Etikettarkiv: forskning

Epilepsi-hundstudien om CBD-olja har plats för fler


Fler deltagare i Seths studie om epilepsihundar och CBD-olja får gärna anmäla sig! Studien kommer hålla på ett tag.  Ju fler informanter – deltagare, desto större chanser att hjälpa fler hundar. Man kan vara anonym vid publikation.
 
Studien pågår än och vi sammanställer det första materialet från informanterna i Epilepsistudien om hundar och CBD-olja.
Skynda på och ”arbeta igenom” och inte för skönhets skull uppnå maxbalans i engelskan.
Bara en tanke i allt..

Seth hade kunnat göra allt själv om han haft tid

Det svenska fylla-i-dokument samskapat mellan hundcoachen Seth Sjöblom med Birgitta Jonson – bollat dem emellan – håller redan hög kvalitet. Hur kan man inte lita på mannen som med enträget arbete sålde in NASA-datorer till Ringhals1 och skötte installationen? Så Seth kan uttrycka sig bra nog om det mesta.
Ska bara kontrollera att dokuments googleöversättning inte är helt uppåt väggarna. 

Sprid vår efterlysning om Epilepsihundar för studie

Tipsa gärna vänner som har hundar med EP eller krampproblematik eller hör av om er själva på mail till sethsjoblom.com@gmail.com
Vid beställning av CBD-olja för hund så ingår också stöd av hundcoachen sethsjoblom@gmail.com om ni har undringar och frågor.
Vår webshop WebforPets säljer svenska produkter av laglig hampa, hundtugg från svenska renar och mer ekologiskt. Där har vi erbjudanden och möjligheten att anmäla sig till Nyhetsutskick om rabatter och nya varor.
Mvh

Hundars närmast mänskliga förmågor


Hundar har större förmågor än man tidigare trott visar forskning. Etolog och forskare Per Jensen beskriver här om Den underskattade hunden. (2014)

Lära mänsklig språkanvändning, inte bara enstaka ord

En hund kan genom systematiskt ihållande träning visa att den förstår mänskliga ord. Det visade en psykolog i USA när han presenterade ett föremål för sin hund ett föremål de lekte med det. Nästa dag presenterades hunden för en ny grej, så höll de på i flera år.

Hunden Chaser har numera ett dokumenterat ordförråd på över tusen olika grejer. Han klarar av att kategorisera dem i grupper, typ pipleksaker eller bollar. Dessutom kan han koppla ihop dem med verb och förstår skillnaden mellan att putta på något eller hämta det!

– Det intressanta är också att Chasers inlärning i princip är linjär, han visar ingen trötthet. Normalt brukar annars inlärningskapacitet plana ut.

Känner hunden skam?

Många hundägare påstår att de kan se på sin hund om den gjort sig skyldig till något otillåtet. Är det av människornas attityd och tonfall om att hunden ska skämmas, eller reagerar hunden på det den gjort?

Det visar sig att just när hundar bestämmer sig för att sno det där godiset när de tror sig osedda, går pulsen upp liksom halterna av stresshormon. Det har man kunnat mäta. Hundarna visade också en benägenhet att röja sig själva om de gjort något bus!

”De undvek också att titta på bordet där saken hade legat. I ett annat försök skickades hundar i en labyrint mot ett föremål som de inte var särskilt intresserade av, men de hade möjlighet att avvika från den beordrade riktningen och i stället springa in till en mycket intressantare leksak. Återigen ökade pulsen markant på de hundar som var olydiga. De var också mer benägna att stanna upp och titta på ägaren när de uppförde sig otillåtet.”.

Förstår långsiktiga belöningar

Att avstå från något i väntan på något bättre, klarar också de flesta hundar efter lite träning. För människor utvecklas den förmågan vid treårsåldern.

Mer om dessa rörande människolika beteenden hos hundar samlade i boken Hunden som skäms – myt eller sanning – av Per Jensen.

Vara hund!

Vara hund som en hund!

 

Slutord från vår blogg: Hundar har större förmågor till inlärning och förståelse än människan tidigare förstått och de har också en lång tradition av prägling på människor.

Likheterna är fantastiska! Därmed inte sagt att en hund är en människa. Hunden behöver främst få vara hund på hundars naturliga villkor. Det finns en gräns för hur mycket och på vilket sätt vi bör förmänskliga en djurart – för dess egen skull. Och för att det inte fungerar, det kan ställa till problem i den ömsesidiga förståelsen.

Mvh Seth Sjöbloms hundblogg

 

 

Aggressiva hundflockar tog över Kansas City


I Moskva håller (höll?) de förvildade hundarna ofta till i nedlagda industrifastigheter i förorter och åkte in till centrum för att hitta mat, för att sedan återvända hem. I den ryska huvudstaden sägs t.o.m befolkningen ha accepterat inslaget av gatuhundar, trots attacker.

Det rapporterades hösten 2015 att situationen var den motsatta i Kansas City i USA där de fått stora problem med hundflockar som bosatt sig i stadskärnan. Packs of stray dogs wander the streets of Kansas City

Hemlösa hundar har tagit över och terroriserar människorna där så situationen blivit ohållbar. Hundarna tar sig in i trädgårdar och har blockerat motorvägspåfarter. Ibland får inte joggare vara ifred för hundarna och barn blir skrämda.

Det hela har blivit ett säkerhetsproblem med allvarliga attacker på människor, så oron är befogad. 

I Detroit (2013) rapporterades om samma problem.

dog detroit

 

Mer i ämnet på bloggen:

Varför gatuhundar bör tas omhand
Bildar gatuhundar flockar?
Åtgärder på plats mot gatuhunds-ökning

Mvh redaktionen Seth Sjöbloms hundblogg

Minskad stress av lek och belöning


Nya rön om stress hos hundar är användbara för att vägvisa hundägare om hur de ska få hundarna att må bättre, både året om och påvisa vikten av att ta tag i aggressionsproblem.

Beteendebiologen Lina Roth vid Linköpings universitet har mätt graden av stresshormonet Cortisol på 59 hundar på tävlingshundar, sällskapshundar och polis- och försvarshundar av rasen schäfer. Cortisol ansamlas i hundens hår, vilket gör det möjligt att mäta nivåerna bakåt i tiden.

Hundarna hade oväntat låga stressnivåer, förutom tävlingshundar som hade svårt att koppla av när det var lågsäsong mellan tävlingsperioderna. Att få tävlingshundar att komma ner i varv och vila både fysiken och mentalt är viktigt.

Tävlingshundar ska behandlas som elitidrottare, med anpassning av foder och träning under lågsäsong för att samla positiv energi inför påföljande säsong. Det gör alla harmoniska och mentalt sugna och ger även bättre resultat under tävling.

En annan grupp med hög stressnivå var hundindivider med aggression mot främlingar. Motsatsen gällde hundar som får mycket lek och belöning av sin ägare. En sådan positiv interaktion ger goda möjligheter att få en hund med låg stressnivå. Det är ett trevligt samband som vi vill undersöka vidare, säger Lina Roth.

Studien är den första som undersökt hur kortisolnivåerna i ett längre perspektiv varierar med årstider och livsstil. För att ta reda på om även faktorer som beteende, ålder och hemmamiljö påverkar stressnivån har varje ägare fått besvara ett omfattande frågeformulär, med ett hundratal frågor om hundens vardagsliv. Man kan vara stolt över svensk forskning!

Nästa steg är att med likadana mätningar av stressnivån också hos hundägarna för att utröna relationssambandet mellan människans mående och hundens. Det kan tyckas självklart att lugn ägare ger lugn hund. Med testresultaten på pränt blir det lättare att ge rekommendationer om stressänkande strategier.

Det finns dock studieresultat då hundar under träningssituationer presterade bättre när hundföraren visade stress och en av teorierna är att hunden då tog mer självständiga initiativ. Hur det påverkade hundarna mättes veterligen inte.

Relaterat från bloggen: Elitdraghundar i sommarvila

Mys 2

/Mvh Seth Sjöbloms hundblogg

OBS: Texten blandad från artikeln med redaktionens kommentarer.
Se länken för exakta citat.

Hundens slickande med saliv hjälper sårläkning


2014, ett år innan det här inlägget publicerade jag att Hundsaliv är inte decinficerande. Men jag skriver inte om det senaste inlägget här, utan det såg i sin helhet ut så här 2015: 

När djur slickar sår så är det inte det rent mekaniska slickandet som avlägsnar bakterier från såret – utan saliven som läker med sina kemiska funktioner.

Foto: Colourbox/ Vetenskap och hälsa

Foto: Colourbox/ Vetenskap och hälsa

Spott och slem är inte så förfärligt ny artikel i Vetenskap & hälsa /Lunds Universitet
”– Vita blodkroppar finns bland annat i munnens slemhinna och står för kroppens första försvarslinje mot smittämnen. Slemmet i munnen får de vita blodkropparna att kasta ut ett ”nät” som bakterier fångas i, förklarar Ole Sørensen från Avdelningen för infektionsmedicin vid Lunds universitet.”

Saliv som vapen mot infektioner 2013
”Djur slickar sina sår och det gör vi människor också – t.ex. om vi får sår på fingrarna. Och visst är det så att sår i munhålan brukar läka utan problem – trots att vi har en hel del bakterier i munnen. Forskarna ville veta om förklaringen fanns i saliven.”

Forskarna kunde 2013 visa att hudceller som kommer i kontakt med saliv börjar producera bakteriedödande peptider och att munslemhinnans celler, som ständigt är i kontakt med saliv, producerar dessa peptider i större mängder än vanliga hudceller. 

Detta skulle på sikt med mer forskning kunna minska antibiotikaandvändingen för svårbehandlade sår – vilket ju är jätteviktigt att hoppas på nu, med faran av antibiotikaresistenta bakterier.

Känner dock en viss personlig reservation mot hundforskningen eftersom de använde djurförsök och hundarna troligen tillfogades sår och infektioner? Samt att dessa djur hålls i en mycket mer steril miljö än lyckliga hundar. Våra hundar får i sig mycket mer spännande bakterier. Men det kanske stämmer, som en vän sa för 20 år sedan, att hundar är väldigt rena i munnen? Det sägs att deras saliv renar munnen på ca 10 minuter från bakterier. Expressen säger  att detta inte är sant.
/Forskningslänkar om hur det verkligen ligger till med detta bifogas dock inte.

Fotnot: Ett tips jag fått – att vid ögonvagel kan man gnida sitt eget spott i ögat på morgonen!

/Mvh Seths Sjöbloms bloggred. V

Bildar gatuhundar flockar?


Har inte hittat någon egentlig forskning om hur vilda gatuhundar lever och om alla gör samma, som utav instinkt, eller av praktiska skäl? Bildar de flockar, har de någon rangordning, har olika hundindivider har olika uppgifter – eller hur det nu står till?

Jag hittat mycket få skrivna observationer och därför frågat runt lite bland personer som sett gatuhundar på plats.

De hemlösa hundarna i Rumänien har kunnat bidra med viss information kring hur hundar kan leva under de här villkoren. Hundarna i Rumänien har enligt en uppgift inte bildat flockar. Dessa hundar möts ibland och hänger ihop under en kortare tid, för att sedan skiljas. Men ett större antal hundar kan tillfälligt samlas om det vankas mat.

Tvärtom säger en annan källa, att flockarna håller rivaliserande hundar borta från sitt revir.

På Cook-öarna tittade hundhjälparbetare under lång tid efter om hundflockar hade formats. Men hundarna verkade bara ha lösa och ombytliga gruppkonstellationer, utan djupare socialt samspel sinsemellan. 

Jag frågade Lena, som tog hit lilla Elsa från Rumänien om flockbildning hos gatuhundar och hon berättade om sina egna erfarenheter:
”Ute på gatorna så håller sig hundarna på t.ex en rivningstomt och det är samma gäng hundar. Men de håller sig för sig själva. Vi har åkt runt och matat hemlösa hundar och då kommer hundar från olika håll för att äta och det fungerar bra. De slåss inte utan äter sin del. De håller sig i samma område, men var för sig.”

Det här är intressant på många sätt, så vi hoppas på mer information, då etologisk forskning funnit nya rön, då man räknat med omständigheten att forskningen om flockbildning grundat sig på djur i hägn som inte kan röra sig fritt så, så att föregående studier inte är rättvisande.

Gatuhundar i Moskva – forskning

Áðîäÿ÷èå ñîáàêè

Moskva

Yttre länk, på engelska: Är hundar verkligen flockdjur? 

Mvh redaktionen

Finns det forskning om gatuhundflockars regler?


Seth Sjöblom hundbloggMin fråga är hur förvildade tamhundar, gatuhundar lever i flock? Utan husse, lever de som vargar, eller tar de, efter sin nedavlade domesticering till andra system?

Flockteorin om att vargar har en pyramidstruktur då alfahanen innehar det totala ledarskapet, från toppen, det har numera fått stryka på foten enligt den etologiska forskningen – om djurs beteende – då vargflockar istället verkar ha en planare maktstruktur då de olika individerna anses ha olika uppgifter och alla är med och bestämmer i olika grader.

Man säger att det inte går att jämföra med tamhundar i flock, eftersom hundar är domesticerade och inte har fria ytor att disponera, såsom vargar. Därför är tamflockar inget naturligt studiematerial att kunna dra riktiga vetenskapliga slutsatser av.

Därför vill jag leta reda på forskning om hur f.d tamhundar samlar sig och lever. Ihop, eller isär när de hamnat på gatan, lever och föder och fostrar sina valpar där. Hur ser det ut utan en människa som styr?

Något som fascinerade mig när jag för ett par år sedan letade på gatuhundar och hamnade i Moskva var att de hundarna drog sig bort från tätbebyggda områden och levde i gamla nedlagda fabriker utanför stan.

Sedan tog hundarna tunnelbanan in till centrum för att hitta mat. Och man kunde se hundarnas strategier, som att söka upp människor och vara så invinnande gulliga att få sig en matbit. Kanske kräktes de upp dagens mat till valparna hemmavid sedan. Eller så hoppade hundarna faktiskt upp och puttade någon som höll i en varmkorv – på ryggen – så att de tappade korven och hunden snodde den och sprang..

Men hur lever gatuhundarna ihop i sina egenhittade områden. Revir? Flockar i hierarkier med ledarmodeller? Stannar vissa, kanske gamla hundar hemma som nannys och vaktar och sköter valparna? En ledare som bestämmer vem som ska få höra till? Håller en enda hund som i topphierarki ordning och balans i familjen – eller fluktuerar det efter vem som är mest i dagsform att se till ordning i leden?

Detta är nog ett utsökt ”nytt och initiativrikt” uppsatsämne inom djurutbildningar på lantbruksgymnasium, eller på SLU – Statens Lantbruksuniversitet. Just do it. Jag ser fram emot slutsatserna, samt redan nu återkoppling och funderingar kring mina frågor?!

/Mvh bloggredaktör Victoria på Seth Sjöbloms hundblogg

Uppdaterat: Varghybrider – kontra tillåtna Wolfdogs


Med anledning av den aktuella Aftonbladetnyheten om en hund, som sägs ha varggener och slitit sig i ett bostadsområde och bitit, eller enligt ägaren lekfullt nafsat – men oavsett – skrämt lekande barn, så passar det bra att ta upp mer kring blandningar hund och varg.

Jag ångrar inte mitt första inlägg om varghybrider trots felaktigheter som jag fått påtalade, som att jag blandade ihop varghybrider med godkända Wolfdogs! En diskussion på DogNews tog fart med mycket matnyttig information. Tyvärr fick DogNews ta bort inlägget p.g.a rådande omständigheter.
/Med vänlig hälsning Victoria Qvarnström

Wolfdogs är domesticerade hundar under kontrollerad avel och med varganfadern/ anmodern längre tillbaka, minst 5:te generationen. Saarloos Wolfdog och Tjeckisk varghund – Ceskoslovensky Vlak är två exempel på Wolfdogs – och godkända hos Svenska Kennel Klubben/SKK samt FCI. Registrering hos Jordbruksverket och SKK går jag inte närmare in på, men information finns på nätet. Även om andra Wolfdogs.

Varghybrider är något annat. De har större andel varggener i sig som i 1:a till 4:de led bakåt. De klassas dels som rovdjur, vilka privatpersoner förstås inte får hålla fångna – och de är dessutom förbjudna i Sverige.

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (2004:16 L80)
”Hybrider: avkomma i första t.o.m. fjärde generationen efter korsning
mellan vild art och tamhund eller tamkatt”..

”Djuren måste vara födda och uppfödda i fångenskap för att få hållas som sällskapsdjur. Du får inte hålla individer som fångats i det vilda.” Jordbruksverket

FOTNOT: Har tagit till mig och kollat upp ovanstående, men undrar över det jag läste också innan första publiceringen och då tog in. Varför använder Jordbruksverket ”omoderna”(?) – eller förvirrande uttryck? Eller är allt upp-och ner? Hur ska man förstå? Förklaringar emottages gärna, till detta på länken ovan!
Vissa vilddjurshybrider kan vara tillåtna. Det förekommer avelsarbete för att skapa nya raser av vilddjurshybrider. Exempel på sådana är varghybriderna Saarlos Wolfhund och Tjeckisk varghund.”

Inga varghybrider i Sveriges natur

SLU rapporterar att det inte visat sig finnas svenska vilda varghybrider avlade mellan varg och hund, enligt Jordbruksverkets definition. Insamlad DNA från drygt 1200 (varg-)individer sedan 1983 motsäger, med stort forskningsunderlag att vi har några varghybrider.

Däremot har det i våra grannländer påträffats vilda varghybrider som inte är välkomna i faunan utan avlivats. Rapporter därifrån är tyvärr lätta att tolka som att hotet redan finns i Sveriges natur. Faran med varghybrider är att korsningarna kan försvaga vargstammen. Dessutom kan inslaget av hund i en vild varg ställa till problem och konfrontationer, som med mindre skygghet för människor söker sig närmare samhällen.

Vargar har av människor i vildmarken observerats men utan DNA-undersökning antagits vara varghybrider, om de haft ett mindre vargtypiskt beteende, eller skilt sig i utseende från typiska renrasiga vargar. Även den utplanterade varghonan har ifrågasatts som renrasig på grund av hennes rödaktiga päls? I en jakttidning sägs också varghonan endast vara gentestad i två generationer bakåt? Vill ändå ta med detta, utan att själv ha hittat någon källa. Men på faktamässigt vis är den informationen självklart välkommen, om den finns.

Vargdebatten är från olika läger infekterad och – minst sagt – laddad

Med vänlig hälsning Victoria Qvarnström, bloggredaktör som författar de flesta inlägg som inte handlar om fallbeskrivningar från Seths hundrehabiliteringar och dylikt.

Hund som jagar svansen – diagnos på Tvångsbeteende/COCD?


Tvångsbeteenden har visat sig finnas hos både människor och hundar. Men det är oftast inte orsaken till ”knäppa” beteenden, om det inte hindrar ett normalt liv.

Seth blev maj 2014 kallad upp till schäferkillen Texas i Östersund efter ett desperat nödrop. Texas visade sig lida av COCD – Tvångssyndrom hos hund. Han fick jämföra sina sin analys med en av de mest ansedda neuroveterinärerna. Länkar till berättelsen om det finns längst ner på sidan.

Forskare i Helsingfors menar i en artikel: Att en hund jagar sin egen svans kan vara tvångsbeteende hos hunden – COCD och inte en roande lek. Svansjagande hundar har visat sig ha flera gemensamma drag, som att vara är blygare och vara rädda för höga ljud. Men hundar som fick kosttillskott, speciellt vitaminer och mineraler med sin mat, jagar sina svansar i mindre grad. Tidig separation från modern och om moder har dåliga hand om valparna befanns också predisponera hundar till att jaga sina svansar. Läs mer på länken ovan.

– Det finns självklart fler symptom och diagnoskriterier. Det kan – men behöver inte vara ett Tvångsbeteende att jaga svansen! Hundar som börjar jaga sin svans kan bara vara uttråkade och understimulerade. Men det kan man bryta med att distrahera, alltså aktivera hunden och tillfredställa dess behov av stimulans. Vid en klinisk diagnos på Tvångssyndrom går märkliga och destruktiva beteenden inte att bryta eller avhjälpa helt.

Neuroveterinären Cecilia Rhodin

Hon var en av forskarna i studien ovan om COCD, Tvångssyndrom hos hundar. Texas ingick i studiegruppen och han nämns i artikeln från Helsingfors. Cecilia Rhodin har specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar, Specialist i neurologi, Diplomate European Collage Veterinary Neurology. Specialområde : Neurologi, allmän medicin och kirurgi, BAER. Mer om Cecilia Rhodins forskning finns på sidan NeuroVet.

Veterinär Cecilia Rhodin hade faktiskt redan ställt klinisk diagnos på COCD hos Texas när Seth kom till Östersund för att ägarna ville ha Seths utvärdering också. Detta visste Seth ingenting om på förhand. Men efter sin egen analys av Texas beteenden fick han prata med Cecilia och Seths observationer visade sig överensstämma med den neurologiska diagnosen. Men ägarna var måna om att får en ”second opinion” från Seth Sjöblom – som kan mycket om hundars naturliga beteenden. Tyvärr fick Texas avlivas – men först efter att ägarna verkligen gjort allt.

Här följer ägarberättelsen om hur det var med Texas och Seths diskussion med Cecilia Rhodin och information om COCD.

Schäferkillen med COCD – tvångssyndrom hos hund. Del 1:2
Seths observationer av hund med tvångssyndrom COCD. Del 2:2

Hundkorv, kattfilé och köttraditioner


Vad vet vi sekulariserade stadsbor om ett helt annat, vad vi skulle kalla ett ”råare” liv? Kan vi verkligen ta på oss rollen att döma? Rätt eller fel? Vilka djur är ”mer moraliskt ätbara”Många med mig har säkert mått rent fysiskt illa av att läsa i Metro att schweizare gör hundkorv och kokar katter – helt lagligt:

Under andra världskriget när det var matbrist gjorde man korv av hundkött och tillagade katter som kaniner. Det är en tradition som har stannat kvar hos vissa bönder i dalgångarna.” Kattkött jämställs med kaninkött..

Men många i Sverige köper fortfarande det billigaste tamköttet från länder där djuren genomlidit väldigt plågsamma liv och långa stressande slakttransporter. Vi alla har väl sett de fruktansvärda bilderna från djurhållningen i Danmark och i andra europeiska länder? Och fotona från Asien med över 50(?) hundar inträngda i samma bur innan avlivning/slakt. Asien är inget särfall – för inse – det påminner om den grymmare delen av djurhållningen i Europa.

Om man nu ska äta kött så anser jag att vilt är ett köttalternativ som håller både ekologiskt och etiskt för att bytesdjuren levt ett naturligt fritt liv. Likaså renen som ekologiskt lever helt fritt i sin naturliga arktiska miljö, inte ges några fodertillskott, men ger mer omegaoljor än lax. De djuren belastar heller inte jordens tillgångar. 

Man kan i samma veva fundera på om hundarna och katterna som ännu ibland används som människomat på vissa avlägsna bondgårdar i Schweiz levde bra liv innan sin död? Troligtvis, så ja; sprang omkring fria med artfränder och andra, tills sin död.

Den traditionen i artikeln ovan är ju inte särskilt gammal, bara en-två generationer bakåt. Man får, som det verkar, inte slakta för kommersiellt syfte, utan bara för privat bruk, men det är ju en lite tänjbar fråga, om man säger sig ”bjuda”. Det kommer säkert att helt förbjudas att slakta hund och katt för mat, eftersom en majoritet inte kan ens föreställa sig att äta vissa djur, som sällskapsdjur. Det är ju inte ens nödvändigt idag!

Under krig och matbrist så äter man förstås i nöden allt som går att äta, men ofta inom vissa gränser. Min, Victorias mor fick under andra världskriget i England se sin kära kanin hamna på matbordet. Hon fick gå runt och tigga mat hos mer välbeställda släktingar och fick gå till slaktaren för billigt hästkött. Kanske en delikatess för vissa i Frankrike, men inte i England. Då åt inte mamma middagsköttet, medan bröderna, som inte fick veta för att de inte stod i köket, var lika stora i maten som alltid. Men hund och katt kom inte i fråga ens. Men vem vet om nöden blivit ännu större? 

De flesta som genomlidit sådana desperata förhållanden återgår troligen till sin föregående mathållning så snart de kan. Att det händer än idag i Centraleuropa – även om det verkar vara rätt så ovanligt – handlar kanske om nostalgi? Eller att bönder helt enkelt är pragmatiker och mer vana vid att ha känt sin mat vid namn? Vad vi skulle kalla ”mer hårdhudade” medan de ser det hela praktiskt.

Mer moraliskt ätbara djur? En personlig gissning är att det är ”lättare” i vår kultur, i städer, att gradera maten efter den medvetenhet vi anser att olika varelser besitter. Människor = våra likar. Hundar = våra vänner som vi känner starka band med. Fiskar – de simmar ju lyckliga och fattar inte så mycket? Grönsaker och andra grödor sägs känna, men vad finns kvar att äta då? Personliga föreställningar om gränser.. 

Och jag själv som är en mesig och blödig stadsbo, som kan välja att äta vad jag har lust eftersom jag har tillgång till ett så brett utbud – jag mår inte helbra när jag kelar med boskap och tänker på att de kommer bli till andras mat.

Seth har ett kalvskinn i källaren, som en gång hette Alfred. Som barn ”fick” Seth tjurkalven som sin när den börjat stå på benen. Seth jobbade hårt i familjens lantbruk. Guldkanten var att t.ex dressera gårdens grisarOch Alfred – så gott det nu går med en tjurkalv. Alfred följde Seth som en hund. Men Seth hade inte förstått att Alfred bara skulle vara ”hans” tills det var dags för slakt. Seth har berättat att han grät ännu mer än vanligt under den höstslakten. Han fick sedan Alfreds skinn – ganska makabert och okänsligt mot ett barn!

Men livscykler har ofta en helt annan innebörd på bondgårdar än för oss som handlar anonymt kött i affären. Det är en hård verklighet som knackar på hos oss när vi läser att de djurarter som vi tar till oss som familjemedlemmar är mat för andra.

kalbHaltung

Länkar för mer ”kött på benen” inom ämnet – för de mer intresserade: 

Daily Mail, UK: Farmers in Switzerland routinely EATING cats and dogs with their meals: ”The favourite type of meat comes from a dog that is related to the beefy Rottweiler. There’s nothing odd about it’, a farmer told the paperMeat is meat. Construction workers in particular like eating it.”

Taboo food and drink/Wikipedia – några orsaker till mat-tabun, religiösa, av tradition eller hälsoskäl, som att svinkött inte tål varmt väder och övrigt: ”Dog meat is eaten, in certain circumstances, in Korea, Vietnam, and China, although it is nowhere a common dish.” Environmentalismethical consumerism and other activist movements are giving rise to new taboos and eating guidelines. A fairly recent addition to cultural food taboos is the meat and eggs of endangered species or animals that are otherwise protected by law or international treaty. Examples of such protected species include some species of whales, sea turtles, and migratory birds.” Konsumtion av hundkött i världen/Wikipedia. Men jag vet inte om det är sant eller falskt: ”Dog meat has been eaten in every major German crisis.. ” ”Dog meat has been prohibited in Germany since 1986.” ”The production of food from dog meat for commercial purposes such as selling, is illegal in Switzerland, however, farmers are allowed to slaughter dog and cats for personal consumption.” ”Eating dog meat, in common with most European societies, is considered entirely taboo and has been for many centuries outside of times of scarcity such as sieges or famines.” ”During the Siege of Paris (1870–1871), there were lines at butcher’s shops of people waiting to purchase dog meat. Dog meat was also reported as being sold by some butchers in Paris, 1910.”

Hundköttsbutik i Frankrike år 1910 - fyra år innan 1:a Världskriget började.

Hundköttsbutik i Frankrike år 1910 – fyra år innan 1:a Världskriget började.

 Från bloggen; forskningsteorier om varför vi kan:  Äta ko men inte hund?

/Victoria, bloggredaktör

Internet före hund, barn och vett


Tillgång till internet till varje pris? Det verkar vara ett dominerande behov som många på stan har. Men gratis är inte alltid gott. Läs och lär.

GP:s teknikreporter Eva Wieselgren skriver om detta märkliga:
Byter du hunden mot wifi?
”Hur desperat är du i jakten på internetuppkoppling? I ett experiment i Storbritannien var folk redo att byta sitt barn eller husdjur mot wifi-tillgång. Nät som heter Free public wifi eller liknande kan vara en fälla. Forskarna kunde se vad personerna som tagit chansen att koppla upp sig gjorde, kopiera deras användarnamn och lösenord och i några fall även läsa innehållet i deras epostmeddelanden. Försöket avbröts snabbt och inga uppgifter sparades eller användes till något.”

Men det där att inte läsa igenom avtal var kanske det mest skrämmande. Även om det var ett fantasiavtal kan det andra gånger bli mindre lyckat. Och var inte så desperata efter snabba lösningar.

Läs istället Evas tekniska råd i artikeln, och håll er uppdaterade.

dog-computer

 

Stämmer nog..


..att våra husdjur lyckas styra oss..

pavlovs cat Den ryske vetenskapsmannen Ivan Pavlov (1849 – 1936) experimenterade med hundar och kom fram till att de betingades, dvs kopplade ihop en ovidkommande stimuli ihop med något annat. Pavlov ringde en klocka som signal innan hundarna fick mat, och då kom hundarna att utsöndra saliv vid ljudet av klockan. Detta gjorde de oavsett om de därefter fick mat eller ej. (Dock var det nog inte så trevligt för hundarna.)

Lyckopiller för hund


Såg ett intressant TV klipp från SVT  lyckopiller för hund  och om hur det ökar i Sverige vid olika slags problem med hundars oönskade beteenden.
big dog little dog

Frågan är varför det ökar ? är vi mer oengagerade i våra hundar ? är det aveln ? eller är det av bekvämlighet för att snabbt hjälpa bort ett felaktigt beteende ?

Vad tror ni ? och vad tycker ni om det ?

Själv har jag aldrig löst ett problem beteende med  detta, men har nu faktiskt stött på en hund för första gången som jag tänker testa ett naturämne på som skall häva stressen under en period för att kunna komma åt den fullständiga blockeringen som han befinner sig i.

Om medlet fungerar så är det viktigt att jobba med felbeteendet under denna period för att hjälpa honom att få ett bra liv och bli trygg i sig själv.

/Seth

Forska utan djurförsök.


Många fler djurförsök skulle kunna ersättas – för både människors och djurs bästa om forskningen för att utveckla alternativ fick mer pengar.

Forska Utan Djurförsök samlar på PG 90 70 90-5 in pengar till forskare som utvecklar djurfria metoder. De har ofta svårt att få finansiering till sina projekt. Hjälp gärna till, varenda krona räknas.

”Vi arbetar för att djurförsök successivt ska ersättas med moderna djurfria metoder. Forska Utan Djurförsök bildades 1964 och vårt arbete har lett till att många djurförsök inte längre utförs. Verksamheten är helt beroende av gåvor och arv.”

Filmen togs fram av elever vid Forsbergs reklamskola och Dramatiska Institutet – helt ideellt.

Sprid gärna länken till hemsidan: http://www.forskautandjurforsok.se/index.php

Eller till filmen ovan: http://www.youtube.com/watch?v=cun75H63j04

Relaterade inlägg på bloggen:
Djurförsökshundar flyttas efter kennelstängning.
Mer om djurförsök med hundar.
Alternativ till djurförsök utreds inom EU.

doctor dogOnödiga djurförsök för framställning av smink och andra skönhetsprodukter borde slopas tycker vi här på bloggen.

Men det finns nog ingen efterlevande eller anhörig eller någon som själv har överlevt en svår sjukdom som ångrar det – för att vara realist.

Men det är också humant att sträva fram till en djurfri forskning på sikt – speciellt den nödvändiga medicinska forskningen som nog ingen vill vara utan.

Den medicinska forskningen som kan ersättas utan djur borde öka – därför är alla bidrag viktiga, ekonomiska så väl som spridning av länkar för att synliggöra och väcka medvetenhet.

Mvh bloggredaktionen

Äldre varg-hundteorier som idag fått mer vetenskapligt stöd.


Intressant att läsa gamla artiklar med teorier om vargens utveckling till hund – och de uppföljande artiklarna efter flera års forskning.

Forskning & Framsteg skrev 2003:
”Enligt en gammal teori tog människor vargvalpar för att ha till jakt och till sällskap. Men vargar har ett temperament som gör att de inte går att tämja som hundar, hävdar den amerikanske beteendeekologen Raymond Coppinger. Han tror snarare att vargar tidigt lärde sig att ta reda på rester från stenåldersmänniskornas jakt.”

Intressant att den svenska genstudie som publicerades idag 2012-01-25 stödjer Raymond Coppingers tidiga teori. Spännande att se hur teorier finner mer vetenskapligt stöd efter 10 års forskning. 

wolf to dog

En annan teori från den gamla artikeln i Forskning & Framsteg har visat sig stämma nu när åren gått: 
”Hunden är förmodligen det djur som människan har förändrat allra mest genom avel. Tänk bara hur olika hundar kan se ut. Med hundens arvsmassa kartlagd får vi facit i hand när det gäller sambanden mellan generna och olika rasers egenskaper, säger Peter Savolainen.” /2003

Peter Savolainen återkommer nio år senare i Forskning & Framsteg, som 2012-01-31 skriver i artikeln Den tama genen: ”Vissa av de gener som kontrollerar tamhet är sammanlänkade med gener som bestämmer utseendet, säger Peter Savolainen, som är docent i genetik vid Science for life laboratory, Kungliga tekniska högskolan.”

Intresserade av andra relaterade inlägg på bloggen? Var så goda:
Tamhunden – forskning om rävar och vargar.
Gatuhundar i storstaden Moskva.

Varg blev hund av matrester med kolhydrater.


Svt skriver att svenska forskare idag publicerar en ny stor genetisk analys av ett 40-tal hundarter och vargar – Så blev hunden människans bästa vän. Slutsatserna genkartläggningen pekar i en riktning, nämligen att det verkar ha varit kolhydraterna som var nyckeln: ”För att förstå vilka genetiska förändringar som var avgörande när vilda vargar blev tama hundar så har genetiker vid Uppsala universitet kartlagt och jämfört genuppsättningen hos dagens tamhundar och hos varg. Och när de jämför generna är det två områden i arvsmassan som skiljer sig mest. Det ena har med hjärnan att göra och det andra magen. Att hjärnans utveckling ser annorlunda ut kan troligen förklara skillnader i hundars och vargars beteende.

DogAtTableNär det gäller magen så handlar det alltså om att hundar klarar av att äta och tillgodose sig näringen i mat som är rik på stärkelse, som tex frukt och frön. Detta till skillnad från vargar som har en matsmältning som är mer inriktad på enbart kött.

Det här förklarar uppsalaforskarna med att urhundarna antagligen gick och letade upp matrester i människornas sophögar, (sophögar) som blev allt mer vanliga allteftersom människan blev mer bofast.”

Tiggande hundar vid matbordet som får sig en munsbit då och då – kan alltså vara ursprunget till att vi idag har tamhundar.

DOGTABLESCRAP
Maten är det viktigaste för en hund, så det är naturligt att den är väldigt uppmärksam när det är mat med i bilden. Men det är viktigt ur fostringssynpunkt att tänka på att en hund som kommer och kräver mat av dig inte bör får det. Bordsmatar man en hund när den uppmanar till det så sätter man rangordningen ur balans då en flockledare är den som äger maten och bestämmer när den skall serveras.

Vill man ge sin hund en godbit är det bättre att göra det som belöning exempelvis vid träning – så att munsbiten har ett syfte som gör er båda gott.

Vi kan iaf tacka stenåldersmänniskorna och deras hushållsavfall för att vi har våra hundar idag!

Alternativ till djurförsök utreds i EU.


Nytt från Jordbruksverket om djurförsök.

badad hundInom EU:s länder pågår en allmän översyn av hur försöksdjur föds upp, hålls, sköts och används. Det beror på att EU under 2010 gav ut ett direktiv som ska införlivas i medlemsländernas lagstiftning. Den nya lagstiftningen ska gälla från 2013.

Därför redovisades den 14 juni 2012 en utredning till regeringen om ett framtida nationellt arbete för att ta fram alternativa metoder till djurförsök: Utredning om alternativa metoder till djurförsök.

Den svenska regeringen har tagit fram förslag på hur djurskyddslagen och djurskyddsförordningen ska ändras för att uppfylla direktivets krav. Jordbruksverket arbetar med att ändra de föreskrifter om försöksdjursanvändning som berörs.

Regeringen bedömer att ytterligare förändringar kan behöva göras för att Sverige fullt ut ska leva upp till intentionerna i det nya direktivet om försöksdjur.

Från redovisningen som gjordes av Statens Jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet – Nationellt centrum för djurvälfärd och Vetenskapsrådet:

”2.3 Vad är alternativa metoder till djurförsök och validering av alternativa metoder till djurförsök? Alternativa metoder och de 3 R:ns princip Begreppet alternativa metoder till djurförsök har ingen entydig definition i Sverige. En del anser att begreppet endast omfattar sådana metoder som helt ersätter djurförsök. Andra anser att begreppet även omfattar metoder som begränsar och förfinar antalet djurförsök. Den sistnämnda synen används generellt i svensk djurskyddslagstiftning och innebär att alternativa metoder till djurförsök är synonymt med de 3 R:ns princip som står för Replace, Reduce och Refine (på svenska ersätta,begränsa och förfina djurförsök).”

På flera punkter kom utredningen fram till mycket som stämde överens med Djurens Rätts kritik:  Nästan alla djurförsök godkänns.

Om djurförsök med hundar.


För att ta reda på mer om djurförsök med hundar hittade jag information från 2005 och 2007 – detta är dokument från den tiden. Hur det ser ut idag vet jag inte och det parterna sagt får stå för dem. Intressant iaf:

Sandra Göransson publicerade i februari 2005 ett examensarbete på Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap om Betydelsen av tidig hantering av nyanlända försöksbeaglar.

Här kan man läsa om hur hundarna användes och hanterades då:
”De flesta hundar som levereras till Mölndal är så kallade akuthundar. Dessa hundar sövs på djuravdelningen och sedan utförs försöket på sövd hund. Efter avslutat försök avlivas hunden på grund av att så stora kirurgiska ingrepp är utförda att det bedöms som oetiskt att låta hunden vakna igen, eller att man givit så pass mycket substans att de inre organens funktion kan vara påverkad.Ibland vill man ha hundar som ska gå i betydligt längre försök, så kallade kronhundar. Dessa hundar används bland annat för instrumentering där de exempelvis kan ha pacemakers, stomier eller ventrikelfistlar. Många är dock oinstrumenterade och ingår i farmakokinetiska försök. Dessa hundar stannar på anläggningen tills de är nio år gamla eller tills de inte längre lämpar sig för försök. I de fall man ska beställa framtida kronhundar till anläggningen talar man om detta för personalen på kenneln så att de väljer ut de absolut bästa hundarna vad gäller hanterbarhet och kontakt med människor. Det händer dock även att man väljer att behålla en hund som till en början var tänkt som akuthund om man tycker att den är väldigt trevlig och man för tillfället har behov av kronhundar. Ibland är scenariot det omvända, det vill säga att man får använda en tänkt kronhund som akuthund om det visar sig att den är mindre lämplig som kronhund.

På försöksanläggningen bor hundarna i stora boxar, oftast två och två och många gånger tar man hänsyn till vilka hundar som gått ihop på kenneln då man sätter ihop dem. Första tiden får hundarna vara inomhus för att de lättare ska vänja sig vid miljön och människorna. Varje box har även en tillhörande rastgård utomhus. Luckan till rastgården öppnas så småningom upp så att hundarna kan få gå ut och in som de vill under dagtid. Tiden för luckans öppnande är beroende av hur sociala hundarna är. Man vill undvika att behöva jaga eventuella hundar som inte kommer in från rastgården självmant. Hundarnas hantering på försöksanläggningen varierar beroende på vad de ska användas till. Av naturliga skäl får de så kallade kronhundarna mer hantering än hundar som ska gå i akutförsök.”

De sk. kronhundarna som ska hanteras av människor under djurförsöken bör vara psykiskt stabila och sociala för att underlätta hanteringen och undvika skador på personalen.

”Vikten av att använda hundar med bra mentala egenskaper är stor, då arvbarheten för exempelvis rädsla och tillgänglighet är hög. Det är också viktigt att välja avelstikar med goda modersegenskaper. Tikens beteende mot valparna påverkar deras reaktion på människor i högre utsträckning än hennes reaktion på människor (Wilsson, 1997).”

”Det finns viss risk för att man inte har samma motivation att avla för bättre mentala egenskaper som man har för att avla för fysiskt friska hundar. Hundar med avvikande exteriör eller olika typer av sjukdomar kanske måste uteslutas ur försöken och därmed blir man mycket motiverad att försöka avla bort dessa problem. De mentala problemen är inte lika lätta att definiera och det kan tyckas svårt och jobbigt att utreda ur vilka kombinationer av avelshundar dessa hundar kommer.”

Valpar togs tidigt från tiken för att producera fler kullar:
”Vid Rååhöjdens kennel avvänjer man valparna onsdagen den vecka de blir sex veckor gamla. Detta innebär i praktiken att valparna kan vara så unga som fem veckor och tre dagar vid avvänjningen. Anledningen till den tidiga avvänjningen är den påfrestning en valpkull innebär för tiken. Om man avvänjer tidigare blir påfrestningen mindre på tiken och sannolikheten att hon kan gå längre i avel ökar. För valparna är det dock mindre bra. De befinner sig mitt i socialiseringsperioden och ska nu lära sig att känna igen sina artfränder och även skaffa sig en relation till människor. Under denna viktiga period kan modern spela en viktig roll som stöd för valparna i deras nya kontakter med framförallt människor. Detta förutsätter att tiken själv har ett lugnt och avslappnat förhållande till människorna omkring henne, och därmed kan påverka valparna på ett positivt sätt. Wilsson anser efter resultaten i sina studier att tidpunkten för slutgiltig avvänjning, och därmed digivningens längd, sannolikt har bestående effekter på valparnas beteende (Wilsson, 1997).”

Fyra till tolv veckor – socialiseringsfasen. Då startar de viktigaste 12 veckorna av hundens liv. Valpens sinnen är fullt utvecklade. Hjärnan är i mycket snabb utveckling. Valparna är positiva, nyfikna och börjar leka. Nu är positiv kontakt med andra hundar och människor mycket viktig.

Hundarna på Rååhöjdens kennel blev inte hanterade efter 11 månaders ålder.
Från examensarbetet längst upp berättas att: ”På kenneln slutar hanterings- och testprogrammet med testet vid elva månaders ålder, därefter finns ingen planerad hantering för hundarna utan de hanteras i mån av tid. På grund av den arbetsbelastning man har på kenneln hinner man sällan eller aldrig hantera dessa hundar.”

Djurrättsalliansen kritiserade 2007 Astra Zenecas kennel Rååhöjden som  nu avvecklas med att kenneln var oseriös och som köpte hundar från den norska uppfödningen Løken gård vilka ska ha köpt upp hundar från privata säljare och ljög om att hundarna skulle bli familjehundar, när de i själva verket skulle till djurförsökskenneln. De skriver vidare:

”På AstraZeneca testas bland annat läkemedels giftighet genom att ge hundar en kraftig överdosering för att därefter kunna mäta biverkningar. Under försöken står hundarna oftast i en vagga i flera timmar. Genom en exempelvis inopererad öppning i magsäcken mäter man magsyran. I andra försök skapar man öppningar på olika ställen i tarmen där man dels tillför substanser men också tar ut maginnehåll för att mäta effekten av det man tillfört. Större hundar kan tvingas delta i försök där man syr upp slemhinnan i luftstrupen och sätter in ett implantat, för att därigenom kunna mäta sura uppstötningar. Hundarna i försöken drabbas ofta av kramper och kräkningar.
AstraZenecas försök är oerhört plågsamma för djuren och vi tycker det är anmärkningsvärt att de väljer att anlita en uppfödare som ljuger och köper in privata husdjur till sin uppfödning för att sedan avla på dem och sälja vidare när de vet att vi i Sverige har krav på att försöksdjur ska vara destinationsuppfödda. Vi kräver att AstraZeneca omedelbart avbryter handeln med Løken gård, säger Johan Nilsson, från Djurrättsalliansen.”

Djurförsök har aldrig varit för djurens skull.
Pavlov som med hundar utvecklade teorin om klassisk betingning – att hundar som fick höra en klocka ringa när de skulle få mat och började producera saliv – senare fick samma fysiska reaktioner när de hörde klockan ringa utan att få mat.


One_of_Pavlov's_dogs
En av Pavlovs hundar med salivuppsamlare inopererad. Pavlov utförde liknande experiment på barn. (På vems barn kan man undra?) Genom att operera fast en liknande apparat som han använde när han utförde experiment på sina hundar kunde han mäta barnens salivutsöndring när de åt. Han testade också olika barns reflexer genom att fästa en platta på deras handleder som spändes åt innan de matades med en kaka genom ett rör. På det sättet kunde han bevisa att människors reflexer kan betingas lika lätt som hundars.

Pavlov belönades med nobelpriset i medicin år 1904 för sin förklaring av hur nerverna styr bukspottkörteln, hans ursprungliga forskningsområde då han upptäckte och fastställde den klassiska betingningen

Djurförsökshundar flyttas efter kennelstängning.


SvT rapporterar att flera hundra svenska beaglehundar som är uppfödda på Rååhöjdens kennel i Skåne för att användas i medicinska djurförsök nu kommer att flyttas till England samt till Astra Zeneca i Mölndal i Göteborg. Orsaken är att deras kennel i Örkelljunga nu läggs ner.

djurrättsalliansen

Djurrättsalliansen demonstrerade idag lördag utanför kenneln och kräver att hundarna i stället skall placeras om i kärleksfulla hem.

Djurrättsalliansen har ända sedan AstraZeneca tillkännagav sitt beslut om att lägga ner sina försöksdjursanläggningar erbjudit sig att ta hand om de försöksdjur som varit berörda. Mängder av djurvänner med stor kunskap kring hundar har hört av sig för att erbjuda [hundarna] kärleksfulla hem, men AstraZeneca vägrar konsekvent att ge hundarna chansen till nya liv för Djurrättsalliansens kampanj.

Astra Zeneca informerar på sin sida om avvecklingen av deras kennel samt skriver om djurförsök att: ”Användningen av djur är strikt reglerad av myndigheterna och djurförsök får inte genomföras utan att en djurförsöksetisk nämnd har gett sitt godkännande. En grundläggande regel inom den medicinska forskningen är att djurförsök inte får genomföras om det finns alternativa, djurfria metoder. Därför måste en forskare som ansöker om att få göra ett djurförsök visa att det inte finns andra metoder som kan användas för att nå fram till samma resultat.”

Mer om djurförsök med hundar.

Tamhunden – forskning om rävar och vargar.


Hur kom tamhunden till? Vid forskning i avel med vilda rävar har det setts ett samband mellan urval pga av beteende som både resulterat i mer hundlikt beteende – men även i ett mer hundlikt utseende.

Forskning & Framsteg skriver angående rävforskningen att vissa av de gener som kontrollerar tamhet är sammanlänkade med gener som bestämmer utseendet, enligt Peter Savolainen, som är docent i genetik vid Science for life laboratory vid Kungliga tekniska högskolan.

Peter Savolainen har också i en svensk-finsk DNA-studie påvisat att vissa svenska hundar har korsats med vargar då vissa raser har hög andel varg-DNA. Det är i dagens lapphundar, gråhundar och jämthundar som man ser att varginblandningen har förekommit hos deras gemensamma förfäder för 500 – 3 000 år sedan. Medan vissa andra till utseendet varglika hundar som siberian huskey och laika enligt DNA-studierna överraskande nog inte verkar ha varggener i sig. Savolainen har också deltagit i DNA-forskning som påvisat att vargar först domesticerades i sydostasien till att bli hundar.

Experiment med att försöka göra vilda rävar tama gjordes i Ryssland då man domesticerade silverrävar, eftersom rävar är besläktade med vargar, en forskning som drevs i över 50 år lett av den ryska forskaren Dmitri Belyaev.

Man avlade på de minst aggressiva rävarna, valde ut de mest sociala, minst rädda, de oaggressiva och minst bitbenägna rävarna ur varje kull och valde ut dessa till avel och så vidare i nästa kull. Redan efter fyra generationer började rävarna att likna tamhundar mer – även i pälsens täckning och med ökad skallstorlek i förhållande till kroppen. De utseendemässiga förändringarna var kanske de mest överraskande och gav det bästa stödet för Belyaevs förutsägelser. Efter åtta-nio generationer hade avkomman hängande öron. En mycket högre andel av de avlade rävarna hade variationer på öronens utseende, korta eller lockigt svansar, utökade reproduktiva årstider, förändringar i päls färg och förändringar i formen på skallar, käkar och tänder.

Belyaev antog att urvalet av tecken på tamhet och inte aggression, resulterade i hormonella och neurokemiska förändringar i hjärnan. Man såg redan tidigt förändringar i binjurarna som producerar adrenalin som är relaterat till aggressioner. Man kan anta att adrenalin delar en biokemisk väg med melanin, som kontrollerar pigment produktion i päls. som ledde fram till synliga kroppsliga förändringar hos rävarna som blev mer lika hundar på ganska kort avel. Alltså att generna hänger ihop mellan beteende och utseenden när de framavlade rävvalparna naturligt för varje ny kull fick mindre och mindre av de hormoner som styr den vilda rävens aggressivitet och skygghet.

Rävarna i experimentet uppvisade också beteendeförändringar som att de var mer angelägna om att umgås med människor, kved för att väcka uppmärksamhet, och sniffade och slickade sina skötare. De viftade på svansen när de var nöjda eller upphetsade. Dessutom uppvisade de minskade känsloreaktioner för nya objekt eller situationer och blev snarare undersökande och nyfikna än rädda i okända situationer. Mer lika hundar totalt. Rävarna förlorade också sin rävlika myskdoft.

I Forskning och Framsteg beskriver Ann-Kristin Wentzel som efterforskat om den tama genen, att: [ ] kortbenta hundar, som till exempel taxar, har en extra kopia av en gen som kodar för ett tillväxthormon. Genkopian är placerad på fel ställe på kromosomen, vilket leder till att hormonbalansen som ska styra bentillväxten rubbas.

I artikeln förklaras också att nyare forskning visar att nästan alla hundraser har en mutation i närheten av en mänsklig gen då man blir översocial.