans liv styras av den sexuella driften.

Nu är även labbekillen så ung, och då ökar chanserna för att avbryta en negativ utveckling. Det kan bli ett inlärt beteende, när man vet men väntar för länge.

När hunden tillfrisknat från infektionen steriliserades han kirurgiskt. Det var veterinären rådde om att det var det bästa för hundens totala hälsa.

Ägarna är lite skakade. Utan veterinärundersökningen hade det kanske inte funnits en busig labbe kvar att beteenderehabilitera! Idag är han som en helt annan hund och nu ska Seth och familjen köra vidare. Fortsättning följer, för det finns en del att ta tag i framöver. Men nu utan hindrande sjukdom.

Apropå: Vad är infektion och vad är inflammation? Jo, inflammation är kroppens försvar mot en infektion.

lerums-staendeOm vår samarbetspartner Lerums Djurklinik dit Seth tidigare skickat andra hundar som han sett fysisk ohälsa hos, vad det än må gälla och veterinären gett medicinskt behandling.

Det vore omöjligt för Seth Sjöblom att göra ett gott hundcoacharbete utan att berätta om de hälsoaspekter han kan se.  

Seth har haft mycket kontakt med Lerums djurklinik om sina egna hundar under åren, då med veterinär Jörgen Nilsen. Gustav Elsing tog över när veterinär Jörgen Nilsen gick i pension och bär fanan skickligt och högt. Därför samarbetar vi och Seth har ”skickat” andra hundar i behov av medicinsk hjälp till Gustav – med framgångsrika resultat för att behandla medicinska frågor innan man ens kan tänka på beteenderehabilitering.

Man måste se helheten – och det är Seth Sjöblom duktig på. Man kan själv inte läka allt och då söker man andra specialisters kompetens så att det blir bra i slutändan.

/Med vänlig hälsning hundcoachen Seth Sjöbloms bloggredaktion

 

Kastrering – missvisar Sveriges Veterinärförbund p.g.a gamla källor?


Det finns många olika åsikter om kastrering av hundar. Många olika bud om allt rörande detta, från både veterinärer som hundbeteendevetare/ hundpsykologer/ etologer och vad olika hundägare fått höra. Så vi tittar på de aktuella(?) rekommendationerna från Sveriges Veterinärförbund från 2015. Läs kanske med en nypa salt då det använda underlaget ofta är rätt gammalt? Har angivit årtal för använda referenser efter styckena. Inom paranteserna är det jag som har förtydligat uttryck, annars länkat till. /Victoria, bloggred.

Sveriges Veterinärförbund – Normgruppens rekommendationer angående kastration av hund

Ålder vid kastration
Det kirurgiska ingreppet vid kastration av hundar yngre än sex månader anses säkert att utföra. Morbiditeten kan möjligen vara lägre än vid kastration av äldre djur. Fördelarna med kastration före sex månaders ålder är bättre visualisering, minskad risk för blödning, kortare operationstid och snabbare återhämtning. Pediatriska (unga) patienter kan kräva speciell hänsyn vid val av anestesi. Ålder vid kastration kan eventuellt ha ett samband med risken att utveckla vissa lidanden som t ex urininkontinens eller ortopediska lidanden. Detta bör vägas in i beslutet om och när kastration bör ske. Särskild hänsyn bör tas till om andra predisponerande faktorer finns hos individen. (Ref 2002, 1995)

Fördelar med kastration
Kastrerade hundar producerar inte oönskade avkommor. Kastrerade djur lever generellt längre än okastrerade. Det är dock oklart om detta har medicinska orsaker eller beror på ökad omsorg från djurägarna. Sexualitet samt hormonellt styrda beteenden, som hanhundsaggressivitet och urinmarkering, minskar i regel. Tikar slutar löpa och blir inte skendräktiga. Kastrerade hanhundar löper minskad risk att drabbas av könshormonberoende sjukdomar som prostatahyperplasi, prostatit, analadenom och perinealbråck. Ingreppet eliminerar risken för testikeltumörer. Risken för juvertumörer och andra sjukdomar i reproduktionsorgan elimineras eller minskas avsevärt hos kastrerade tikar. Kastrerade tikar drabbas inte av livmoderinflammation. (Ref 2009, 1990)

Nackdelar med kastration
Intra- och postoperativa komplikationer  (i operationssåret) kan förekomma . Kastration medför en ökad benägenhet att utveckla övervikt. Fetma kan orsaka lidande i sig och kan bidra till följdsjukdomar. Både tikar och hanhundar kan drabbas av urininkontinens efter kastration och faktorer som ras, vikt samt ålder vid kastration kan påverka risken att drabbas. Kastration kan medföra förändrad pälskvalitet hos vissa individer. (Från 2017 kommer det bli utställningsförbud av kastrerade hundar.)

En association mellan tidig kastration (före tolv månaders ålder) och ökad förekomst av ortopediska lidanden som höftledsdysplasi, korsbandsskada och armbågsdysplasi har påvisats. Korrelationen var tydligare för hundar som kastrerades före sex månaders ålder. Sambandet ses framför allt hos storvuxna hundar och vissa raser kan vara mer drabbade. Kastration fördröjer slutning av tillväxtzoner vilket kan ge förändrad tillväxt av rörben och förändrade ledvinklar. Detta, eventuellt i kombination med en ökad kroppsvikt, framförs som en möjlig förklaring till sambandet. Tydliga orsakssamband har dock inte kunnat fastställas. En ökad förekomst av vissa neoplasier har påvisats hos kastrerade hundar. Att kastrerade hundar lever längre kan vara en förklaring till den ökade förekomsten av neoplasier i denna grupp. (Ju äldre desto skröpligare.) Motstridiga samband mellan kastration och utveckling av hypotyeros (sköldskörtelproblem) förekommer. (Ref år 1998, 2002, flera från 2007, 2009, 2013)

Normgruppens rekommendation
Veterinärer är skyldiga att informera djurägaren om för- och nackdelar med ett ingrepp och detta gäller även vid kastration. Hundens ras, ålder och temperament samt hundägarens förväntningar bör beaktas, så att ett informerat beslut kan fattas om kastration ska utföras och i så fall vid vilken tidpunkt. Om en hundägare vill kastrera enbart på grund av beteendeproblem är det i regel nödvändigt med en fördjupad diskussion angående könshormonernas roll i det oönskade beteendet samt förväntat resultat av kastrationen. Behovet av tidig kastration för populationskontroll av hund saknas i Sverige. I kombination med en potentiellt ökad risk för biverkningar och otillräcklig immunitet kan kastration av valpar yngre än fyra månader gamla ifrågasättas. (P.g.a vaccineringsskydd behöver en tid på sig att verka och den unga hundens immunförsvar kan vara nedsatt under den tiden.)

/Sveriges Veterinärförbund

Sveriges Veterinärförbund, säger också att: Argumentationen för eller mot kastration är något som inte kan extrapoleras (dras slutsats av) länder emellan då kulturella skillnader i hundhållningen förekommer mellan och inom olika nationer och världsdelar. I länder som har problem med lösspringande och förvildade hundar används tidig kastration som populationskontroll.”

Man får kanske lita till att de tagit fram den bästa fakta som finns, även om den inte är ny eller med forskningsrön om/från Sverige eller Norden, som kanske inte finns. Kan man lita till slutsatserna från underlaget i undersökningen?

dog happy sad

Gunvalds kastrering – del II


Viktigt att alltid tänka på vid kastreringar är att hundens beteende de första veckorna kan bli riktigt illa innan hormonerna kommit i balans. Så ha tålamod!

Nu har det gått ett par veckor efter den kirurgiska kastreringen av Gunvald.

Vi har innan periodvis, när han kokat av testosteron och blivit mer vaktig prövat de tidsbegränsade alternativen inom kemisk kastrering – med både kastreringschip och kastreringsspruta. Chipet tar längre tid på sig att verka än sprutan.

Såret har läkt bra och han visar inga speciella tecken på förändring. Mer än att han har slutat ligga vid dörren och gny efter löptikar som han gjort hela hösten. Det fortsatte han med under första trattveckan och var mycket stressad för han ville ut hela tiden, dygnet runt. Tikarna i kvarteret har under hösten avlöst varandras löp. Nu är vi inne på tik fyra, och det är inte slut än.. Men nu har Gunvalds stress minskat avsevärt – så det känns som rätt beslut för hans välmående.

tratt titt

Tratten var besvärande och det var svårt för Gunvald att veta dess omfång – så tratten krockade i dörrkarmar mm. Men han lärde sig att lyfta upp huvudet så den inte fastnade när han skulle hoppa upp i sängen och att dricka själv, efter han lärt sig att justera trattkanterna.
Fast vi öste oftast upp vatten i en mindre skål så han utan besvär kunde dricka med tratten på.

Han behövde vila mycket för att återhämta krafterna och läka.

Precis som alla människor och djur som genomgått ett stort kirurgiskt ingreppen. Vi kelade mycket med honom inne i tratten och kliade honom och till slut verkade det kännas mer vant och han la såg att sova utan föregående förvirring.

tratt soffa

Han blev så van att han faktiskt stack in skallen själv när han fått vara utan en stund.

Hans synfält bakåt och sidledes begränsades också så jag pratade med honom när jag kom från de hållen så att – inbillade jag mig –  att han inte skulle känna sig helt berövad på sina sinnen. Sånt en matte tänker på iaf, utan att veta om det var en hänsyn behövdes..

h kantarellVår store kille gillar alltid uppmärksamheten när vi sjunger för honom.

Han liknade ju en mycket söt trattkantarell i tio dagar. Så det blev mycket hemmasnickrat – men uppskattat – sjunget om Herr Kantarell..

/Victoria – Gunvalds matte och bloggredaktör

Kemisk kastrering.


Min rottweilerhane Gunvald tre år har haft mycket testosteron, varit orolig och extra stressad inomhus, och vankat omkring utan att komma till ro. Han fick ett kastreringschip insatt för 8 veckor sedan. Första veckan märkte jag ingenting, efter två veckor var han orolig, gnällde en hel del och blev även på dåligt humör och ville vara ifred. Men man måste ha tålamod för chippet uppnår inte full verkan förrän efter upp till två månader! Det är jätteviktigt att veta, eftersom beteendet kan förvärras i början. Det finns de som avlivat sin hund när de trott den blivit knäpp, då de inte fått information om detta hos veterinären!

Orsaken till att jag gjorde en kemisk kastrering istället för en kirurgisk är att Gunvald är hela tre år nu och då kan hanhundsbeteendet ha satt sig. Ska man inte avla bör man kastrera innan könsmognaden träder in. Om hans beteende ändrar sig är det värt att kosta på en kirurgisk kastrering. För det är inte säkert att kastrering hjälper i den här åldern, alltså är den billigare kemiska ett test. Chippet ska hålla testosteronnivån nere i sex månader. Ska man avla kan reproduktionsförmågan påverkas negativt av kastrationschip.

Nu har Gunvald varit hos mig i ca åtta månader efter att ha bott hos min exsambo uppe i fjällen efter separationen. Han är fritt uppfostrad, har mest sprungit lös och lekt med hundarna i hundstallet. Så han är det perfekta fostringsprojektet nu, om man ska se det positivt, trots att mycket i hans fostran har blivit eftersatt. Men han börjar arta sig nu.

Går fot vid tillsägelse och intresserar sig knappt för andra hundar då vi passerar . När andra hundar gör utfall blir Gunvald intresserad, men vill bara hälsa och står och viftar på svansen nyfiket. Han har alltid varit så psykiskt stabil att han till och med blivit anfallen av en lösspringande kungspudel som försökte rida på Gunvald, men Gunvald svarade inte aggressivt. Men vad jag tycker om lösgående hundar, hur som helst, är att det är ett otyg.

Jag är nöjd med hans utveckling och testosteronnivåerna verkar ha minskat. Det ser jag bla på att han ett par gånger kissat sittande som en tik och kissar mer då, för att han revirmarkerar mindre nu. Samt att han blivit mer närhetstörstande igen som han var när han var valp.