Tag Archives: forskning

Epilepsi-hundstudien om CBD-olja har plats för fler


Fler deltagare i Seths studie om epilepsihundar och CBD-olja får gärna anmäla sig! Studien kommer hålla på ett tag.  Ju fler informanter – deltagare, desto större chanser att hjälpa fler hundar. Man kan vara anonym vid publikation.
 
Bloggens redaktör sitter och kontrollerar google-översättningen till engelska från det svenska dokumentet för informanterna i Epilepsistudien om hundar och CBD-olja.
Skynda på och ”arbeta igenom” och inte för skönhets skull uppnå maxbalans i engelskan.
Bara en tanke i allt..

Seth hade kunnat göra allt själv om han haft tid

Det svenska fylla-i-dokument samskapat mellan hundcoachen Seth Sjöblom med Birgitta Jonson – bollat dem emellan – håller redan hög kvalitet. Hur kan man inte lita på mannen som med enträget arbete sålde in NASA-datorer till Ringhals1 och skötte installationen? Så Seth kan uttrycka sig bra nog om det mesta.
Ska bara kontrollera att dokuments googleöversättning inte är helt uppåt väggarna. 

Sprid vår efterlysning om Epilepsihundar för studie

Tipsa gärna vänner som har hundar med EP eller krampproblematik eller hör av om er själva på mail till sethsjoblom.com@gmail.com
Vi har också skapat facebookgruppen CBD-olja HUND som ni gärna får trycka gilla på. Kolla och diskutera de senaste nyheterna direkt. 
Vill ni beställa CBD-olja med 10% rabatt så ange på Scaninavian Hemp  rabattkoden seth25 så blir det billigare även på människoprodukter.

Unik support av hundcoachen Seth Sjöblom om hundbeteende och CBD-olja

Vid beställning av CBD-olja för hund så ingår också stöd av hundcoachen sethsjoblom@gmail.com om ni har undringar och frågor.
Vår egen webbshop beräknas vara igång om ca 2 veckor.
Mvh ❤

Hundars närmast mänskliga förmågor


Hundar har större förmågor än man tidigare trott visar forskning. Etolog och forskare Per Jensen beskriver här om Den underskattade hunden. (2014)

Lära mänsklig språkanvändning, inte bara enstaka ord

En hund kan genom systematiskt ihållande träning visa att den förstår mänskliga ord. Det visade en psykolog i USA när han presenterade ett föremål för sin hund ett föremål de lekte med det. Nästa dag presenterades hunden för en ny grej, så höll de på i flera år.

Hunden Chaser har numera ett dokumenterat ordförråd på över tusen olika grejer. Han klarar av att kategorisera dem i grupper, typ pipleksaker eller bollar. Dessutom kan han koppla ihop dem med verb och förstår skillnaden mellan att putta på något eller hämta det!

– Det intressanta är också att Chasers inlärning i princip är linjär, han visar ingen trötthet. Normalt brukar annars inlärningskapacitet plana ut.

Känner hunden skam?

Många hundägare påstår att de kan se på sin hund om den gjort sig skyldig till något otillåtet. Är det av människornas attityd och tonfall om att hunden ska skämmas, eller reagerar hunden på det den gjort?

Det visar sig att just när hundar bestämmer sig för att sno det där godiset när de tror sig osedda, går pulsen upp liksom halterna av stresshormon. Det har man kunnat mäta. Hundarna visade också en benägenhet att röja sig själva om de gjort något bus!

”De undvek också att titta på bordet där saken hade legat. I ett annat försök skickades hundar i en labyrint mot ett föremål som de inte var särskilt intresserade av, men de hade möjlighet att avvika från den beordrade riktningen och i stället springa in till en mycket intressantare leksak. Återigen ökade pulsen markant på de hundar som var olydiga. De var också mer benägna att stanna upp och titta på ägaren när de uppförde sig otillåtet.”.

Förstår långsiktiga belöningar

Att avstå från något i väntan på något bättre, klarar också de flesta hundar efter lite träning. För människor utvecklas den förmågan vid treårsåldern.

Mer om dessa rörande människolika beteenden hos hundar samlade i boken Hunden som skäms – myt eller sanning – av Per Jensen.

Vara hund!

Vara hund som en hund!

 

Slutord från vår blogg: Hundar har större förmågor till inlärning och förståelse än människan tidigare förstått och de har också en lång tradition av prägling på människor.

Likheterna är fantastiska! Därmed inte sagt att en hund är en människa. Hunden behöver främst få vara hund på hundars naturliga villkor. Det finns en gräns för hur mycket och på vilket sätt vi bör förmänskliga en djurart – för dess egen skull. Och för att det inte fungerar, det kan ställa till problem i den ömsesidiga förståelsen.

Mvh Seth Sjöbloms hundblogg

 

 

Aggressiva hundflockar tog över Kansas City


I Moskva håller (höll?) de förvildade hundarna ofta till i nedlagda industrifastigheter i förorter och åkte in till centrum för att hitta mat, för att sedan återvända hem. I den ryska huvudstaden sägs t.o.m befolkningen ha accepterat inslaget av gatuhundar, trots attacker.

Det rapporterades hösten 2015 att situationen var den motsatta i Kansas City i USA där de fått stora problem med hundflockar som bosatt sig i stadskärnan. Packs of stray dogs wander the streets of Kansas City

Hemlösa hundar har tagit över och terroriserar människorna där så situationen blivit ohållbar. Hundarna tar sig in i trädgårdar och har blockerat motorvägspåfarter. Ibland får inte joggare vara ifred för hundarna och barn blir skrämda.

Det hela har blivit ett säkerhetsproblem med allvarliga attacker på människor, så oron är befogad. 

I Detroit (2013) rapporterades om samma problem.

dog detroit

 

Mer i ämnet på bloggen:

Varför gatuhundar bör tas omhand
Bildar gatuhundar flockar?
Åtgärder på plats mot gatuhunds-ökning

Mvh redaktionen Seth Sjöbloms hundblogg

Minskad stress av lek och belöning


Nya rön om stress hos hundar är användbara för att vägvisa hundägare om hur de ska få hundarna att må bättre, både året om och påvisa vikten av att ta tag i aggressionsproblem.

Beteendebiologen Lina Roth vid Linköpings universitet har mätt graden av stresshormonet Cortisol på 59 hundar på tävlingshundar, sällskapshundar och polis- och försvarshundar av rasen schäfer. Cortisol ansamlas i hundens hår, vilket gör det möjligt att mäta nivåerna bakåt i tiden.

Hundarna hade oväntat låga stressnivåer, förutom tävlingshundar som hade svårt att koppla av när det var lågsäsong mellan tävlingsperioderna. Att få tävlingshundar att komma ner i varv och vila både fysiken och mentalt är viktigt.

Tävlingshundar ska behandlas som elitidrottare, med anpassning av foder och träning under lågsäsong för att samla positiv energi inför påföljande säsong. Det gör alla harmoniska och mentalt sugna och ger även bättre resultat under tävling.

En annan grupp med hög stressnivå var hundindivider med aggression mot främlingar. Motsatsen gällde hundar som får mycket lek och belöning av sin ägare. En sådan positiv interaktion ger goda möjligheter att få en hund med låg stressnivå. Det är ett trevligt samband som vi vill undersöka vidare, säger Lina Roth.

Studien är den första som undersökt hur kortisolnivåerna i ett längre perspektiv varierar med årstider och livsstil. För att ta reda på om även faktorer som beteende, ålder och hemmamiljö påverkar stressnivån har varje ägare fått besvara ett omfattande frågeformulär, med ett hundratal frågor om hundens vardagsliv. Man kan vara stolt över svensk forskning!

Nästa steg är att med likadana mätningar av stressnivån också hos hundägarna för att utröna relationssambandet mellan människans mående och hundens. Det kan tyckas självklart att lugn ägare ger lugn hund. Med testresultaten på pränt blir det lättare att ge rekommendationer om stressänkande strategier.

Det finns dock studieresultat då hundar under träningssituationer presterade bättre när hundföraren visade stress och en av teorierna är att hunden då tog mer självständiga initiativ. Hur det påverkade hundarna mättes veterligen inte.

Relaterat från bloggen: Elitdraghundar i sommarvila

Mys 2

/Mvh Seth Sjöbloms hundblogg

OBS: Texten blandad från artikeln med redaktionens kommentarer.
Se länken för exakta citat.

Hundens slickande med saliv hjälper sårläkning


2014, ett år innan det här inlägget publicerade jag att Hundsaliv är inte decinficerande. Men jag skriver inte om det senaste inlägget här, utan det såg i sin helhet ut så här 2015: 

När djur slickar sår så är det inte det rent mekaniska slickandet som avlägsnar bakterier från såret – utan saliven som läker med sina kemiska funktioner.

Foto: Colourbox/ Vetenskap och hälsa

Foto: Colourbox/ Vetenskap och hälsa

Spott och slem är inte så förfärligt ny artikel i Vetenskap & hälsa /Lunds Universitet
”– Vita blodkroppar finns bland annat i munnens slemhinna och står för kroppens första försvarslinje mot smittämnen. Slemmet i munnen får de vita blodkropparna att kasta ut ett ”nät” som bakterier fångas i, förklarar Ole Sørensen från Avdelningen för infektionsmedicin vid Lunds universitet.”

Saliv som vapen mot infektioner 2013
”Djur slickar sina sår och det gör vi människor också – t.ex. om vi får sår på fingrarna. Och visst är det så att sår i munhålan brukar läka utan problem – trots att vi har en hel del bakterier i munnen. Forskarna ville veta om förklaringen fanns i saliven.”

Forskarna kunde 2013 visa att hudceller som kommer i kontakt med saliv börjar producera bakteriedödande peptider och att munslemhinnans celler, som ständigt är i kontakt med saliv, producerar dessa peptider i större mängder än vanliga hudceller. 

Detta skulle på sikt med mer forskning kunna minska antibiotikaandvändingen för svårbehandlade sår – vilket ju är jätteviktigt att hoppas på nu, med faran av antibiotikaresistenta bakterier.

Känner dock en viss personlig reservation mot hundforskningen eftersom de använde djurförsök och hundarna troligen tillfogades sår och infektioner? Samt att dessa djur hålls i en mycket mer steril miljö än lyckliga hundar. Våra hundar får i sig mycket mer spännande bakterier. Men det kanske stämmer, som en vän sa för 20 år sedan, att hundar är väldigt rena i munnen? Det sägs att deras saliv renar munnen på ca 10 minuter från bakterier. Expressen säger  att detta inte är sant.
/Forskningslänkar om hur det verkligen ligger till med detta bifogas dock inte.

Fotnot: Ett tips jag fått – att vid ögonvagel kan man gnida sitt eget spott i ögat på morgonen!

/Mvh Seths Sjöbloms bloggred. V

Bildar gatuhundar flockar?


Har inte hittat någon egentlig forskning om hur vilda gatuhundar lever och om alla gör samma, som utav instinkt, eller av praktiska skäl? Bildar de flockar, har de någon rangordning, har olika hundindivider har olika uppgifter – eller hur det nu står till?

Jag hittat mycket få skrivna observationer och därför frågat runt lite bland personer som sett gatuhundar på plats.

De hemlösa hundarna i Rumänien har kunnat bidra med viss information kring hur hundar kan leva under de här villkoren. Hundarna i Rumänien har enligt en uppgift inte bildat flockar. Dessa hundar möts ibland och hänger ihop under en kortare tid, för att sedan skiljas. Men ett större antal hundar kan tillfälligt samlas om det vankas mat.

Tvärtom säger en annan källa, att flockarna håller rivaliserande hundar borta från sitt revir.

På Cook-öarna tittade hundhjälparbetare under lång tid efter om hundflockar hade formats. Men hundarna verkade bara ha lösa och ombytliga gruppkonstellationer, utan djupare socialt samspel sinsemellan. 

Jag frågade Lena, som tog hit lilla Elsa från Rumänien om flockbildning hos gatuhundar och hon berättade om sina egna erfarenheter:
”Ute på gatorna så håller sig hundarna på t.ex en rivningstomt och det är samma gäng hundar. Men de håller sig för sig själva. Vi har åkt runt och matat hemlösa hundar och då kommer hundar från olika håll för att äta och det fungerar bra. De slåss inte utan äter sin del. De håller sig i samma område, men var för sig.”

Det här är intressant på många sätt, så vi hoppas på mer information, då etologisk forskning funnit nya rön, då man räknat med omständigheten att forskningen om flockbildning grundat sig på djur i hägn som inte kan röra sig fritt så, så att föregående studier inte är rättvisande.

Gatuhundar i Moskva – forskning

Áðîäÿ÷èå ñîáàêè

Moskva

Yttre länk, på engelska: Är hundar verkligen flockdjur? 

Mvh redaktionen

Finns det forskning om gatuhundflockars regler?


Seth Sjöblom hundbloggMin fråga är hur förvildade tamhundar, gatuhundar lever i flock? Utan husse, lever de som vargar, eller tar de, efter sin nedavlade domesticering till andra system?

Flockteorin om att vargar har en pyramidstruktur då alfahanen innehar det totala ledarskapet, från toppen, det har numera fått stryka på foten enligt den etologiska forskningen – om djurs beteende – då vargflockar istället verkar ha en planare maktstruktur då de olika individerna anses ha olika uppgifter och alla är med och bestämmer i olika grader.

Man säger att det inte går att jämföra med tamhundar i flock, eftersom hundar är domesticerade och inte har fria ytor att disponera, såsom vargar. Därför är tamflockar inget naturligt studiematerial att kunna dra riktiga vetenskapliga slutsatser av.

Därför vill jag leta reda på forskning om hur f.d tamhundar samlar sig och lever. Ihop, eller isär när de hamnat på gatan, lever och föder och fostrar sina valpar där. Hur ser det ut utan en människa som styr?

Något som fascinerade mig när jag för ett par år sedan letade på gatuhundar och hamnade i Moskva var att de hundarna drog sig bort från tätbebyggda områden och levde i gamla nedlagda fabriker utanför stan.

Sedan tog hundarna tunnelbanan in till centrum för att hitta mat. Och man kunde se hundarnas strategier, som att söka upp människor och vara så invinnande gulliga att få sig en matbit. Kanske kräktes de upp dagens mat till valparna hemmavid sedan. Eller så hoppade hundarna faktiskt upp och puttade någon som höll i en varmkorv – på ryggen – så att de tappade korven och hunden snodde den och sprang..

Men hur lever gatuhundarna ihop i sina egenhittade områden. Revir? Flockar i hierarkier med ledarmodeller? Stannar vissa, kanske gamla hundar hemma som nannys och vaktar och sköter valparna? En ledare som bestämmer vem som ska få höra till? Håller en enda hund som i topphierarki ordning och balans i familjen – eller fluktuerar det efter vem som är mest i dagsform att se till ordning i leden?

Detta är nog ett utsökt ”nytt och initiativrikt” uppsatsämne inom djurutbildningar på lantbruksgymnasium, eller på SLU – Statens Lantbruksuniversitet. Just do it. Jag ser fram emot slutsatserna, samt redan nu återkoppling och funderingar kring mina frågor?!

/Mvh bloggredaktör Victoria på Seth Sjöbloms hundblogg