Tag Archives: gästbloggare

Det har gått bra framåt med rottisen Bella – fallbeskrivning


Läs mattes mail steg för steg om hur vackra lilla rottisen Bella bit för bit med träning börjar överkomma sina rädslor efter Seths råd. Underbar läsning! Idag är familjen glad, mer harmonisk och stolta – med rätta!

Valpen Bella på stranden

Valpen Bella njuter fridfullt på stranden

Första mailet 13 maj 2016 från ägare:
”Hej Seth.
Mitt namn är Helena, jag har en rottistik som heter Bella, hon är snart 9 månader. Vi bor på Hisingen i Göteborg, är en familj med tre tonårstjejer.

Jag skriver till dig för jag har ett problem med Bella som jag så gärna vill få ordning på. Bella är väldigt rädd för trafik och bussar, jag har socialtränat henne försiktigt sedan hon var liten. Det gick sakta framåt tills hon var ca 7 månader, då åkte jag till Stockholm med Bella och mina barn. 

Jag undersökte noga omgivningen så hon inte skulle utsättas för någon stress, vi bodde på Scandic i Vartahamnen som ligger någon km från Gärdet där jag rastade och lekte med Bella. Problemet var att jag fick åka bil dit då hon blev jättestressad av bilar och bussar och inte kunde gå ca 1-2 km till Gärdet. Jag körde fram och tillbaka och gjorde allt för att hon inte skulle bli stressad under tiden jag var tvungen att bo i Stockholm.

Väl tillbaka i Göteborg var Bella lugn och harmonisk, hon älskar att gå i skogen och leka med sin kompis Dennis som är en shetland sheepdog. 

Men vårt stora problem nu är att vi bara kan gå skogspromenader i vårt närområde, skall vi korsa en lite större väg så låser det sig för Bella. Hon lägger sig ner och vägrar gå eller hetsar och drar så mycket att jag knappt kan hålla emot. När hon blir stressad kan hon även göra små utfall mot en cykel, bilar eller ett litet barn på en spark, jag försöker att avleda henne med godis eller täcka orosmomentet med kroppen så hon inte känner sig hotad.

Jag har gått valpkurs och unghundskurs, dom rekommenderade mig detta. I övrigt har vi en fin relation som bygger på ömsesidig respekt, Bella är träningsvillig och känns trygg och sund. Hon gillar att krypa upp i soffan med sitt tuggben, som hon gärna vill att matte eller husse skall hålla i när hon tuggar. 

Vore väldigt tacksam om du kan råda oss i hur vi skall gå vidare, jag vill så gärna kunna hjälpa Bella att bli av med sina rädslor. Med Vänliga Hälsningar.” 

Så här gôtt kan man ha det!

Så här gôtt kan man ha det! Men har ”kotten” en kotte i gapet?

Seth mailar och frågar hur det går.
Han får dagen efter – den 28:onde maj svar:

”Hej Seth!
Det går sakta framåt, Bella har gjort stora framsteg. Men vi har fortfarande lång väg kvar. Vi provar nya miljöer varje dag och försöker ge henne trygghet i alla miljöer så hon får bättre självförtroende. Hon har blivit mycket duktigare när vi får besök hemma, sitter fint och väntar på att hälsa. Vi går även på hundträffen när vi är i sommarstugan så hon vänjer sig vid olika hundar, där har hon fortfarande problem med att andra hundar inte får nosa på henne. Men vi jobbar vidare även med detta. 
Ha det gott! Med vänlig hälsning Helena.” 

Seth svarar:
”Hej! Det låter jättebra och det är bara att fortsätta att jobba på så ska ni se att det blir bra. Bra jobbat! Hör av er ibland med framgång eller bakslag.
Med vänlig hälsning /Seth”

Den 29:onde maj:
”Tack Seth. Bara nu i helgen har Bella gjort stora framsteg, jag har nu kunnat gå över en väldigt trafikerad väg för att nå en härlig skog. Och jag har armen kvar! :-)) Hon har även lekt i kväll med två labradorer som faktiskt fick lukta lite på henne, vi är så glada både jag och min man.
Ha det bra så hörs vi av framöver. Med vänlig hälsning Helena”

Senaste mailet från matte, igår 30 maj:
”Hej Seth!
Du får gärna använda mina mail, vi behöver absolut inte vara anonyma. Vi är så stolta över vår rottis! 🙂 Idag var jag ute i Fiskebäck (tippen) med en väninna och hennes hund, och bara för några veckor sedan höll Bella på att knäcka mig när vi promenerade där. Bella hetsade då och gjorde små utfall när hon blev osäker. Idag gick hon stolt och lugnt, lekte fint med en liten tax. All träning har verkligen gjort att vi nått framgång med henne. Fast vi har fortfarande lite kvar. 🙂 ”

"Bella" Bella blommar!

”Bella” Bella blommar!

Seth uttrycker tacksamhet för Bellas familjs medverkan på bloggen:
”- Det är så bra för rasen med lite positiv reklam och att inte hundarna bara blir klassade som kamphundar.”

Här hittar ni en samling av våra blogginlägg om rottweilers – som vi hoppas kan öka förståelsen för rasen. Men Seth arbetar med alla raser och hundindivider – alla problem i familjen sänker hela livskvaliteten. Ingen och inget är mer eller mindre viktigt! En liten hund kan också ställa till med stora problem då hela omgivningen påverkas.

❤ ❤ ❤

Apropå påverkan och långt inlägg som tog en arbetsdag – så börjar hungern och suget efter något värdigt gott att sätta in. Då kan man blir ännu mer sugen av att läsa något sånt här knäppt:

Ett lite annorlunda omdöme, från Eniro..

Ett lite annorlunda omdöme, från Eniro..

Sveriges bästa pizzor finns ju faktiskt att få i Göteborg!
Från Sannegårdens pizzerior!

Ägarna Gökhan Özkan och Murat Ersöz. De här hårda knogarna har knådat sig fram till Sveriges bästa pizzor!

Ägarna Gökhan Özkan och Murat Ersöz. De här hårda knogarna har knådat sig fram till Sveriges bästa pizzor!

Vill inte överdriva. Men har insett vad en pizza kan ge för smakupplevelser. Inte bara bli degmätta och lägga sig ner i soffan med uppblåst mage som vanligt – utan att njuta av varje tugga och gärna spara halva till senare, för att få uppleva det igen. Inte ens oreganon hade de missat! Efter fyra pris som ”Göteborgs bästa pizzeria” på fem år blev de 2015 bäst i Sverige! Vi hade inte ens hört talas om dem förut.

Man kan beställa hemkörning online: Ett av kriterierna i tävlingen är: ”Snabbast leverans” och det är något som Sannegården trycker hårt på. Varenda dag gör de 700-800 pizzor till sina gäster. Ingen i personalen är utsedd diskare eller pizzabagare. Alla kan allt och alla hjälps åt.

Men nu efter vi själva smakat så åker vi hellre några kilometer längre och handlar hos Sannegårds-pizzerian i Munkebäck. Förbeställer gärna på vägen och träffar personal som vi  hoppas snart kommer att lära sig våra specialiteter, då vi lägger till vad vi föredrar. Fasen vad gôtt helt enkelt.

 Med vänlig hälsning från vår ”alltid hungriga hundblogg”!
-Seth och Victoria

Buster ”bustade” igenom sina problem – beskrivning från ägare


Märkligt med ”lyckliga sammanträffanden” ibland..

Jag och Seth var i hundrastgården när en matte passerade med deras nya hund som de tagit som omplacering – en Buster som på långt håll liknade en schnauzer när jag såg dem komma. Han började skälla och ställde sig upp i kopplet när han såg våra hundar. Kunde knappt höra varandra när jag tog kontakt och sa att min sambo var hundcoach och kanske kunde hjälpa dem?

Matte sa då att de gått ett par kurser i lydnad och att de jobbade vidare på det. Seth kom fram och lämnade ett visitkort och de pratade om hunden – samtidigt som Buster inte kunde sluta med sitt utfall. Han var helt låst. Hon har tidigare haft två rottweilers, så hon kunde nog sin sak med hundar. Men de tvingades nästan att skiljas för att skällvolymen var så hög.

Buster är en blandning mellan Znauser, xx och zz

Buster är en blandning mellan schnauzer, tax och mops

Samma dag mailade matte Jenny till Seth:
”Hej! Tänkte mest höra av mig, det var vi som sågs nu ikväll vid Björndammens hundrastgård (jag med den lille skällige typen). Väldigt trevligt att du ”vågade” påtala min hunds beteende, jag kan annars ana att många hundägare blir lite stötta. Jag och min sambo är ju väldigt medvetna om att vår Buster är en hund med bekymmer, men är också medvetna om att vi faktiskt lyckats få honom bättre nu på 2 månader än vad förra ägaren gjorde på 2 år!

Kollade på din sida på nätet, och det lilla jag läste verkade väldigt intressant. Du får gärna berätta lite mer om hur du jobbar och eventuellt skulle kunna hjälpa oss, det går nästan lättast att mejla eftersom jag alltid stänger av ljudet på min mobil. 🙂
Med vänlig hälsning Busters matte Jenny”

Seth svarade: ”Kul att du inte tog illa upp, för det var välment. Av det lilla som jag såg så har han ett attitydproblem som man måste försöka att jobba bort, ni kan få verktygen av mig och sen måste ni jobba vidare med det – i kontakt med mig via, mobil, mejl eller ev. nytt möte. Det viktiga är att han börjar lyssna mer till er och det är då du kan få resultat. Och: ”Ring mig så kan vi prata om problemet först”.”

Seth kom sedan och träffade familjen i deras hemmiljö med Buster.

Matte berättar mer efteråt:
Oj, hallå, vad hände!? För det första ska du ha tack för idag, det känns som att vi kommer att kunna använda oss av dina tips och trix och att det här kommer bli jättebra.  Men först måste jag berätta vad som hände när du åkt…

Det ringer på dörren, Buster skäller och springer till dörren. Ber honom lägga sig, vilket han gör efter tillsägning.

Buster reser sig efter stund och vill hälsa men vi ber honom igen att lägga sig. Han reser sig en tredje gång för att hälsa, och vi säger till honom igen. Sen stannar han där hela tiden besöket är hos oss, ca 20 min.

En halvtimme senare ringer det på dörren igen, vi sitter och äter. Buster säger INGENTING. Skäller inte, springer inte till dörren. Jonas går och öppnar dörren, utan att Buster ens lyfter ett ögonbryn. Vi får nästan kolla så han lever. Men han ligger där så fint, och väntar tills vi säger att han får hälsa.

Vad hände liksom?! 😀 Det här kommer nog gå bra helt enkelt… Jenny”

En annan trevlig sak under konsultationen var då de med Seth promenerade ute i kvarteret och Buster mötte grannens huskyhane – som inte Buster gillat ö.h.t att träffa. Men efter beteendeträningen hemma med rätta korrigeringar – så gick Seth gick fram med Buster och de två hundarna kunde då äntligen konfliktfritt hälsa på varandra!

IMG_1194

Dagen efteråt när Jenny och huskyägaren träffades när de båda skulle rasta sina hundar, så frågade han om han fick ta båda hundarna ut på en promenad ihop. Jenny lät honom göra det – med det hon förstått om Buster, att han inte alls var ett hundmonster och de redan sett hur radikalt Buster förändrat sitt beteende positivt. Men Jenny var nervös tills den nye hundpromeneraren ringde på dörren och återlämnade Buster som mådde som en prins.

Den prins han är! 

Och nu jäklar ska Jenny med familj få skryta med att deras Buster är den skitfina hund som de själva visste, trots hur illa det såg ut först.

Coolaste Buster - som hittat hem.

Coolaste Buster – som hittat hem.

Och kan njuta av sitt fortsatta liv ihop med adoptivfamiljen som inte gav upp.

Och Buster kan njuta av sitt fortsatta liv ihop med adoptivfamiljen som inte gav upp det goda de såg hos honom.

Med vänlig hälsning från Seth Sjöbloms – också lika lyckliga – hundblogg!

 

Vida 10 år bloggar om Göran och Flingan & flocken på MyDog


Vida1

En ny hunddetektiv söktes på MyDog för deckaren ”Vargskräck” som har gjort succé bland unga läsare som gillar hundar och spänning. Inför uppföljaren sökte ”Flingan & flocken ytterligare en deckarhund – med stor personlighet och det lilla extra. Vinnarhunden kommer vara med i andra boken om Flingan och Flocken.

Här är berättelsen om mopsblandningen Göran och matte Vida som gick på audition och intervjuades uppe på scenen!

”Jag är en 10 årig tjej som gillar boxning karate musik djur simning och mycket mer.jag har ett funktionshinder som heter adhd och autism.jag älskar djur eftersom dom är så snälla och gosiga.när jag blir stor vill jag ha ett djursjukhus på Afrikas savann som i en film jag har sett den heter scouts safari.

Mamma Embla fyller i: Vida har en enorm scenskräck så hon har aldrig varit med på några lussefirande, skolavslutningar eller dansuppvisningar. Men hon ville verkligen ställa upp i ”The next Lassie” som det kallas, så hon trotsade rädslan och körde järnet. Hon var nervös och pirrig innan hon gick upp sa hon.

Men när de väl kom in i samtalet försvann nervositeten. Jeanette frågade om Göran och då berättade Vida om den historia vi hittade på när vi fick Göran.*(Kommer längre ner i texten.)

De pratade sedan om vad Göran är bra på och Vida berättade att han älskar att nosa och analysera. Att han kan stå och analysera på samma plats i 10-15 min om han får. Att han är lugn, snäll och ganska tråkig.

Vida2Jeanette frågade på vilket vis han skulle passa i nästa Flingan och Flocken-boken?

Då nämnde Vida att han skulle bli en ypperlig detektiv p.g.a hans analytiska förmåga.

Sen visade hon de konster Göran kan. Att ge den kungliga tassen, att dansa och att han kan sitta still väldigt länge med godis på nosen.

Juryn var väldigt imponerade och tyckte att han var tålmodig, lydig, att han skulle passa i boken och mycket mer som vi inte minns nu.

*Så här berättade Vida om Göran:

– Göran är 300 år gammal och kommer från Kina. Hans pappa var varg och kung i Kina. Men kungen tyckte inte att Göran var skrämmande nog så de jagade honom ut ur Kina med högaffel.

Ståtlige Göran

Ståtlige Göran

Göran flydde till Mongoliet och blev kung där. Men när folket där kom på att han bara var en blandras så jagade de honom ut ur det landet också med högaffel. Han kom då till Tibet där han blev själs-vän med Dalai Lama. Men de två fick fly till Indien ihop. Där ifrån har Göran vandrat över hela jorden för att till slut komma till oss i Sverige. På vägen har han bestigit Mount Everest, seglat med Napoleon, vart fallskärmsjägare i Vietnam, vart frackmodell i Milano, krigat mot Hitler, vart proffsboxare i Bronx och mycket mycket mer. Han har vunnit SM i att baka den högsta spettekakan och valde sedan att bo kvar i Skåne tills vi adopterade honom.

Fast egentligen så är han en blandning mellan mops och petit brabancon och snart 4 år gammal. Han kommer från Eslöv och mamma räddade honom från en hemsk familj när han var 14 veckor gammal.”

/Berättat av gästbloggaren Vida 10 år och mamma Embla.

(Inlägget fortsätter nedanför fotot.)

Vida3

Jag tycker det var jättestarkt gjort av Vida – och Göran som kanske också hade lite scenskräck – att bara bestämma sig och sedan gå upp på scen inför alla människor. Det hade jag inte vågat. 

I söndagsfinalen kl.15.00 utses vinnarhunden som kommer att skrivas in i nästa hunddeckare av Jeanette Bergenstav. Kommer analytiske Göran med i boken blir det jätteroligt, men jag är redan imponerad av att 10-åriga Vida bara gjorde det som hon var så rädd för! Hon är en riktig vinnare.

Tack för den fina och spännande berättelsen Vida. Du är alltid välkommen tillbaka om du vill gästblogga igen, eller bara vill skicka hundfoton som vi kan lägga ut här på bloggen.

Lycka till med tävlingen – men du är redan
en vinnare och Göran, han vann ju er.

Vida ❤ – vet du att jag, Victoria som skriver och sköter den här bloggen också har ADHD och lite autism och det har min dotter också. Men jag tycker inte att vi har funktionshinder! Vi har funktionsuppsättningar, alltså flera andra egenskaper som inte alla andra har, funktionstillgångar. Man kan säga att vi bara är särskilda personligheter som är jätteduktiga på saker, precis som andra, som kan annat. Men de kanske inte alltid kan det vi kan eller kan tänka som vi. 😉

Kram från Victoria, bloggredaktör

Hälsning från Elsa och nya matte!


Vi är superlyckliga för att Elsa hittat hem till Anna som verkligen är rätt matte. Elsa är född i Rumänien men behövde omplacering efter två år i en svensk familj och vi tog hem Elsa istället för att hon skulle avlivas. Allt om Elsa i inläggen HÄR.  Bloggordningen är alltid bakifrån, så nyast överst.

Elsa tog med sig delar av våra hjärtan och fotona visar en så välmående hund, som Anna inte kommer ge upp om. Anna är veterinärstuderande, vilket är en lycklig slump.

-Tack Anna för all den kärlek och omvårdnad du ger Elsa. Vi vet att det är värt det, för Elsa är fantastiskt fin och förtjänar dig, ja, ni förtjänar varandra i god mening.

Anna berättar om Elsa:

Det går bara bra med lilla tjejen. Tiden bara rinner iväg.
Hon går stadigt upp i vikt, lägger på sig lite muskler också. Hon har fri tillgång på maten och äter små portioner lite då och då. Vi traskar på ute i mycket högt gräs, sandlådor och backar nästan varje dag. Vi tar korta men intensiva promenader för att bygga upp hennes muskulatur. Jag har bokat vardagslydnadskurs för oss som börjar i december och jag ska även lägga ut dyra pengar på watertreadmill -vattenlöpband – så att vi kan fuska lite med muskeluppbyggnaden.

Elsa med sin självlysande vita rådjursrumpa!

Elsa med sin självlysande vita rådjursrumpa!

Vi har även hälsat på hästarna i stallet och några gånger hälsat på kor, får och grisar på en gård nära vårt landställe, men dom är alla ganska läskiga än så länge.

Det är mycket smidigt att vara ute med henne i mörkret för inte behöver man nåt lyse för att se hunden när man har en självlysande vit rådjursrumpa!

Det går mesta bra, hon gillar fortfarande inte min pappa, skygg för män, men det går framåt.

Hon älskar märgben och tuggben och får nått sånt roligt varje dag, och vi ska boka tid för att få tänderna fixade.

Jag gick till en liten vet-klinik för att få hjälp med klorna häromveckan, jag har inte hunnit öva klippning än och jag kände att jag behövde hållhjälp, men det gör jag aldrig om. Hon var fruktansvärt hysterisk, slingrade sig och klöste och fick panik, inte av kloklippningen, utan av fasthållningen men det var så hemsk att jag nästan började gråta. Så det gör jag aldrig om! Vi har börjat träna med en massa korv istället och det går också stadigt framåt!

Men annars så verkar hon så nöjd så. Hon sover alltid mitt i sängen, mitt på täcket, på mina fötter eller supernära rygg mot rygg och det är urmysigt!

anna 4

Hon har en mycket uppskattad leksak, ett stoppat gosedjur eller vad det nu är, med ett litet hål i och det finns inget roligare än att dra ut stoppningen ur den. Men så länge hon inte äter upp det och inte gnager på mina kuddar – vilket hon inte gjort, hon är mycket duktig med att bara leka/gnaga på saker som hon får – så får hon förstöra den så bäst hon vill, hon är verkligen aldrig så nöjd som när hon intensivt drar ut så mycket innehåll hon bara kan.

Elsa dissekerar ett gosedjur

Elsa dissekerar ett gosedjur

Det är också roligt med hundleksaker som ser ut som överkörda djur, men bollar och pinnar har jag inte fått upp något intresse för än.

Jag har haft lite problem med att hitta nått hundgodis som är tillräckligt gott att jag kan distrahera med det ute, det som går hem inne fungerar inte så ofta utomhus, och jag vill ju så gärna belöna hennes kontaktsökande även ute så jag är nära med att börja gå runt med hela fickorna fulla med korv…

Med vänliga hälsningar Anna och Elsa

Anna3

Anna5

Tack från Majas katthjälp för maten


Uppmaning till foderleverantörer att ta sitt ansvar att inte slänga djurmat! Mitt i semestertider strulade delegeringen till foderlagret, men ÄNTLIGEN har djuren fått det de skulle ha.

Majas katthjälp på facebook (gilla gruppen där!) skrev:

Tack själva!
Mvh Seth Sjöblom

— * —

Fotnot: Om länken försvinner en repris här:

”Tusen miljoner tack till dig underbara Seth som lagt så otroligt mycket tid på att hjälpa de hemlösa djuren. Vi tackar och bugar för allt kattfoder, kattmjölk, kattgodis osv osv vi idag tagit emot. Våra hemlösa jour missar och katterna vi matar har nu fått extra mycket lyx💕

Katthjälps grupper och föreningar sliter idag för att kunna hjälpa katter och andra djur med veterinärs vård, mat m.m så detta är helt underbart.
Det finns inga ord för hur glada vi är.

Seth Sjöbloms blogg

TACK💕
/ Malin och Gabrielle
Majas katthjälp”

Ensamhetsträning – tackmail efter Seths besök


Hej Seth,

Tänkte bara dela den glada nyheten att Pluto nu kan vara ensam i upp till 4 timmar – utan NÅGRA problem! Tack vare dig kan vi nu behålla honom och vi får inga fler klagomål från grannarna. Är förevigt tacksam och tipsar alla jag pratar med om att höra av sig till dig vid hundproblem.
Hundmöten har också blivit mycket bättre med hjälp av de tips du gav. Vi har även tränat ”skvallerträning” som komplement till dina tips och det har visat sig vara väldigt effektfullt på Pluto. Kommer nu en hund vänder han sig ofta till mig istället för att skälla.
Igen, STORT tack för hjälpen med ensamhetsträningen. Jag skrev senast idag till en tjej på Facebook (som delade en länk om omplacering pga av ensamhetsproblem) att hon borde höra av sig till dig då vi haft exakt samma problem.
Hoppas du har en fin början på sommaren!
Med vänliga hälsningar,
Linda (Fredrik & Pluto)
Inte Pluto, utan en avlägsen släkting

Inte Pluto, utan en avlägsen släkting

Fallbeskrivning med tack för hjälpen


tumme upp

”Hejsan Seth.

Ville återkoppla till dig angående situationen med vår hund. Vi har följt de riktlinjer vi fick av dig och det har gått jättebra! Han gillar sin bädd numera och tillbringar mycket mer tid i den, vilket han totalt vägrade innan.

Att lämnas ensam hemma klarar han sakta men säkert. Ylar fortfarande men kortare stunder. Bilfärden samt lämning och hämtning på dagis går mycket smidigare då han enligt ditt råd, sitter i sin bur.

Våra familjer och vänner upplever att han har blivit mycket mer harmonisk, lugn och skäller mindre. Det känns så himla roligt att få resultat så snabbt och tänk va klippning av navelsträngen kan göra! 😜

Hade det inte varit för din hjälp så hade han omplacerats! Tusen tack för dina goda råd! Nu fortsätter ensamhetsträningen 🙂

Med vänlig hälsning Husse.”

– Varmt tack för att ni mailade och berättar hur det har gått!! 

Direktresponsen – särskilt i ett mail som detta som andra kan ta del av är det som peppar mig att fortsätta ägna mig åt ”hundproblem” – problemrelationer – som handlar om så mycket mer än ”om en hund”.

Med vänlig hälsning Seth 🙂