Etikettarkiv: Gunvald Larsson

Missförstådd tik med aggressivt beteende testas


Ett fint och intressant inlägg vi glömde publicera för kanske fem år sedan!!

Idag var Seth – och Gunvald – hemma hos en mycket engagerad familj som juni förra året hade adopterat en gatuhund från Thailand. Tiken var uppskattat runt fem år, blandras förstås och räckte upp till knäna.

Även om hon hade installerat sig tryggt i sin nya engagerade familj under sju månader, så var det inte likadant mot besökare. Hon var särskilt osäker mot män och gick till attack mot alla personer utanför den närmsta kretsen. Något hade helt klart hänt henne innan i hemlandet. Vad kan man spekulera i och inte var det något gott. Hennes beteende sa en hel del. 

Familjen har haft hundar förut, schäfer bl.a och var hundvana och hade även häst. Men den här omplaceringshunden var för svår att nå själva. Någon sorts hundkonsult med straffande metoder, som utfrysning i princip, hade varit hemma hos dem men de släppte direkt förskräckta alla de dåliga råden och lyckades få tag på Seth.

varning för hundenSeth gick in på deras stängselomgärdade tomt med en ”Varning för hunden”-skylt och ringde på dörren. Matte öppnade dörren och försökte samtidigt mota bort hunden som bara skulle fram och skrämma bort besökaren.

Seth klev in och tiken morrade och såg väldigt hotfull ut, men han avvisade henne med ett bestämt nej, innan hon hunnit rusa fram och hon gick avsides.

Ett problem var då tydligt och det var att hon inte släppte in någon i huset utan att hon fick kontrollen och det var ett av problemen som först åtgärdades och det gjorde henne lugn då husse och matte visade att nu tar vi över, då ”det är våra gäster som kommer och inte dina” att möta upp.

Alla satte sig ner och fikade och pratade. Tiken höll sig först på sin kant. Efter en stund med olika övningar så kom hon fram och hälsade på Seth och de fick kontakt med vad Seth beskriver som en ömsesidig respekt.

Hon ville sedan bli kliad och det brukade inte hända med någon annan än familjen och personer hon var van med, poängterade ägarna.

Seth har en självklar roll som någon man inte kan skrämma bort och det gör speciellt hundar med aggressivt beteende lite ställda, och deras nyfikenhet brukar alltid ta överhanden. Seth är van men man måste veta vad man gör, man kan alltid bli biten – som han vart för några dagar sedan, av en hund storlek chihuahua som smög sig på i dörröppningen, flög upp och bet honom i låret..  🙂

Hundarna brukar bli lugna av hans egen säkerhet och lugn, som att de förstår att Seth går att lita på, det blir inget konstigt som de inte förstår. Han är inte farlig att söka upp. Och belöningen lät ju inte heller vänta på sig.

Praktiska ”felsökningsövningar” av beteendeproblem

Efter att ha diskuterat hunden och hennes beteende och främst observerat allt, både hunden och ägarna så var det dags för lite praktiska tester för träning inomhus, för att komma till roten med underliggande problem som inte visar sig om man inte interagerar med en hund.

Seth gjorde lite övningar med hunden och jobbade vidare på kontakten. Han lekte sedan med henne, som att placera skinka under en plastskål på golvet. Hon lade självklart märke till det spännande och försökte ta skinkan under skålen men tröttnade ganska snabbt.

Men Seth såg att något inte stämde och gömde också skinkbitar, men då hon bara tog de synliga. Hon försökte inte ens spåra upp det smaskiga som var dolt. För hon använde alltså inte nosen, bara synen och hörseln. Det är mycket handikappande för en hund!

Men man kan locka fram och lära hunden att ta igen sitt naturliga sinne. Seth tog handen framför henne och ledde henne till gömställena – och snabbt hörde man ett ”sniff-sniff”och hon hittade – självklart jätteglad – de osynliga skinkbitarna. Det var första gången familjen hörde något sniff från henne inomhus och hade inte tänkt på att hon inte gjort det förut. Sedan satte hon igång att leta själv.

Gränsdragning – vem är du och vem är jag

Sedan fortsatte träningen med att sätta gränser, med nej.  Han hade aldrig träffat en så envis hund, men undan för undan förstod tiken, när Seth tålmodigt och ännu mer envist upprepade övningarna och överöste henne med beröm vid varje pyttelitet framsteg. Hunden började att lyssna, polletten ramlade ner och korrigeringen avslutades med belöning till glädje för henne.

Gunvald gör entré – under anfall

Så var det dags att gå ut och tiken skulle vara i koppel tills han gjorde signal att släppa henne. För nu var det vår rottweiler Gunvald Larssons tur. Seth klickade loss Gunvald och gav signalen. Och tiken bara rusade fram mot Gunvald och var så hotfull hon kunde vara, ganska respektgivande för en utomstående. Hon försökte gå till anfall, men Gunvald stod med kroppen hög och vände bort huvudet och signalerade att han inte skulle bråka.

Hon gav sig inte alls. Hon har en enda lekkamrat kvar, hon vänder alla hundar på rygg. Den hundkillen lägger sig nu direkt på rygg när de släpps ihop. Men ingen skrämseltaktik bet på Gunvald. Hon gjorde åtskilliga försök att komma fram. Han vände bara bort huvudet.

Blev väl lite enformigt, så han började traska runt och nosa istället. Hon gick efter och försökte igen och han bara vände huvudet åt sidan och stack vidare själv. Hon började då följa efter honom på avstånd..

När Gunvald försvann bakom en stor Rhodedendronbuske sprang hon plötsligt efter och höll sig närmare. Hon var nu intresserad och ville bli lite kompis trots allt. Någon kom förbi utanför gården och både hon och Gunvald ställde sig uppmärksamt och tittade. Hon ”boff-boffade” lite åt besökaren som för att få med Gunvald också, men ingen reaktion från Gunvald.

Gunvald strövade vidare och kissmarkerade allt som fanns – och inte fanns – att markera. Hon började intressera sig för det och var hack i häl bakom Gunvald, nosade och följde honom som en skugga. Honom som hon försökt stöta bort först. Men han var inte som andra hon mött. Han var trygg, lugn och tydlig.

Ägarna var helt överlyckliga efter vad de hade fått se. Alla dessa framsteg hade de inte ens vågat vänta sig. De fick arbetsmetoder, verktyg av Seth som de ska jobba med under veckan och de ska direkt ringa och samråda med Seth vid både framgångar och eventuella motgångar så han kan råda om justeringar för att hunden ska förstå och de kan jobba vidare framåt. Ses om en vecka om det behövs.

Det finns en som kan sträcka på sig efter idag – vår rottiskille Gunvald. Fast han bara gjort det som är naturligt för honom. Vara hund. Lite hundsnack. Gnager nu på sitt dagliga märgben och låtsas vakta på det och skäller till morrar om vi går förbi. Det tycker han är roligt, känner sig lite stor och faaarlig. Det är bara att ta benet om man vill. Men varför skulle vi göra det? Han har det bra och roar sig lite. Det kan man säga att han förtjänar efter dagen!

Mvh Seth Sjöbloms hundblogg
R.I.P Gunvald

Gunvald, adjö vår store pojke


Den lille grabben alltså, vår Gunvald Larsson.. Nu vaktar han hela hundhimlen, viftar ivrigt på svansen inför söta tikar och spänner upp kroppen så där imponerande ståtlig – som bara han.. Han är nu där vill vi tänka – borta sedan en vecka.

Gunvald – kung över ängarna i hundhimlen ❤

Sent eftermiddagen blev Gunvalds allmäntillstånd dåligt under bara några timmar. Han fick somna in i trygg famn och vi har nog inte än förstått att tassarna vi hör komma efter oss till köket – bara är kära minnen. 

Det gör ännu för ont att våga känna efter. Men hans breda huvud känns dyka upp bland täckena ibland. Vår store nalle och bästa vän. 

Från husse Seth, matte Victoria, lillmatte Ella och lillasyster Vilja ❤

Gunvald pinnar på – trots sin sjukdom


Än finns det lust kvar i vår gam´gubbe Gunvald – trots cancern.
Kontrollerar varje uns av hans liv för att
hans sista dagar ska vara bra på vägen.

Faali´ faali´ men hääli´ hääli´.. 😉

MITT hittegods! Typ..

Gunvalds favoritsport – murra – att låtsasmorra, och låta som en riktig rottis-tuffing!

Men så snäll att han nästan ber om lov att busa. Och ja, självklart får han!

Vår Gunvald har haft cancer ett år nu


Detta är femte försöket att skriva om Gunvalds hälsa, för det gör ont. Vår älskade rottweiler Gunvald Larsson har haft cancer i över ett år nu. Vi gör allt och observerar varje tecken hos honom, som om han är orolig en natt, så lägger jag mig hos honom vid fotändan, då somnar han nära mig. Han som förr var mer kaxigt själständig kryper nära.

Gunvald är snart 10 år och det är en hyfsat hög ålder på en rottishane. Vi har ju varit förberedda på att han blivit gammal. Ju större hund desto kortare livstid, men han har varit frisk som en nötkärna. 

Helt oavsett, så vid den tiden i livet kommer krämpor och sjukdomar. Nåt ska man dö av, för att vara realistisk. Det gäller både människor och djur – så den viktigaste önskningen är att man har det bra och inte lider så länge man lever.

Han flämtar lite tyngre så vi anpassar rastningen och leken. Men Gunvald är fortfarande pigg och busig. Lite gammeltrött och tar djupare sovpauser än han brukar och kryper också närmare oss. Är kanske mildare i det starka självständiga temperamentet med åldern eller så vet han någonstans att dagarna börjar bli räknade – precis som vi?

Han själv hoppar gärna omkring inne i buskar och kliar ryggen, rullar sig i skogen och njuter av livet som vanligt, med mycket nosande. Vi håller honom dock så lugn som vi kan, blir han för upphetsad sviktar hans andetag till pip. Och i somras i värmeböljan var sovrummets extra avsvalkning med drag och fläktar mycket skönt för honom. När det nu är väldigt kallt blir det också jobbigt, så kortare rastningar.

Cancern började med en Epulid – tumör i tandköttet

Svulsten chockerande stor att se, men han betedde sig som vanligt

Förra hösten började en knöl växa vid Gunvalds ena huggtand. Vi lät den växa, självklart med noga koll på hur han mådde.

För börjar man skära i tumörer kan de börja sprida sig fortare. Epuliden växte mycket innan han besvärades, som ni ser.

Men direkt han pep till, en gång när han fick ett tuggben blev det rätt in till operation för att avlägsna epuliden, det var i slutet av februari 2017. 

Malignt meddelade veterinären.

Dålig i luftvägarna

Gunvald hade ihop med epuliden börjat få problem med luftvägarna under hösten och vi började då ge honom vår egen Seths hundhampaolja. Vinst eller förlust, vi hade det ju ändå hemma, eftersom vi börjat arbeta med hampaolja och Seth själv testat det på sin psoriasis, med goda resultat.

Sedan fick vi till oss många andra positiva reaktioner på hampaoljan för hund från andra och eftersom vi precis börjat med nätbutiken webforpets.se så hängde allt ihop. Hampaoljan är ju inte rusgivande, så det känns bra.

Med oljan så avtog Gunvalds djupa hostanfall markant, från var tredje timme, till ett par gånger per dag med ytligare harklingar och småhostningar!

Han får hampaoljan samt den slemlösande hostmedicinen Bisolvon – de vanliga tabletterna, som man kan ge till hundar och det hjälper honom. Ge aldrig människomedicin till djur utan att kontrollera att det är OK, som på veterinärernas läkemedelsregister/FASS och mät då noga dosen per kilo och efter anvisningar. Vid minsta osäkerhet kolla med veterinär.

Avmagring utan hampaoljan

Sedan märkte vi direkt en snabb avmagring om vi råkade glömma hampaoljan. På tre dagar utan så började revbenen synas. Han har alltid varit smäcker med sina långa ben och haft en sund vikt som inte belastat lederna. Men hjärtat brast nästan när det var som att spela harpa när man klappade honom. Så oljan glömmer vi inte igen, efter de två gångerna vi märkte samma sak med viktraset – och ökad hostning!

Vi håller koll på att han äter bra, bajsar bra, har bra mat och han är ett matvrak som vanligt. Det är viktigt att han inte heller blir överviktig. Att kroppen verkar stark och generellt på gamla hundar måste man ju se till att de inte har ledproblem, som av övervikt. Allmäntillståndet är viktigt, som vanligt. 

Hampaolja hälsotillskott ingen medicin!!

Det här handlar om vår hund – inte om andra och deras val för sina hundar eller sig själva. Nej, vi ser inte hampaoljan med CBD som en bot mot cancern.

Hampaoljan aktiverar bara kroppens egna funktioner i cellerna i en grupp kroppsegna molekyler, endocannabinoider,

Eocannabinoida systemet är ett signalsystem som genom cannabinoider och receptorer reglerar, modulerar och har skyddande funktion i våra kroppar.

Men det verkar som att Gunvald kanske håller sjukdomens stången något, med samma, eller bättre status jämfört med för ett år sedan!

Det finns många positiva vittnesbörder om hampaolja, för hur cannabinoiden CBD samverkar inom däggdjurs kroppsegna endocannabinoidsystem – men är inte en tillförd drog eller medicin. Hampaoljan är ingen motsättning till skolmedicin och ska inte ses som en ersättning – det vore helt oansvarigt att säga! Fy fy fy för att utnyttja sjuka eller sårbara! Det är dessutom kriminellt.

Men Gunvald har visat sig må bättre av sin husses hundolja och hostmedicin, om än det kommer stå cancer på dödsattesten. Man gör det man kan och vi började med oljan och det andra vi gör, med förhoppningar för Gunvalds bästa. De dagar han har kvar ska vara värdiga. 

Det värsta är att den dagen han börjar försämras, så kommer nog inte krisen akut över en natt, utan gradvis, så vi kanske får ta ett beslut på en bra dag, att han inte ska lida längre. Men vi är inte där än. ❤

/Mvh matte Victoria – och Gunvald Larssons husse Seth Sjöblom

Vår rottis desperat kär i tuff liten tjej


Gunvald kan inte släppa sin fascination för Tilda – våra grannars Jack russeltik. 

Hon ignorerar honom totalt. Och har fräst ifrån om det inte passat henne. Vilket verkar vara den typ som Gunvald faller för? Hans intresse har bara ökat. 

När vi går förbi trädgården hos grannarna Camilla och Dan ser Gunvald nästan rädd ut – och samtidigt superinyfiken. Spanar alltid efter Tilda.

Och hon skiter helt i honom. 

Vem kan egentligen motstå Tildas skarpa charm? Tydligt att hon väljer, eller..

Vår Gunvald Larsson står också ofta på vår altan och spanar bortåt Tildas hemvist.. Men igår lyfte husse upp Tilda, som ni ser på filmen.

Och vår lille storkille höll på att gå i bitar!

En passionerat kvidande och lidande Gunvald.. ❤

This i LOVE!!
Lyxen av att få komma liite nära iaf?

/Sänder våra sommarhälsningar i kärlekens namn!!

Det är väl inte klumpigt bara för att man är stor?


Det där med olika målgrupper? Inget går att förutse – faktiskt.

Viljas hundbädd som vi har i soffan.

Storebror Gunvald tycker också att den är skön att ligga i. Eller typ – PÅ!

Men de är faktiskt lika lyckliga var de än hamnar. Bara vi är ihop som en familj!

Alla kan göra sig en egen, kanske ny plats
när tryggheten finns överallt i ett sunt hem.

/Mvh från Gunvalds och Viljas familj, hos hundcoachen Seth Sjöblom

Vilja uppvaktar store Gunvald – film


Vilja längtar efter uppmärksamhet från Gunvald. Särskilt när hon känner sig som en stor flicka och är i löp.

Här står han still och spanar – så, bäst att passa på!

Superflirtigt kråmande

förgäves – trots så fin hon gjorde sig..

Jaha. Vad ska man göra nu? 

Mvh från – lyckligtvis – icke blivande morföräldrar

Grannarna träffar äntligen Gunvald


I helgen bjöd vi över våra grannar Dan -och Camilla Elfstrand till vår altan. Där vaktar vår rottis Gunvald, skäller ibland till något i överkant. Inom staket blir hundar också extra vaktiga och kaxiga.

Men Camilla och Dan har knappt höjt ögonbrynen. Camilla har haft många stora riesenschnauzer – otroligt mentalt tuffa hundar

När de då kommit till vår altan gav de inte Gunvald någon uppmärksamhet alls. Det är nyckeln med vår dogg. Och lite renkorvsbitar ett par timmar senare, när våra små hundtjejer nästan somnat väl inpackade i Camillas famn – då blev Gunvald som ett lamm..

Camilla skrev dagen efter, till sitt bildkollage: Så länge har jag längtat efter denna magiska stund. En stund av vördnad och värme, en ömsesidig respekt.. Kärlek💖🐾

Vunnen kärlek är den enda som finns! 

Gunvald är askär i deras lilla jack russel-Tilda som ligger närmast Camilla på fotona. Han gnyr men är lite rädd för henne samtidigt – en tuff tjej. Hennes små polare kan skälla ut honom hur mycket som helst utan att han ens uppfattar det..

Det var väldigt värmande att få se det här fotot som inte dömer vår rottweiler efter hans storlek och typiska rasegenskaper. Hans livsuppgift är att vakta och beskydda. 

Låt vår rottis-älskling bara vara! Hans förtroende ges av honom. Kanske därför hundvana Camilla namnade sitt foto som: ”Ett magiskt ögonblick”

Vi blir så lyckliga för varje individ som bara rycker på axlarna och respekterar vår store älsklings sätt att vara. Som den här kvällen – och bekräftelsen efteråt. 

Men jag, Gunvalds mamma sedan sex år – som han ständigt söker uppmärksamhet från och lägger sig nära – jag kör aldrig ner ansiktet spontant för att pussa Gunvalds nos. Han gillar det bara inte – och hans integritet sitter främst runt huvudet. Varför då göra det – om inte jag är inbjuden? Men när han vill ha lek-låtsasmorr-pusskalas, som varje morgon – jisses, då!

/Kram från rottisen Gunvald Larssons familj!

Hundar över, under, med -och på allt


Har ni som har hundar och även gällande katter, någonsin kunnat lägga ut en matta och försöka få den rak eller slänga på ett sängöverkast – utan att ens fyrbenta kompanjon plötsligt placerat sig mitt i epicentrum – där det händer något?

Särskilt store Gunvald är specialist på det! Tror inte jag försökt lägga ut en enda matta utan att han bara några sekunder senare ställt sig eller lagt sig mitt på? 

Detta är inte vår Gunvald, men exakt samma stil..

När jag precis flyttat ihop med Gunvald var det en helt ny upplevelse att ha en så nyfiken hund, oväntat engagerad mitt i skoputsningsprojektet i hallen. Menar, när dottern var liten satt hon med mig vare sig jag sydde eller snickrade.

Det var mysigt och vi gjorde ofta olika typer av aktiviteter ihop. 

Men en stor rottisnos på en bred skalle som dessutom följs av sin kropp, mitt uppe i det målinriktade man har för händerna..

Rent bedårande – trots lite mer arbetsamt!

Härliga älsklingar och pälsklingar! 

Åtta år, men verkar just ha fyllt 3 – Gunvald leker


Skulle egentligen ha lagt in en film på när Gunvald fick leka med den lila kudden i form av ett hjärta – från snälla cockerägaren Helene på Kvibergs marknad.

Men jag glömde ju hjärtat i min kompis bil när jag lastade ur påsar med grönsaker och mer kul..

Så Helene – här kommer tills vidare en försmak om hur väl ditt sålda hjärta kan komma att tas emot när vi får hem det. Här leker Gunvald med en bit brandslang, som den skêtaônge han är, trots att han blivit ”gammelgubbe”.  😉 Vilket få tror.

Det kommer bli kul att se honom med kudden. Som jag prutade ner 50% på, från dig. Från 2 – till 1 krona!! 😀

Kudden på bilden är inte den samma som glömdes i bilen

Den rafflande uppföljningen med den äkta kudden kommer att komma!

Observera att vår rottis gärna vill verka  stor och kaxig, vilket vi låter honom – men lämnar över det han har direkt vi ber. Det blir också en del av leken.

/Med vänlig hälsning och tack för ett trevligt och charmigt bemötande
– från webbredaktören Victoria

Gunvald ”hjälpte till” i renoveringen


Äntligen är renoveringen av vår lägenhet klar!

Flytta omkring möbler och saker och sova var plats finns under en lägenhetsrenovering – som på en bäddmadrass i köket är visserligen lite spännande.

Hundarna tyckte det också och ville in och nosa runt varje kväll efter hantverkarna gått. De smet ut i vardagsrummet när vi själva skulle titta. Vi ville ju inte de skulle få nåt vasst i tassen, trampa i färg eller gnida sig mot nymålade karmar.

Men Gunvald lade nosen lite i blöt ändå, såg vi efteråt.

Oskyldig! Så klart?

Nog för att vår åttaåring redan har fyra vita hår i pälsen, och lite under hakan men..

Och när hantverkarna var klara så ska ju möblemanget tillbaka igen! Vi skaffade  innan ett extraförråd så vi kunde börja om lite från noll. Men man ska packa ner, köra bort och diskutera om var tavlorna ska sitta. Inte ett onödigt ”ånger-hål” får det ju bli i våra fina nytapetserade väggar!

Inte för att Vilja och Gunvald bryr sig. De skulle nog gärna fortsätta bygga bo med oss i köket – eller i en koja i skogen.

/Med vänlig hälsning från Seth Sjöbloms hundblogg

Stöldrisk av hund i julhandeln


Familjers bilar fulla med julklappar länsas ibland – och det blir ett hemskt svårt slag för de drabbade. Men en varning som är ännu mer värd är – ta inte med hundarna i bilen under julklappsruschen.

Dels har de det bättre hemma. Men..

Undvik att lämna hundar i bilen – främst i parkeringshus, nu när jultjuvarna härjar som mest!

Det sker många stölder i parkeringshus, där allmänheten inte har så god uppsikt. Och hundar är faktisk också värda pengar – antingen tjuvarna bara säljer vidare dem som sällskapshundar. Eller med tvång och våld formar om en förut snäll familjehund till en kamphund.

– Men ofta blir stulna hundar också villebråd som ska träna upp redan piskade kamphundar till jakt – för att träna sig på att döda, för att ge kamphundsägarna pengar i vadslagning. Och det är alltid ägarna som det är fel på då! Inte hundarna. Raserna som ofta idag felfostras till kamp – är tvärtom med rätt uppväxt i själva verket de bästa, trognaste och snälla hundar som finns. Fast de är inte för okunniga eller dumma ägare. Då får hunden med sin ras ofta bära hela skulden.

Var varken blåögda eller för stressade i julhandeln

Lämna hundarna hemma – för parkeringar – särskilt i parkeringshus är inte säkra ställen för era hundar! Och hundarna har det ändå bäst hemma. Skydda era fyrbenta bästisar från att stjälas. De – och ni – har så mycket mer att se fram emot.

dog-christmas-meal

Tidigare blogginlägg om vad stulna hundars öden kan bli:
Hundtjuvar och hundkamper – offren söks i parkeringshus och utanför butiker – med mycket tragiska observationer – och polisrapporteringar av Seth Sjöblom då Gunvald Larsons pappa Rolf höll kvar hundkamparna.

Men deppa inte ihop helt nu!

Mer positiva bloggberättelser: När Gunvalds bil fick tjuvbesök
Vår rottis Gunvald räddade sin lillasysters liv!

Var bara försiktiga – med en lugn julshopping
– önskar hundcoachen Seth Sjöbloms blogg

Hundsmyg väcker allt misstankar


Man HÖR alltid när ens hundar
hittat något förbjudet hemma.
-Det blir misstänkt tyst.
Sedan de små oskyldigt trippande stegen till sovrummet.. 
Vad gäller vår rottis Gunvald är det ofta en sko.
Eller en tappad potatis..
Korksulor är Gunvalds favoriter - som tur är har inga dyrare skodon gåt förlorade..

Korksulor är Gunvalds favoriter – som tur är har inga dyrare skodon gått förlorade..

Vår mindre hund Viljas favoritfynd är påsförslutare
– och hujeda mig – läppcerat eller bläckpennor..
Där missar vi aldrig, vill inte se resultatet!
Men man märker att de hittat något allt för roligt när de smyger iväg.
Sötnosarna.

/Med vänlig hälsning från Gunvald och Viljas hem

Buonasera – önskar Gunvald Larsson


Gunvald har – bit för bit – under en tid tuggat sig igenom en italienska-parlör. Det är bra att skynda långsamt, så han får smaka på orden ordentligt.

För att inte hindra hans nyfikenhetstörst har vi låtit boken ligga på golvet. Pärmen är limmad, så inga häftklamrar i metall. Språkinlärning ska ju vara lustfylld.

Men vi undrar om han har någon speciell baktanke? Kanske sett en viss film och börjat chatta med en söt liten italiensk hundfröken?

"Ha in programma forse un appuntamento romantico?" Han planerar kanske en romantisk date?

”Ha in programma forse un appuntamento romantico?”
Han planerar kanske en romantisk date?

Alla publikationer är kanske inte lika populära
Men ibland bestämmer han sig för en städdag

– Med vänlig hälsning ev. svärmor och svärfar på Seth Sjöbloms hundblogg. Vi reserverar oss för eventuella översättningsfel från google translate. Vi ville inte fråga Gunvald om hjälp, för han skulle nog tycka att vi var ”pinsamma”..

Språkförbistringar mellan hundarna trots uppenbar ömhet


Gå inte – förstår du inte att jag vill leka?
Men storlek och ras spelar roll för att leka på lika villkor.

de-tva-smal-hojd

På morgonstunden när det är supermys och hundarna vaknat pigga och lekfulla så visar de intensivt sin tillgivenhet för var och en i familjen. Vilja springer ofta upp oss för att komma till Gunvalds ansiktshöjd för att hälsa. För hela han är stor, inklusive lekfulla och kärlekspuffande tassar.

Filmade dem ett tillfälle med i lek i soffan. Ni ser ju intresset och kärleken. Men..

Gunvald har ju en rottweilerröst med ett rikt varierat språk, som kan få även fullvuxna människor att känna osäkerhet. Trots att detta är hans lekskall då han bara uppmanar till mer busig uppmärksamhet. Ni ser kanske på honom att han inte förstår varför Vilja springer iväg till husse, när det var så roligt!?

Kom tillbaka lilla älskling – vi skulle ju leka!

Men, ingen fara. Nästa gång, som senast för ett par dagar sedan, kan Vilja springa fram och tillbaka i soffan och uppmana Gunvald till lek med hundars kroppsspråk – när han håller sig på golvet. På en lagom nivå.

Annars sticker hon ner under bordet, ungefär som man gör vid jordbävning.

Våra kära busungar!

De fyras gäng med fröken Svansson


Ett par dagar igen med rottistiken fröken Svansson. Fröken Bella Svansson närmare bestämt. Ni minns kanske: Sommargäst och kaffeskvätt.

Det gör vi – och hon passar in fint igen hos oss några dagar här. Och det blir liv i luckan! Hon är ju busig, som hon ska vara som en drygt 13 månaders hund. Och det ju nu som hon behöver veta reglerna. Vilket Gunvald sköter till stor del när hon kaxar upp sig. Men han tycker också det är spännande. Hon fjäskar ju för honom, slickar i mungipan – då står han bara och njuter av uppmärksamheten. Väl medveten om att hon är under honom i rang och han är tålmodig så länge hon beter sig fint enligt honom. Även om hon inte än alltid är mogen nog att fatta när leken blivit vild – så kommer hon att förstå ju mer tiden går och alla är konsekventa.  

Bella Svansson är en fantastisk liten hundfröken och Seth är extra förtjust – eftersom hon är en rottis, får vi nog erkänna. Vår lilla Vilja vill gärna vara med i deras lekar men då tar vi upp henne på en säker plats, så hon kan sitta och följa leken och skälla där uppifrån, lika upphetsat som de andra. För hon är också en stor hund, egentligen.

Seth njuter verkligen i soffan med fröken Svansson, Gunvald och Vilja.

Seth njuter verkligen i soffan med fröken Svansson, Gunvald och Vilja.

Så här  gick det till när Seth träffade ”lilla fröken Bella Svansson” med familj:
Det har gått bra framåt med rottisen Bella – fallbeskrivning

-Ha nu alla en bra början, mitt och avslutning på veckan!

Sommargäst och kaffeskvätt – med foton, samt mer om rottweilers


Vi har fått en tillfällig sommargäst. En ung 11-månaders rottweilerhona med lite ungdomliga attitydproblem, då snälle Gunvalds tydliga gränssättningar nog gjort henne gott.

Och trots Gunvalds markeringar om hon ”beter sig” och är för kaxig – så svansar hon efter Gunvald – den lilla söta fröken Svansson. Vår Gunvald – som den stolte äldre distingerade rottishane han är – han ignorerar henne ganska duktigt. Och han tillåter henne inte att komma upp i hans.. menar vår dubbelsäng. Men som ni ser nedan, så är en anonym filt inte lika ”helig”.

Fröken Svansson blir accepterad - på hörnet av filten

Fröken Svansson blir accepterad – på hörnet av filten. Hon har ju ändå troget svansat efter Gunvald så mycket..

Så där ja!

Så där ja! Gunvald gillar ju henne, men ”kom inte här och kom!”.

Men ska vi gå och lägga oss så bjuder Seth upp henne i vår säng så hon får vara med vår flock, som alla hundar får. Hon vet att Seth är ”översten” här och vågar mer direkt, än när jag bjuder upp henne. Och Gunvald säger ingenting då. Men vi ser till att han själv får den plats han är van vid – ofta i sked med mig eller Seth – för att hålla det rättvist för hans del. Man får aldrig glömma av sina egna hundar och vanorna man skapat. Att ge en nyinkommen hund mer av något skulle motverka de andra hundarnas acceptans av den nya individen.

Fröken-tösen går ändå ofta och lägger sig på golvet efter en stund när hon legat bredvid Seth eller värmt upp hans fötter i sängen. Hon hoppar sen upp till oss igen senare på natten – när Gunvald ligger och snarkar!

Vi plockade bort alla leksaker och ben innan hon kom. Det gör vi alltid om en annan hund kommer hit, för det vore väldigt olyckligt att bädda för onödiga konflikter innan vi sett hur allt funkar. 

I morse så låg lilla busfröken lugnt bredvid mig – väldigt fokuserad på att gnaga på det kraftiga sängöverkastet. Jag sa nej och tog bort det. Strax var hennes små kliande framtänder där igen. Då var det lika bra att direkt riva sönder en gammal fleecefilt i långa remsor och snurra hårt, vika på mitten och sticka in änden genom andra sidans ögla och knyta ett par rejäla knutar. Gjorde tre sådana och slängde till hundarna. Vi har ju sett nu hur de funkar ihop och att leksaker inte utgör ett problem.

Kolla, mattes fårfäll - den kan vi leka med!

Kolla, mattes fårfäll – den kan vi leka med!

De två leker ibland jage och brottning ihop för en kortare stund. Lilla fröken Svansson kan ju krypa in under utebordet – som Gunvald är för stor för. Hon retar gallfeber på honom då och han står och försöker få ut henne. Så de har i sina lekar ibland skakat om bordet rejält så kaffet skvätt. Nu vet vi att genast lyfta upp våra koppar och glas direkt när de två rottisarna fått lekfnatt! Ibland även om de inte leker, så ryter Gunvald ifrån för att sätta unga fröken på plats, när han tycker hon tar sig för stora friheter. Det funkar fint att han bestämmer – som det bör vara. Bästa fostran som finns – av en annan – men stabil hund. Gunvald är cool, han brottar aldrig ner henne eller är för hård. Hon förstår ändå vad som gäller så ”de talar samma språk”.

Ständigt nosar fröken Svansson på det hos Gunvald som skiljer dem åt och Gunvald är rätt likgiltig. Lustigast var när Gunvald stod i sängen med frambenen på golvet för att ta upp en leksak och fick ett litet ansikte in mellan bakbenen. Han brydde sig inte. Men hon flyttade sig snabbt när han kravlade sig tillbaka upp i sängen – man vill ju inte ha Gunvald i huvudet.

Hur svårflörtad Gunvald än verkar, så är han intresserad av Svanssonskan. När vi rastade dem ihop en morgon tog han upp en pinne och tuffade sig med. Han brukar inte intressera sig alls för pinnar – så man kan ju gissa vem han var intresserad av. Han imponerade troligen stort.. En annan dag när jag först rastat fröken Svansson och sedan tog ut Gunvald – så följde han nogsamt hennes spår genom hela skogsdungen. Bäst att hålla koll på sin tjej. Bara hon inte får veta det..

Nyfiken spaning

Nyfiken spaning ihop på verandan

De är ofta ihop ute på verandan. Sitter och sniffar i luften och håller koll ihop – även om det inte händer någonting alls utanför. Fröken har nu. efter att vi hela tiden sagt till, börjat lugna ner sig när någon går förbi, även med en hund. Precis som vi fick lära Gunvald när vi fått upp altanen så han ändå kunde vara ute med den superkoll på området som en rottis vill ha. Först fick han aldrig vara ute helt ensam. Nu har vi balkongdörren öppen även för de båda, när vi är i vardagsrummet – för de uppför sig så bra, men vi är nära nog för att korrigera om de skäller. Vilket så klart händer ibland.

Vi samarbetar ju!

Vi samarbetar ju!

Och lilla jag får vara med store Gunvald - ser ni det?

Och lilla jag får vara med store Gunvald – ser ni det?

Hundar drar ju igång varandra – och deras konsert låter mycket respektingivande. På midsommarens afton såg vi några okända killar gå in bakom garaget en bit bort. Eftersom det varit så många garageinbrott och andra stölder häromkring så ställde jag mig upp och hojtade till och vinkade mot dem. Strax uppfattade hundarna stämningen och skällde till en kort stund innan vi fick tyst på dem efter c.a. tio sekunder. Det kändes ganska bra som rent brottsförebyggande. Vem vill utmana hundar och lika vaksamma hundägare i deras hemmakvarter?

Vi har haft det roligt ihop ikväll!

Vi har haft det roligt ihop ikväll!

Fröken Svansson har ett gällt skall som kommer djupt från hennes strupe som låter otroligt respektingivande! Honhundar kan aldrig misstas för att vara ”det svagare könet”. Även vår 3,4-kilostjej stämmer in eller kan vara den som sätter igång allt om hon ser något nytt, om vi inte hinner stämma – alla de tre hundarnas – vaktlarm i bäcken. Vi försöker stävja ens ett morr när de reagerar på något. Det gäller bara att hålla koll och koll och lära hundarna att nej är en gräns.

Fröken Svansson var redan från början väldigt nyfiken på vår lilla Vilja. Vi visste att fröken S gillar småhundar jättemycket och är försiktig, även om storleken och hennes valpighet kan tala emot henne. Men fröken Svansson var så duktig, krafsade inte med tassarna mot Vilja för att få igång lek. Idag försöker heller inte sommargästande fröken få igång Vilja till lek med lekställning och att skälla efter Viljas uppmärksamhet. Vilja visade hela garnityren innan de blev mer överens. Och senast idag skrämde lilla Vilja ner Fröken Svansson från soffan. Så vår gäst nosar på ”den där lilla spännande” på håll istället, även om hon är grymt nyfiken.

Våra hundar spanar ihop efter fröken Svansson.

Fröken Svansson och vår Vilja spanar efter vad Gunvald håller på med..

Något av det första som Seth lärde mig om rottweilers var att hålla mig till hundens integritetsavstånd på minst 30 c.m eller när man börjar märka av lite obehag hos hunden. Även vad gäller att lägga händerna rakt ner på hundens huvud. Man kan klia bakom örat och på halsen när hunden självmant kommit fram, buffat och lagt huvudet hos en. Man ser likadana rastypiska rottweilerbeteenden hos unga fröken Svansson och Gunvald, som är sju år. Precis som Gunvald så har hon en stor integritet runt huvudet, fast hon inte ens är ett år. Jag skulle heller aldrig få för mig att sänka ner ansiktet rakt mot Gunvalds ansikte, ens efter alla år ihop, då han och jag har en relation som är väldigt mamma-son-nära.

Gunvald Larsson, sju år och fröken Svansson 11 månader har exakt samma intressen, som de rottweilers de är.

Gunvald Larsson, sju år och fröken Svansson 11 månader har samma intressen och sätt – som de typiska rottweilers de är.

Sommarflickan trivs med att strosa omkring här hemma utan att vi försöker kela. Och man bör inte sätta sig på huk för att hälsa på en ”enmanshundsras”. Har man ögonen i samma nivå som en hund kan det upplevas som en utmaning och hunden blir spänd – och än värre om man också tittar hunden rakt i ögonen. Men det går bra att sätta sig på golvet, kanske på altanen och ignorera att hundarna är där – vill de något får de komma fram.

Se blogginlägg längre ner om rottweilernas sanna natur och med berättelsen när jag fick två rottisar i hemmet och den långa vägen till att bli.. alltså accepteras helt som matte. Jag var helt oerfaren om hundars psykologi – så det var en resa!

Fröken Svansson upptäckte efter ett par dagar att om hon lyckas smyga med mig in på WC så kan hon få ett rejält rygg -och rumpkli, som Gunvald också gör. Bara hon inte går in till tvättstugeavdelningen för att sno fler strumpor. Så hon kommer självmant fram för lite ryggkli, då hon till och med börjar leka med mig och sno runt. Hon har också kommit fram med nosen mot mitt ansikte, vilket är en komplimang, men jag håller huvudet stilla. När Gunvald – med vår nu så starka relation – gör så kan jag ibland vända min skalle till och då blir det som en kram – om han då svarar och trycker sitt huvud mot mitt eftersom han verkligen avgudar mig. Men jag agerar aldrig med mitt ansikte rakt mot honom eftersom han inte gillar det. Han kan putta bort någon då och en tand råka skada, utan att han någonsin bits.

Med en vidare rätt stabil fostran kommer hon bli en superhund! Hon är knappt ett år och hormonerna studsar som i ett flipperspel! Skarpt vaktbeteende, men hon lär sig snabbt när man är konsekvent och inte skäller på henne. Precis som Seth också fostrat sina rottweilers. Man behöver inte höja rösten och skrika och ska man aldrig med hundar heller – eftersom de kan bli skrämda och bli kvästa. Och då  blir det helt fel med allt om hunden inte känner trygghet.

När vi ska få in både Gunvald och fröken Svansson i samma rum, kan det bli snurrigt och de vänder i dörröppningen och går om varandra, innan de fattar åt vilket håll de båda ska gå.. Och tiken är mycket snabb med att försöka komma först ut genom dörrar och grindar – så jag har satt en röd markering på henne för att skilja hundarna åt. Inte för att hon behöver ett varningsflagg på sig – hon är en normal nyfiken unghund mitt i sin utveckling till att mogna till en liten dam. Hon kommer ändå vara lite valpig till c.a tre års ålder, som rottisar är. Men mogna och få mer och mer förståelse för livet och regler. Men först efter att nuvarande krisiga tonårshormoner lugnat ner sig.

Markerade busfröken Svansson för att lättare märka att det var hon soim stod bakom om jag öppnade en grind - för hon slinker igenom hur lätt som helst, i skillnad till Gunvald väntar.

Markerade busfröken Svansson med rött för att lättare märka om det var hon som stod bakom om jag öppnade en grind. Hon vill ju vara med i precis allt – vilket är mysigt, så länge hon inte går över gränserna och kanske sticker.

Nu är den korta sommarvistelsen här över och familjen kommer snart och hämtar.
Vi – men främst Gunvald kommer att sakna den trogna och busiga fröken Svansson.

Lite om rottweilers från bloggen:
Att plötsligt bli rottismatte – en helt ny resa
Rottweiler – en harmonisk, trogen men misstolkad ras.
”Slaktarhunden” rottweiler – en vall -och vakthund
Rottweiler ingen förstagångshund

Rottweiler en svår ras att komma nära och att fostra
Rottweilern Gunvald lugnade ner vår diagnosfamilj
Utvald som mamma av Gunvald
– efter  ett halvår
– när jag tagit hand om honom när han var sjuk


Med vänlig hälsning Gunvald och Viljas matte Victoria

 

Oron och tacksamheten att leva med hund


Jag var inte särskilt erfaren av hundar när jag träffade hundcoachen Seth. Nu är Gunvald som ett av mina barn. När man ser att en kär hund börjar åldras börjar man fundera på allt. Gunvald är sju år nu.

Rottisen Gunvald Larsson har ju hängt med mig ett tag sedan vi kom in i varandras liv. Det var två helt olika verkligheter, innan och efter han accepterade mig fullt ut och jag fick bli hans matte. Att efter en längre tid ha fått mer och mer förtroende och närhet med varandra – och först när Gunvald själv beslutade att vi kommit dit att han utan choser kom och lade sig vid mig en kväll som Seth var hemifrån. Jag var förundrad, det var stort och vi somnade tryggt ihop utan att jag gjorde den stora saken av det som jag kände inombords.

Det har varit och är fortfarande många stora eller roande ögonblick med Gunvald, varje dag. Att leva med en hund ger mer än någon människa utan den erfarenheten kan föreställa sig. Inget man trott innan fungerar efter den upplevelsen. Det samma gäller vad man får och lär sig från alla djur. Är man rädd för hundhår kommer man missa det helt.

– Men självklart ska bara den som verkligen vill och är beredd att satsa ta in ett djur i hemmet. Man får vara beredd att leva med djuret hela dess livstid, som kanske kan låta lång. Man bör ha någorlunda koll på om ens liv håller för det eller om man har en större livförändring i bakhuvudet. Men med hund inser man mitt i att tiden kommer att vara alldeles för kort. 

”Enmanshunden” Gunvald beslutade sig, när det var dags att släppa in mig – det var enda vägen. Från att först inte ens ha haft hans tillåtelse att prata med honom med mitt huvud nos mot nos, inte hålla i hans tassar, inte fått torka Gunvalds sömnkladd vid ögonen – så kan jag göra allt det där. Dra ut en fästing mellan hans ögon. Så länge jag fortfarande visar att jag förstår honom. 

Som att jag fortfarande visar respekten att inte köra upp mitt ansikte för nära, för han är fortfarande den han är, med stor integritet runt sitt huvud. Men jag kan komma med sidan av mitt huvud mot hans och gosa. Stångas ibland, men jag lovar att hans skalle är lite för hård för att det ska vara en skön upplevelse, i mer än förtroendet att kunna buffa så.. Detta handlar inte om att kunna gå med Gunvald och få honom att bete sig. Det handlar om att få komma inom hans närmaste sfär, då man är den han utvalt att tillhöra hans flock. Där han vräker ut sig på rygg och busar, gnager en på näsan lite. 

G rygg

Att leva med Gunvald varje dag har lärt mig mer om hundliv än Seth gjort. Det är ju de personliga upplevelserna som sätter sig, även om så klart Seth lett mig med kunskap. Som Seth säger, om att hans hundar varit hans lärare, så har Gunvald satt så djupt intryck i mig av vägen att vinna en, faktiskt ”svår” hunds förtroende. En relation som bara vuxit och vuxit.

Och nu är vår bästa Gunvald sju år. Ju större en hund är desto kortare blir generellt dess livstid. Seth har ju varit igenom det här ett par hundra gånger om, efter att ha haft 300 hundar. Men varje hund har gjort ont i honom. Att någon alls, eller en hund dör är inget man vänjer sig vid. Även om man hela tiden egentligen vet. Att ha en andra hund tröstar inte. Men det är också ett bevis på vad någon betytt och betyder.

Så nu ska oron över Gunvalds stigande ålder bort och vi fortsätta leva dag för dag tillsammans! Ta vara på varje dags överraskningar – för det som djur lär en, det är att leva i stunden.

Blogginlägg om rottisar i stort och om mig/oss och Gunvald:
Samlade blogginlägg om rottweilers
&
Att plötsligt bli rottismatte
Utvald som mamma till Gunvald
Klumpig kärlek från en rottweiler
Att vara född rottweiler
Rottisen balanserade upp vår diagnosfamilj
 – från min temablogg om livet med npf – ADHD, autism m.m.

-Mvh Victoria Qvarnström– bloggredaktör för hundcoachen Seth Sjöblom

Gunvald hjälper andra hundar med socialisering


Idag är vår rottis Gunvald på beteendeuppdrag. Han tog med husse Seth. Ibland tycker Gunvald att husse inte räcker utan att han själv kan finslipa lite extra för att socialisera vissa hundar. Gunvald samarbetar också med husse Seth och lyssnar men har aldrig behövt få några instruktioner. Han är ju hund – den bäste specialisten.

När han kommer hem får vi se om tiken var mogen att träffas? Detta efter att husse ordat om saker och hjälpt hunden lite på traven. Är hon fortfarande avvaktande rädd på fel sätt går det ju inte. Men Gunvald vet att andra hundar kan behöva tid och han har träffat alla sorter, såväl blyga som aggressiva.

Viktigt är att inte släppa ihop vilka hundar som helst! Är man inte verkligen skicklig och van nog för att kunna avgöra lämpligheten på förhand ska man inte försöka själv – det kan gå illa! 

Gunvald är en mentalt stabil rottweilerkille och sköter sig själv främst. Även om andra hundar försöker trigga till lek. Om det inte är en rottweiler – då är han mer lättillgänglig, för att inte säga väldigt uppmärksam och leksugen.

Konfronterar en hund honom vänder han och går. Han väntar på att de lugnar ner sig innan han bryr sig. Han bryr sig inte ens om de är väldigt ettriga. Som den tyske jaktterriern Ozzy som man kunde tro skulle ha besvärat Gunvald. Det var ett stort möte med två tuffa hanar. Som mest såg ut så här. Kanske därför vildsvinsjakthunden inte lekt med så många.. Till slut lossnade det när Ozzy förstod att jage var en bra lek!

gunnistyskjaktterrier1-2

Det beror på hund hur Gunvald beter sig. Den gången blev det så.

Eller som när en kaxig ung amstaffkille som heter Harry var för oförskämd och inte respekterade att Gunvald var äldre och inte ville bråka. Harry hade inte lärt sig hundkommunikationen i socialt sampel ordentligt. Så Gunvald förklarade reglerna på hundspråk så Harry förstod lite bättre. Det var en bra beteendeträning som behövdes, utan människans inblandning.

gunvald harry rygg

En annan gång var det en ung schäferkille. Det kan vara svårt att hitta någon att nötas mot för storvuxna hundar.

Gunvald är på väg hem nu, med sin privatchaufför, husse. Då får vi se hur dagens socialiseringsuppdrag har gått! Fortsättning följer..

Mvh Seth Sjöbloms hundblogg

Gunvald satte orden i halsen..


Titta vilken fin liten informations-pamflett
från Göteborgs kommun och Polisen!

Dog pamflett 20160116_170311

Men vår rottis Gunvald Larsson tyckte tydligen inte det..

Dog pamflett bak

Fast vi känner ändå fortfarande Lycka av att ha hund. 😉

Mvh bloggen