Etikettarkiv: hundrastgårdar

Vilket hundmöte!


Idag var jag i väg igen till Kortedalas rasthägn vid Allhelgonakyrkan med Gunvald som där förhoppningsvis skulle få träffa nya kompisar.

Vi kom fram till stängslet och mötes upp av en liten aggressiv tibetansk terrier som visade med hela tandgarnityren och kroppsspråket att: Här kommer ni inte in! Punkt slut!! Gunvald tittade förundrat på den lille på andra sidan stängslet med viftande svans och ville bara komma in.

I rastgården så fanns även en äldre labradortik och deras dagismatte som kom springande och tog terriern och kopplade upp den. Labbetiken kom lugnt strosande och viftade på svansen.

Jag frågade om jag fick komma in med Gunvald och med viss tvekan fick jag komma in och terriern gjorde utfall och visade osäkerhet mot Gunvald som stod och viftade på svansen, så jag bad henne att släppa honom och terriern började att cirkla runt Gunvald för att kolla av honom.


Då sa jag att; nu släpper jag min hund så får dom hälsa naturligt, sagt och gjort, jag släppte Gunvald och dom kollade av varandra och saken var klar. Inga morrande eller dumheter, men terriern var spänd hela tiden, labbetiken var totalt obekymrad och ointresserad av allt annat än att hälsa på mig. Smågrabbar tänkte hon nog? Efter en stund så följde terriern med Gunvald då han var runt i buskar och kollade runt och allt var frid och fröjd.

Då helt plötsligt står det en ny aktör innanför grindarna, en blandning med dobbermann och schäfer 1 år gammal, jättepositiv och ägaren undrade om hon fick släppa sin hund, som hon så klart fick.  Det första som skulle ske var ju så klart identifiering av varandra.

Gunvald vart kär och dom två startade en lek i vild galopp och terriern hängde med på behörigt avstånd.

Leken lugnade ner sig och efter ett tag var alla tillsammans i behaglig harmoni.
Underbart hundmöte med underbara hundmänniskor.

Mvh
/Seth

Rastgårdar att släppa sin hund.


Det är viktigt att hundar får rasa av sig och springa fritt. Träffa lite kompisar kanske. Det finns några hundrastgårdar med stängsel omkring i Göteborg med omnejd.

Sex stycken hundrastgårdar skriver Göteborgs kommun att de har. Tyvärr är kommunens information inte heltäckande.  Göteborgs kommun har angivit Angered och Lundby, på Norra Hisingen, Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna/Linné och i Västra Göteborg.

Men med på kommunens hundrastgårdslista finns inte Gamlestadens hundrastgård vid spårvagnshållplatsen, som startades via gårdsföreningen Hundbitens initativ med hjälp av hyresvärden Poseidon, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Gamlestaden, Park och -Naturförvaltningen i Göteborgs kommun. Tyvärr är Gamlestadens rastgård under ombyggnad och det är ovisst när stängslet är på plats igen. Annars finns lektimmar för stora hundar onsdagar kl. 19.00 och söndagar kl. 13.00. För små hundar gäller torsdagar kl. 19.00 och söndagar kl. 15.00. De har en facebooksida som kallas ”Hundbiten”.

Kortedalas hundrastplats vid Allhelgonakyrkan i Kortedala är mycket fin.

Mycket fin! Naturnära, stor yta, högt stängsel och rent och fint (för det mesta) med bänkar att sitta på, lite träd. OBS: Det finns tre grindar – så se till att alla är stängda innan du släpper hunden. En mot bilparkeringen, och längst in till vänster mot spårvagnshållplatsen och en strax bredvid ovanför bergshällen mot skogen.

Och den fina hundrastgården i Kålltorp som har en förening som heter Hundar i Kålltorp. De har kurser och aktiviteter, som Agilityträning.

Den hittade jag via google på en privat blogg om Hundrastgårdar i Göteborg. Berömvärt intiativ. För det är praktiskt för hundägare att veta var, svårare att gissa. Tydligen har Mölndal har hela sju rastgårdar(!) säger ovan länkade Hundrastgårdsblogg.

I Partille har jag hittat en hundrastgård, i Björndammen, snett ned över vägen från Värmeverket. Men stängslet är midjehögt vilket min hund lätt hoppar över om han vill hälsa på en hund utanför. Dessutom verkar hundägarna tro att det är en hundtoalett, det går knappt att släppa sin hund där för alla avföringshögar.

Googlesöker man på ställen att släppa sin hund får man vara noga att använda rätt sökord, inte skriva inhägnad hundrastplats exempelvis. Hundrastgård får fler sökträffar.

Det är Park -och naturförvaltningen som ansvarar för dem i Göteborgs kommun och ser till dem. Men alla hundägare ska själva plocka upp avföringen som deras hund lämnar, som vanligt(!?).

Att tänka på innan du släpper in din hund på en hundrastgård:
Den ska vara frisk, vaccinerad. Ha hundförsäkring, så klart. Är det redan hundar inom inhägnaden ska du fråga om det går bra att du släpper in din hund samtidigt. Gärna låta dem hälsa kopplade innan. Du släpper lös din hund på eget ansvar, skriver också Göteborgs kommun. Plocka upp efter hunden och släng allt skräp i soptunnorna som finns. Rastgården ska hållas ren, inte vara full av bajs. Det är ju ingen toalett utan en lekhage!

Har ni tips på andra hundrastgårdar som missats i och kommunerna runt Göteborg? Skriv en kommentar här nedanför.

Annars vill ju bloggen Hundrastgårdar i Göteborg också gärna länka till andra hundrastgårdslänkar i landet, maila då dit.

Och sprid infon.
Vi vill springa, hoppa och nosa!

Stort möte med två tuffa hanar.


Idag hade jag och Gunvald, som är en 3 årig rottweilerhane ett intressant möte i hundrastgården i Kålltorp. Gunvald fick träffa den tvååriga tyska jaktterriern Ozzy – också en hane med extremt mycket testosteron, båda lösspringande  i  hundrastgård. Min rottis Gunvald har haft ett kastreringschip insatt i sju veckor nu, men hans beteende har inte förändrats markant. Det kan ta upp till två månader.

Men min rottis Gundvald har alltid varit en snäll kille och väldigt stabil psykiskt likt hans pappa som jag fostrat och ägt tills dess att han dog för ca 7 månader sedan. Jag triggar aldrig rottweilerns medfödda kamp – och vaktbetende, dom har det i ryggraden om det behövs.

Det var trevligt att vid rastgården träffa Ozzys ägare Ronny som är en lugn och målinriktad hundägare som använder Ozzy i jakt och som kan sin hund och förstår hundar. Han bjöd in mig till Ozzy med Gunvald när det var deras tur i rastinhägnaden, eftersom det inte var så självklart. En treårig rottweilerhane och en tysk jaktterrier tillsammans löspringande i ett hägn, ja!! Det kan bli spännande!

Tysk jaktterrier. En liten fin hund, rent av söt- men en mycket tuff hund. Den används vid vildsvinsjakt och Ozzy har jagat rådjur med sin ägare varannan vecka hela hösten. Jämfört med en jack russel terrier så är den tyska jaktterriern mycket tuffare med ett ännu större aktiveringsbehov. Den är, precis som rottweilern absolut ingen förstagångshund. Mentalt är både rottweilern och den tyska jaktterriern mycket viljestarka.

Dom luktade på varandra, undersökte och började och springa ikapp. Gunvald och Ozzy började springa runt och Gunvald försökte skrämma Ozzy genom att göra skenattacker men Ozzy svarade emot. Gunvald förstod att ”den lille”  inte var så liten, som tordes svara emot och då var kompisskapet befäst!

Fantastiskt att få vara med och uppleva att två så tuffa raser kan mötas, mäta sig med varandra och sen ha kul ihop. Hanar dessutom.

Sen började den okastrerade Ozzy att rida på Gunvald men Gunvald brydde sig inte om det. Gunvald brydde sig inte om sånt så mycket innan han fick kastreringschipet heller. Han är en cool kille som har varit med om det tidigare. Och eftersom han gillar småhundar hade Ozzy kanske en liten fördel?

Och Ozzy kom aldrig upp på Gunvalds rygg så Gunvald tyckte nog ”Ja.. låt grabben hålla på..” Gunvald reagerade aldrig som att han var dominerad. Hade det varit en större hund så hade han kanske reagerat annorlunda. Gunvald var mest avslappnad och obrydd.

Sedan hoppade den testosteronstinne Ozzy på Gunvald igen på varje sätt och från alla håll han kunde. Sedan sprang de ikapp och skällde på varandra, men bara med lekskall. Gunvald kände sig inte dominerad av Ozzys ridningsförsök eftersom Ozzy aldrig kom upp på ryggen. Men efter en kvart tyckte han att de kanske kunde leka något annat och hämtade en pinne. Då sprang de omkring i jagelek.

Gunvald och Ozzy kommer att få träffas fler gånger eftersom Gundvald verkligen saknar att leka ordentligt med andra hundar på stora ytor, eftersom han är uppväxt med 75 huskies och längtar efter sin flock. Gunvald viftar alltid ivrigt på svansen när han ser en husky. Och så gillar han småhundar jättemycket och hundar i grupp. Och tydligen även okastrerade vildsvinsjakthundar.

Tack till Ronny och Ozzy!