Etikettarkiv: draghund slädhund

Hundträff med drag


Brukshundklubbarna på Höglandet deltog i hundträffen i helgen och de hade arrangerat så alla deltagare med sina hundar fick känna på hur det är att träna draghund på barmark. Det var mycket uppskattat och alla var engagerade.

dsc_0520

Fodax sociala lilla Molly ska bara gå åt sidan så kör vi!

Fodax sociala lilla Molly ska bara gå åt sidan så kör vi!

dsc_0521

Alla kunde självklart också prata med Seth om draghundar, selen, annan utrustning och få tips om skadefri träning.

Tack för en jättebra hunddag!

Här är i.a.f draghundstränarens trevliga och glada föräldrar!

Draghundstränaren Millan Edmans trevliga och glada föräldrar!

/Med vänlig hälsning Seth, Victoria, Gunvald och Vilja

Sju minuters Seth om dragundsport på radio


Lite helgslappande läsning om något mycket mer fysiskt, praktiskt och mentalt krävande  – slädhundsverksamhet och draghundsport.

Jag V, som är lite mer bekväm av mig har frågat Seth om det verkligen var ”skönt”? Seth svarade: ”Skönt och skönt – det var stenhårt och jobbigt. Man måste vilja leda spannet genom snöstorm, ha kontroll på sin egen och hundarnas hälsa och vara förberedd på att vad som helst kan hända.”

Seth Sjöblom på radio P4 om att tävla med slädhundar

En mer bekväm nöjesutflykt med passagerare i vackert väder. När barna var små älskade de att packars ner i slädsäcken i renskinn på träningsturerna..

En mer bekväm nöjesutflykt i vackert väder med passagerare. När Seths barn var små älskade de att följa med på de milslånga träningsturerna – nedpackade i slädsäcken av renskinn med en ficklampa och serietidningar och kanske en kompis..

Mer på bloggen om:

Men det finns ändå alltid tid att slappa och hundkela - Seth Sjöblom och Eagle

Men det finns ändå alltid tid att slappa och hundkela – Seth Sjöblom och Eagle

/Önskar er den helg som Ni behöver – slapp eller aktiv!
Med vänlig hälsning Seth Sjöbloms hundblogg, redaktionen

 

Kanske lätt lösning – med rätt undersökning


Kanske är det ibland svårt att tänka i de enklaste banorna? Men här är två hundar – varav en var min – som hade ”enkla men svåra” problem. Svåra att upptäcka men som hade kunnat leda till döden.

Expressen berättar – per videoklipp – om beageln Rex från Michigan som sedan sex månader led av näsblod, nysningar och smärtor. Han blev bara sämre och sämre och den lokala veterinären som undersökte hunden hittade inte orsaken. Ett tag med antibiotika gjorde Rex bättre ett tag, sedan blev han dålig igen. 

Ägaren uppsökte en annan veterinärmottagning som tänkte vidare

Ägaren uppsökte en annan veterinärmottagning som tänkte vidare

Den andra veterinären röntgade Rex nos och på röntgenplåten visade det sig att en 13 cm lång pinne satt rakt in i Rex nos.

nos-pinne-rontgen

Då var det relativt enkelt att bota Rex genom att befria honom från pinnen i nosen så han kunde tillfriskna. Inte att undra på att han lidit!

Vi, jag och min föregående sambo Birgitta ”Gittan” Jonson upplevde ett likadant problem på vår
Ekodiplomerade draghundskennel inom vildmarksturism
.

Bland de 75 draghundar vi hade just då, så hade en av hundarna fått besvär med munnen.

Veterinären hittade ingenting, men hundpojken vart allt sämre och var i dålig form, blev bara hängigare, även om en antibiotikakur hjälpte honom också – knappt ett par veckor.

Vi hade tagit upp honom från hundgården till huset för att ha honom under nära uppsikt. Han verkade lida lågmält, men svårt. Och hundar härdar ut med mycket smärta, av ren instinkt. Men det märktes bara tydligare och tydligare.

Fick en dag nog av att han aldrig blev bättre. Tog en ficklampa och lade mig på golvet under hans mun och lyste in. Såg ett litet rött område i gommen.

Jag ropade efter att få en pincett och höll hundens mun öppen och lyste uppåt i gommen och började peta lite. Det bara vällde ut illaluktande var. Sedan stack jag upp pincetten och kände något hårt innanför.

Grep tag om det och drog försiktigt ut föremålet. Hunden protesterade inte så jag fortsatte.

Det var en trästicka på 3 cm som suttit rakt upp i hans gom. Nu var orsaken borttagen – som det visade sig – efter han genomgått antibiotikakuren han fick hos veterinären dagen efter.

Att se ett djur lida, som inte kan berätta var det onda sitter är fruktansvärt. Så vår lättnad blev stor när han redan efter ett par dagars antibiotikakur började piggna till och sedan återkom till sitt vanliga glada jag och ville börja arbeta igen med sina kompisar.

Man ska aldrig sluta söka orsaker till problem. Försöka fnurla ut vad det kan röra sig om. Höra med veterinären om nya idéer. Lösningen kan faktiskt ligga närmare än man tror.

-Med vänlig hälsning Seth Sjöblom, föregående Landslagskapten inom Svensk Draghundsport .

Weightpull – skadefritt med Landslagscoach


Som säkert någon har noterat så har hundcoachen Seth sjöblom varit Landslagskapten inom Svensk Draghundsport, själv ägnat sig åt drag med hundar i 30 år och varit framgångsrik när han tävlat inom medel -och långdistans.

Även en hundförare tvingas hålla en mycket hög fysiskt kapacitet, eftersom det krävs att man hoppar av släden och själv springer i djupsnö en stor del av loppen, och puttar på släden uppför backar. Där gäller det att ha pizzabitar innanför jackan för att inte ta slut.

Även en hundförare tvingas hålla en mycket hög fysiskt kapacitet som idrottare, eftersom det krävs att man hoppar av släden och själv springer i djupsnö en stor del av loppen, och puttar på släden uppför backar. Där gäller det att ha pizzabitar innanför jackan för att inte ta slut helt..

Att ha en polarhundkennel, som Seth haft med aktiva draghundar, kräver en grundmurad kunskap för att hundarna ska må bra kunna prestera på hög nivå och absolut utan att skadas. Hundarna behandlades som de elitidrottare de var.  Hundarnas träning, sommarvila med lätt upprätthållande motion samt rätt foder anpassat alla säsonger med mellansäsonger och vid valpning. Hur man utbildar en hund för att gilla att dra och hålla 75 hundar i flock, varav 75% okastrerade hanar att umgås utan trubbel – då Seth var flockledaren. Sen – tre timmars föreläsning om vård av hundtassar, skador och sjukdomar kan Seth ge på stående tass.. fot. Kan lätt bli till fem timmar.

Att tävla drag med hundar är ingen ny fluga. Enuiter/eskimåer har alltid hållit tävlingar med sina draghundar. Idag kallas sporten att låta en hund dra en så stor vikt den kan för Weightpulling, Weight pull, WP. 

Activedogs beskriver: ”Weightpull förkortas WP och är en ganska ny sport i Sverige. WP kommer ursprungligen från USA och redan på 1800-talet slog guldgrävarna i Alaska vad om vem som hade den starkaste draghunden. I några av sina böcker berättar den dåtida författaren Jack London om detta.

Dagens Weightpull i Sverige skiljer sig mycket från den i USA idag. Här i Sverige är Weightpull hårt reglerat och man tillåter inte att hundar hetsas med bollar t ex. Reglerna skyddar hundarna så att de inte kan tvingas till att dra, utan genomför uppgiften på ett lugnt och metodiskt vis. WP går ut på att hunden ska dra en vagn lastad med vikter 4,8 meter på kommando. Momentet i sig är simpelt, men träningen är desto mer komplicerad och tidskrävande. Det är ett styrkeprov både vad gäller muskulär och mental styrka och för att få en framgångsrik weightpullhund måste man ingjuta ett självförtroende av stål i den. Alla hundar får och kan vara med. På en tävling kan man få se allt från Kinesisk Nakenhund till Grand Danois.”

Om Weight pulling skriver Wikipedia:
”Weight Pull är en modern variant av svunna tiders ”freighting”, vilket var benämningen på det arbete som draghundar utförde i Nordamerika under guldruscherna i terräng som var omöjlig för hästtransporter, samt i Alaska och Kanada innan flygplanets tillkomst. [..] Tävlingsmomentet utgörs av att hunden, på givet startkommando från föraren, skall dra en lastad vagn eller släde 4,8 meter (16 fot) från start till mål. Underlaget är antingen jord (dirt), matta (carpet), gräs eller snö och vagnen har antingen luftfyllda däck eller går på räls. För att draget skall bli godkänt måste det påbörjas inom en utsatt tidsrymd och avslutas inom en fastslagen tidsgräns. Hundarna delas in i olika viktklasser och den hund som dragit mest vikt koras till segrare i sin grupp. I några tävlingsorganisationer beräknas ”pound for pound”, ”kilo för kilo”, (P4P) för att kora segraren, vilket innebär att den hund som dragit mest i förhållande till sin egen kroppsvikt koras till klassvinnare. Om två hundar dragit samma vikt eller P4P vinner den hund som genomförde draget på kortast tid. Det finns ett flertal tävlingsorganisationer världen över och tävlingsreglementena skiljer sig åt mellan dessa. I Sverige arrangeras majoriteten av Weight Pull-tävlingarna av SWBA..”

Rekommenderar varje draghunds -eller draghundsklubb för en föreläsning av Seth eller någon som arbetat så professionellt som han gjort. Det finns alltid något nytt att lära. Och främst deltagarna ha möjligheten ställa frågor efteråt, som diskuteras på seriös nivå. Varje aktiv har säkert en del frågor för att fylla i sin kunskap för göra sitt bästa för och med sin hund. Seth har ju också lärt sig av andra och förmedlar gärna sin syn på saken. Med väldigt högt i tak. Tävla med hundar på hundars villkor är något som Hundsverige förstått är det bästa.

Föresläsningssugna? Maila sethsjoblom@gmail.com

Relaterade inlägg från bloggen:
Elitdraghundar i sommarvila
Framavel av elitdraghundar

Hur får man iväg tio draghundspann?
Akutvård av hundar långt ifrån civilisationen

Seth om hundselar och tveksamhet till antidragselar


Jag är tveksam till antidragselar som VGW-västar och EasyWalk vid användning på dragiga hundar. Hundarna kan skadas om de inte redan kan gå fint. Den mångtusenåriga erfarenheten och kunskapen om lämpliga dragselar hos urbefolkningar och nutida utveckling har vänts på som en pannkaka – så att hunden istället straffas om den drar. Jag har så många gånger sett yttre skador hos hundarna som burit VGW, ibland med blödande sår. Antidragselarna är inte så snälla som man låtit göra gällande.

Efter min erfarenhet av draghundar, om hundars anatomi och det som är viktigt för hundarnas välmående är jag väldigt skeptisk mot antidragselar. VGW-selar och även EasyWalk som sitter trångt under armhålorna på hunden. Det sägs att VGW är lätta att ställa in. Men varför skadas hundarna då?
Förvånansvärt många har felsittande selar på sina hundar. Titta under hundens armhålor, där skaver det ofta och pälsen är avnött, ibland har det hunnit bli till skavsår eller öppna sår. En bra sele ska knappt kännas av hunden.

Självklart drar hunden mindre om det skaver och gör ont. VGW är en förkortning av ”Very Good Walking”. Ja, det blir lättare att promenera – för människan.

Detta ingen kritik mot personal som gått butiksutbildningar om vissa selar. Är något en storsäljare på marknaden har man inget direkt skäl att tveka på att det är bra. Ingen av oss vill medvetet skada en hund! 

Selar av typ VGW och EasyWalk

Om VGW  från leverantören: Det är inget träningsredskap. ”Om du går tillbaka till användning av halsband eller sele igen efter att du haft VGWBälte så kommer din hund att gå tillbaka till samma beteende som den tidigare haft.

-Varför då använda dem?

Konstruktionen och funktion: ”VGWBältets remmar är av mjukaste material för att inte skava eller på annat sätt skapa obehag för hunden. Att din hund får en rodnad är på grund av att remmen ligger nära frambenen och rör sig. Påverkan blir då självklar, men vi vill här betona att bältet inte ska ge skavsår. Om den gör det beror det med stor sannolikhet att bältet är smutsigt, vilket då gör att remmarna blir hårda. Remmen måste vara ren för att inte skava.”

-Det tror jag helt enkelt inte på eftersom selen är konstruerad för att sitta tajt och den kan skava oavsett. Selarna är inte baserade på vetenskaplig grund för hundarnas bästa.

Man ska också använda kopplet på båda sidor om hundens huvud för att undvika muskelförslitningar och det antas att hundar som gått i halsband är snedställda efter att ha dragits åt ett håll. Ja, om man inte kan gå fint med sin hund.

Först lydnad – sedan sele på promenaden

Det bästa är enligt mig att först lära hunden gå fint i halsband, om man har problem med koppeldrag. Sedan kan man välja en antidragsele som sitter perfekt men först då hunden lärt sig att lyssna på kommandon. VGW kan vara bra då hunden gör utfall eller försöker dra iväg dig till något spännande, då kan du stoppa hunden lättare, i övrigt skall hunden redan kunna gå fint.

Selars passform på hundens kropp viktigast vid användning för drag

Bli inte förvirrad av märken och olika tillverkare eller vad djuraffärspersonal pushar för. Ta gärna med en dragkunnig vän och hunden in och prova selar, med förhandskunskap om hur en skadefri sele ska sitta på din hunds kropp. Jag rekommenderar varmt Dragråttans information om passning av dragselar. Så ska selar sitta vid användning till drag.

Efter 300 draghundar har jag selat på och av tusentals gånger. Hundarna hade sina egna selen, precis som jag hade mina egna stövlar, eller så fick det ägnas en extra stund åt att anpassa och spänna på. Foto Seth Sjöblom i norra dalafjällen

Efter 300 draghundar har jag selat på och av tusentals gånger. Hundarna hade oftast sina egna selar, precis som jag hade mina egna stövlar i rätt storlek för att slippa skavsår. Foto Seth Sjöblom i norra dalafjällen.

– Med en varm önskan om lyckliga hundar med lyckliga ägare!

Mvh Seth Sjöblom, fd. förbundskapten
i Svenska Landslaget Draghundsport

Seth Sjöblom om framavel av elithundar


Jag och min dåvarande sambo Gittan hade en polarhundkennel. Jag tävlade inom Draghundsport och vi hade en turismverksamhet med vildmarksäventyr då jag tog ut turister som fick köra egna hundspann under en dag upp till 5 dygn.

Därför hade jag 75 hundar åt gången. Vi fick en unik dispens från Länsstyrelsen att hålla upp till 300 samtidigt, men 75 räckte för tio spann samtidigt. Totalt har jag haft drygt 300 hundar under hela livet.

För att få fram de bästa hundarna till tävlingar på elitnivå inom Draghundsporten måste man vara minutiös i sin planering och urvalet till avel. Jag skulle vilja påstå att den aveln ofta är ännu mer noggrann än renrasig avel, eftersom vårt mål är högpresterande hundar som ger tävlingsresultat.

Draghundar behöver inte vara renrasiga. Huskeyblandningar är de hundar som används av den absoluta eliten och kallas alaskan huskies. Detta kännetecknar en bra draghund:

  • bra aptit
  • rätt egenskaper på tassarna
  • medfött motiverad att arbeta
  • tycka om att dra
  • ”vinnarskalle” som bara vill framåt, framåt
  • mentalt stabil
  • uthållig
  • och sist men inte minst måste ledarhundarna vara oerhört lyhörd.
Bra aptit - redan med huvudet i foderluckan.

Bra aptit – redan med huvudet i foderluckan.

Man eftersträvar alltid att få fram ledarhundar, siktar mot stjärnorna och väljer avelsindividerna mycket noga. De i kullarna som inte motsvarar kraven sorteras bort och säljs eller skänks bort till vänner. Det är inte dåliga hundar, de kan dra på hobbynivå eller bli rena familjehundar. De passar bara inte till riktigt hårda tävlingar.

Lyhördheten innebär att man måste kunna kommunicera och styra en ledarhund i ett 12-14-spann. Avståndet dit fram är ungefär långt som en långtradare. 

Aptiten? Det är ansträngande att tävla på elitnivå och en hund utan matlust kommer inte att hålla. När man stannar för att tanka på hundarnas energi med feta energirika snacks måste alla hundar äta.

Fetthalten i fodret för dessa hundar skulle innebära en hälsorisk för en familjehund. Till mig själv brukade jag ha pizzabitar innanför jackan och varm avslagen Coca Cola som jag fyllde på mina egna energireserver med på färderna.

 Avel och urval för att få fram ”superhundar”

Först använder man linjeavel. Parar två noga utvalda väldigt duktiga och besläktade individer. Det kan vara farbror och niece. Sedan blir det alltid varierande egenskaper i en kull, så man får göra ett urval genom att både se på deras yttre egenskaper samt mentalitet och viktigt, pröva hundarna. 

För att testa dragviljan sätter vi dem i hundspann vid 6 månaders ålder, alla med en erfaren draghund bredvid som unghunden litar på, för att motivera. Absolut ingen hårdträning – utan detta är en lämplighetsprövning. Vill en hund inte dra så stretar den emot. 

Vid två års ålder sätter man hunden längst fram bredvid en erfaren ledarhund. Man kan göra det tidigare om man har en mycket självsäker hund. Men eftersom äldre hundar springer bakom, kan det vara lite svårt för de flesta unga att klara det tidigare.

Efter hand faller hund efter hund bort ur gruppen. Som att ta ut tävlingsgymnaster, eller forma ett så bra fotbollslag som möjligt. De hundar som inte är lämpliga för en framtid inom eliten kommer till andra hem med andra levnadsvillkor. 

Efter första generationen använder man utavel. Man väljer ut en helt obesläktad superhund och parar med första kullens lämpliga hundar. Detta är viktigt för att undvika sjukdomar och inavel.

Sedan använder man samma urvalsmetoder som för första kullen.

När man ser ett hundspann påselade inför en tur, med ivriga och längtande hundar, skällande för att de vill komma iväg – då vet man att man valt rätt hundar som verkligen älskar draghundslivet.

Öronproppar är inte helt fel..

Öronproppar är inte helt fel..

Mer från bloggen:
Att få iväg tio hundspann
Intervjuer med Seth Sjöblom om bl.a draghund

Tjusningen med draghundsport – Seth


Seth berättade mest fakta om tävlingar med slädhundar i radiointervjun på P4 om djur inom sport – men här berättar Seth själv mer personligt om sin kärlek till draghundsporten:

Närheten till hundarna är ett stort kapitel av passionen för att arbeta med slädhundar – och hundar i stort. Jag har haft hundgårdar med draghundar på tomten under hela mitt vuxna liv och började köra tidigt, nu med 30 års aktiv erfarenhet. När jag var ledig från tävlingar och turistturer – och även tidigare, under karriäråren – åkte jag ofta ut i vildmarken och övernattade med en mindre hundflock på 6-8 hundar, ibland under en gran. När jag var barn från 10-årsåldern tog jag varje helg med mig hundarna hemifrån och vi sov ihop och delade den maten jag tagit med mig. Min far tränade militärchefrar som konsult åt Sollefteå Hundskola. Jag tyckte att vi hade det bättre ute i friheten i skogen än hemma, då riktigt hårda metoder gällde för oss alla.

Man kan tro att det är ensamt att ägna sig åt drag med slädhundar, eftersom man är själv med sitt hundspann ute i de stora vidderna. Men så är det inte. Det finns en fin sammanhållning mellan många intresserade inom den här lilla världen, då man hjälper varandra och och delar med sig av sina erfarenheter till sina vänner. Kanske inte berättar sina bästa tävlingsknep, eftersom det är en individsport.. Men konkurrensen sporrade oss också – i all hjärtlighet.

Vi var en hängiven liten grupp med kompisar som var tävlingslädhundförare. Alla var träningsnarkomaner och väldigt målinriktade med vår egen och våra hundars träning. Vi samlades ofta hemma på vår gård under säsongen för att träna tillsammans och peppade och sporrade varandra för att nå bästa resultat på tävling. Till syvene och sist hänger det på den enskildes prestationer, då det också krävs en egen stark fysik, rätt mentalitet och god kondition. Innan jag skadade mig sprang jag 3×3 mil i veckan, annars klarar man inte den ansträngande sporten.

På hösten när säsongen startade hade vi som körde mer eller mindre daglig kontakt. Vårt gäng höll ihop och gjorde aktiviteter med våra hundar året om fastän vi kom från olika delar av landet och vi tävlade i olika stilar och distanser.

All träning av mina hundar antecknade jag i dagbok. Hund för hund, med dagens prestation, rörelser, vilja, mentala styrka, väderlek, temperatur, mm. Det är ett nogsamt arbete av förberedelser året om i princip, för att styra sina hundar till hög prestanda utan skador. När det var säsongsuppehåll handlade det om vila, omläggning av foder för den mindre fysiska aktiviteten och barmarksträning. Till vår och sommar planerades nya valpkullar in till vår kennel.

När vi kom till Norge för Polarhundlöpet så var vi tre-fyra personer som tävlade i olika klasser – och vi fick ofta bra placeringar i våra egna tävlingsklasser. Det var en sorts vänskaplig konkurrens mot norrmännen men då alla även landsmän emellan också kämpade för sin egen placering.

Men efter tävlingarna fanns det en stor gemenskap över alla gränser – då vi alla brann för samma sak.

Som landslagscoach arbetade jag ihop med de som kvalificerat sig till det Svenska Landslaget, varav många redan var mina vänner. Då gav jag ju all av min kunskap för laget skull. De enskilda delade med sig av sina hemligheter till mig så jag kunde hjälpa till att vässa dem. Men detta är ännu uppdragets hemligheter, som jag inte yppar. Kan ändå dela med mig av slädhundslivet i vildmarken.

Svenska Draghundsportlandslaget runt 1997-2000:

Landslag svenska draghundsportförbundet

Nedan ett foto på Team Alaskan Malamute Sverige.

Alaskan Malamute team

Från vänster: Kristin Esseth, Seth Sjöblom, Anders Stridh,
Christer Afseér, längst fram Inge Eklund.

Intervju 1999 med förbundskapten Seth Sjöblom
&

Lästips; en intervju om draghund med Seth

Fler inlägg om Vildmarksliv

12/12 i Sälen – KURS i hunddrag på skidor


”Att börja med skidor bakom hundarna
kan bli en inkörsport till tyngre drag”. 😉
Mvh Seth Sjöblom – draghundsentusiast.

– Vill puffa för ett event (FB): ”Skiddag med drag” som Sälen Hund & Aktivitet står som värdar för. Det hela kommer att ske på Kläppen Skiresort, Sälen.

Den 12/12 är dagen – även med samkväm på kvällen och möjlighet att träna mer dagen efter.

”Några platser kvar, och till en ytterst vettig peng. Perfekt för nybörjaren! Maila info@hundaktivitet.se om du också vill med. Vi har även möjlighet att ordna med ett gemensamt boende, bara att tala om i ditt mail om du är intresserad av det.”

Närmare beskrivning av dagens mustiga innehåll följer här nedan:

Skiddag med drag

Givande ”Skiddag med drag”

”En heldag med en bra grund för dig som vill komma igång på skidorna tillsammans med hunden:

– Genomgång av lämplig klädsel inifrån och ut, material och olika varianter av skidor, pjäxor, vallor mm. Detta gör vi hos www.dalskidan.se där proffsen ger oss mycket fin info – efteråt har du 15% rabatt på allt att handla, samt specialerbjudande kommer ut på mailen med skidpaket. Skidor finns att hyra!

– Håll utkik på eventets facebook-logg för mer info framöver

– Genomgång där vi tittar på vilka alternativ på selar, midjebälten, linor mm
– Hur gör jag min egen lina
– Basicövningar på skidor utan hund – med balans och teknikövningar – mycket grundläggande
– Möjlighet att få prova en lite mer erfaren draghund framför skidorna om du inte har en egen
– Att tänka på vid dragträningen av din hund i allmänna ordalag, tips, trix mm.
– Tid för att köra din egen hund framför skidorna

Efter avslutad dag finns tillgång till dusch och bastu, samt samkväm. Vill du vara med på gemensam middag lägger du till 95:- , anges vid bokning på info@hundaktivitet.se eller ring 0703 88 99 37

KOSTNAD 750:- /Förare
– antalet hundar spelar inte roll, eller låna av Sälen Hund & Aktivitet

Plats – Kläppen Skiresort, Sälen

Kan du tänka dig ett gemensamt boende, så hjälper vi dig med det, begränsat antal finns.

Varmt välkommen!
Boende finns i området till mycket överkomliga priser denna tid på året.

Tips: Snön ligger ju kvar, så söndagen kan med fördel användas till att träna mer teknik med och utan hund tillsammans med övriga kvarvarande deltagare.

Mvh Sälen Hund & Aktivitet /Facebook

Rätt hantering med rätt verktyg


Man måste veta exakt vad man gör innan man ska lära ut.

För en sorts jämförelse – har någon lärt sig att dansa balett så kan det bli några piruetter om dansösen sedan tvingas springa ett lopp med tåspetsskorna på. Självklart inträder förvirring och inget lyckas.

Läs om: Reparera inlärda felbeteenden.

"Pluggar till matteprov - men den här litteraturboken verkar inte hjälpa.."

”Pluggar till matteprov – men den här litteraturboken verkar inte hjälpa..”

Var sak på sin plats.
Mvh Seth

Seth Sjöblom på radio om slädhundsport


Karlavagnen P4 sände ett radioprogram om tävlingssporter med djur och Seth Sjöblom fick företräda sin passion; Draghundsporten. Detta var 2013, men Seth var inte så nöjd då, och red. hade lite tekniska svårigheter – så vi lade nog(?) inte ut det. Men intervjun är faktiskt bra, speciellt lärorikt för draghundsintresserade!

karlavagnen1 bild

Hela programmet är på 1,5 timma och hela sändningen är intressant. För att hitta Seth gå till 34:50 minuter in plus runt 7 minuter.


Seth tävlade under sammanlagt minst 30 år, från ungdomen, även under karriäråren med vanliga jobb, då familjen alltid ändå hade hundgårdar med polarhundar. Sedan blev det på elitnivå i Mellan -och Långdistans.

Seth och selen är inget obekant..

Seth och dragselen är inget obekant..

Draghundar är en passion – som hans gamle styvmorfar Bergmästare Olof Eklund, Falun föddes hos Seth, med morfars draghundsberättelser. Seth älskade – som först i barnbarnsskaran – att lyssna till sin morfars många olika erfarenheter genom ett händelserikt liv. 

En lite chockerande, men ändå minnesvärd historia av sin tid, var när Bergmästare Olof Eklund var på Grönland angående en gruvbildning och hade sitt slädhundsekipage för att ta sig fram. 

När han skulle åka hem förlänades han en ärofull gåva från – och, enligt enuiternas syn – när de räckte över skinnen från alla hans draghundar..

Seth slädhund 2

Seth fick en äventyrslust till vildmarken, samt som barn, tog familjens militärhundar under pappans träning ut varje helg för att övernatta under en gran eller i vindskydd och dela sin mat med dem. En frihetskänsla med djur ute i naturen. Sedan att uppleva kontakten med draghundar i flock och att känna varje hund till temperament och sätt – och lyckas få hundteam att fungera under svåra utmaningar ihop med honom själv.

De har alltid delat allt – Seth och hundarna. Seth har ätit sin mat ur hundskålar och kurat ihop med dem för att sova med delad kroppsvärme. Övernattade de i stugor på vägen var alla hundarna inne och Seths brits var full av hundar som t.o.m kröp ner i hans sovsäck och sov nöjd nere vid Seths fötter.

Och i vår säng kan ingen hund ligga fel, det kan bli lite på härsan och tvärsan beroende på. Men vi måste ibland maka på store Gunvald som slänger sig tvärs över hela sängen.

Relaterade berättelser om Seth och hans slädhundar, helt osorterat :

Draghund, Seths utmärkelser


Uppdaterat Seths erfarenheter inom draghund på faktalisten, om Seth längst upp. Det tar tid att fylla i Linkedin. Måste länka hit eftersom det är så mycket. Men håll till godo. Lägger nya inlägget Draghund utmärkelser här i sin helhet så ni kan läsa direkt på plats: 

Några prisutmärkelser dokumenterade från när Seth Sjöblom var verksam som elitidrottsman och tävlade med sina slädhundspann, samt några av Hederspriserna o.s.v.  Men diplom, där även andra idrotter, som Karate och Triathlon ingår, ska skannas och läggs till senare. 

Slädhund 48

Seths huvudgren var Medel -och Långdistans – som också blev hans ansvarsområde som Landslagstränare inom Svensk Draghundsport. Intyg har jag lagt längst ner här. Seth har också kört andra stilar, som Nordisk stil under sina 30 aktiva år. Några tävlingsbucklor, från en liten tidsperiod:

Inte alla, men några tävlingsbucklor -Seth Sjöblom:

Seth Sjöblom, draghundslopp: ”1:a SPIK -95, Långberget 43 km. BEGR.KL.B NOME”, ”1:a PR Klubbmästerskap Norsk Polarhundklubb”, ”1:a pris, P-Löppet, 10 mil, 1995, Norsk Polarhundklubb”, ”1:a pris, Klubbmästerskapet -96, Norsk Polarhundklubb”, ”2:a pris -96, Polarhundsmästerskap, Svenska Polarhundsklubben”, ”3:dje pris, P-Löppet -97, Norsk Polarhundklubb”

Seth har tävlat i lydnad och ställt ut sina hundar, då han hade egen uppfödning. Priser och Hedersutmärkelser nedan.

Seth Sjöblom har tävlat i lydnad och ställt ut sina polarhundar, då han hade egen uppfödning. Priser och Hedersutmärkelser nedan

Seth Sjöblom: Prisrosetter från liten period av utställningar, samt andra utnämningar av hans polarhundar  

Seth Sjöblom: Prisrosetter från smärre period av utställningar, samt andra utnämningar av hans polarhundar, som Championkvalitet

Diverse plaketter:

 bland annat från Vasastafetten Sälen-Mora och

Bland annat från Vasastafetten Sälen-Mora och ”1:a pris NOME, Flerspann, KM -95 ALASKAN MALAMUTES”

I sin ungdom spelade Seth Sjöblom fotboll, hockey och tränade gymnastik. Innan han skadade sig för runt 10 år sedan så sprang han parallellt med sina arbeten 3×3 mil i veckan.

Men han trivdes alltid bäst i Karate-Dojon, under sin strikte japanske Mästare, en doldis vid namn Kao.

Seth Sjöblom, DM, guldmedalj, lag Dalarna, Karate - från ca. 20-årsåldern. Vinst mot Stockholm

Seth Sjöblom, DM Karate; guldmedalj, lag Dalarna – i  drygt 20-årsåldern. Vinst mot Stockholm

Fotnot: Håller på med både Seth Sjöbloms yrkesprofil på Linkedin och hans CV på bloggen. Eftersom det är så mycket i detta avsnittet samlas allt här för att kunna hitta från Linkedin. Mer, som diplom kommer att läggas till under idrottsförtjänsterna.

Mellan 1997-2000 var Seth förbundskapten i Svenska Landslaget i Draghundsport, då han var med och byggde upp sporten till en svensk Landslagsgren.

Klicka för större bild.

Klicka för större bild.

Intervju med förbundskapten Seth Sjöblom 1999

Seths specialområden bredvid hundars naturliga beteenden är skadefri fysisk träning, foder samt en unik kunskap om hundars tassar – som är ett av hundens viktigaste arbetsredskap. Seth har använt dragselen professionellt under extrema påfrestningar och har selat på och av hundar tusentals gånger. För att premiera en hunds bästa dragkraft får hunden inte hindras eller skadas av sin sele, vilket kräver kunskap och erfarenhet.

Skadefri träning anpassad efter ålder och hund, rätt foder olika perioder och avel är några av kunskaperna som krävs för att forma och hålla sunda hundar.

Seth håller också föreläsningar och kurser med både teori och ren praktisk kunskap om drag med hund.

Läs om Seths metodik på en draghundskurs 

– Maila sethsjoblom@gmail.com om ni är intresserade

Seths metodik på kursen om draghund


Seth berättade om en föreläsningssvit han medverkade i för ett gäng år sedan hos Selins i Alvesta på Hundutbildningsgruppen. Kurspaketet var kombinerat över några dagar då andra föreläsare tog upp andra områden.

Seths egna kurser gällde drag med hundar och eleverna var personer som ville börja köra drag med sin hund.

Seth slädhund 2Som ni kanske redan vet var Seth Sjöblom coach för Svenska Landslaget inom Draghundsporten i medel -och långdistans åren 1998-2000, och har gedigna kunskaper om selar, träning, tassar, kost anatomi och allt som krävs av en Landslagskapten. Seth har 30 års erfarenhet av draghundar och har själv framgångsrikt tävlat inom medel -och långdistans samt nordisk stil på skidor efter draghund.

I ett vanligt klassrum satt nu eleverna som i ett U och Seth längst fram som i ”katedern”. Efter att Seth några gånger in i kursen, mot slutet, hade föreläst teoretiskt om draghundsgrunderna ville han veta vad deltagarna verkligen hade lärt sig om sina hundar för att se att de förstått en skadefri hantering av hundarna de ville börja dra med. 

Andra föreläsare jobbade på andra sätt då hundarna fick stanna utanför. Men Seth sa till eleverna att ta in sina hundar i föreläsningssalen och hålla koll på dem eftersom han ville att de skulle jobba med hundarna direkt. 24 av eleverna tog in sina hundar. Utom en person. Seth frågade då varför?

Eleven var lite orolig och svarade att hennes hund ”var lite speciell”. En ras som används inom den israeliska armén, ser ut som en kortklippt malinois och lite dingoliknande. Ska inte gissa på rasen. Men den var svår, självklart skarp och ägaren sa att den var lite mycket att hantera. Seth sa till den ägaren att komma in med sin hund som de andra gjort.

Hunden togs då in i koppel som alla. Och ganska direkt hoppade den upp på bordet framför sin ägare. Seth gick då rakt över salen, spände ögonen i hunden på bänken och sa med pondus att: ”Du ska inte sitta där.” Pekade och sa: ”Hoppa ner!”. Självklart förstod inte hunden snacket i Seths meningar! Det var ju annat som hunden tog in från Seth som gjorde att den hoppade ner på golvet igen. Därefter var den lugn – med sig själv på rätt plats.

På den lektionen skulle alla komma fram och ställa sig i mitten av U:et med de andra runt om och efter punkterna som Seth skrivit som stöd på whiteboardtavlan längst fram, berätta om vad de lärt sig om sin egen hund när den skulle dra. Seth lade upp 15 olika typer av selen på golvet, så eleverna också fick välja en sele och förklara varför den passade efter just deras hunds förutsättningar.

Seth och selen är inget obekant..

Seth och dragselen är inget obekant..

Seth var med hela tiden med eleven och hunden och nöp ihop och drog i remmar på selena och instruerade var det satt fel eller varför valet var rätt, utefter varje hunds personliga anatomi. Han gick också efter lektionen igenom varje hund med ägaren och förklarade närmare och svarade på frågor. Det tog tid, men Seth ville inte att någon gick därifrån utan att kunna ge sin hund skadefri träning. Andra stannade kvar och antecknade hela tiden för att lära sig mer.

Ett problem med att köpa sele i djuraffärer är att selföretag och distributörer utbildar affärspersonalen om sina egna selen som ska säljas. Och sortimentet är inte så brett, även om en helt annan sele passar bäst för att inte skada en viss hunds fysionomi. Några är säkert mer vetgiriga om selen på egen hand. Som en av kursdeltagarna som skulle börja dra med sin egen hund som arbetade i djuraffär och anmält sig till undervisningen.

Men eleven hade en rätt kaxig attityd kursen igenom. Som blockerad av det hon innan lärt sig om jobbets selen och lyssnade därför inte tillräckligt noga nu? Seth hanterar sånt bra och pedagogiskt, men de andra eleverna var mest intresserade av vad Seth kunde lära ut. Det är sunt att tvivla tills man förstått något nytt, men det är också klokt att lyssna. 

Det blev fel selval utav de många som Seth lagt fram på golvet, hon var nog inte den enda. Men Seth gav henne då att välja mellan två selen av olika typer, men hon förstod inte vilken som var lämplig. Seth visade då, gick igenom och förklarade pedagogiskt om varför den selen inte skulle skada hennes hund. Seth berättade för henne att hennes hunds springstil var i trav. Det är mer ovanligt, men en parameter som är väldigt viktig att se och förstå! Då får selen exempelvis inte ligga för hårt mot halsen och strypa flåset – och alla hundar ska inte ha samma sele, för de har inte samma funktioner! Ägaren blev ännu mer skeptisk eftersom inte Seth sett hunden springa.

Men han avgjorde det utefter att bedöma hundens anatomi, efter erfarenhet av sina 300 draghundar. Alla är inte samma, utan de behöver en helt anpassad justering av sina arbetsverktyg, det gäller ju också oss människor.

Sparat det gulligaste av den kursen som Seth berättade för mig om – till nu. En stor grand danois satt med sin ägare närmast Seths pulpet. Hunden gnydde och gnydde och ville fram till Seth. Ägaren tycke det var lite pinsamt och blev nästan arg på hunden. Men det tystade inte hunden, så Seth sa att han fick komma fram till honom. Seth fick den stora hundmulen i knät och kelade och gosade men sa sedan till ”kalvhunden” att ligga ned så lade sig på golvet. Men hundkillen ålade sig fram och lade sitt tunga huvud på en av Seths fötter och somnade tvärt där. Seth satt ju vid ett vanligt bord, så alla såg detta rörande och skrattade. Stämningen blev direkt på topp och ägaren sa att något liknande aldrig hade hänt.

Sedan fick grand danoisen väckas när det blev hans tur att med sin ägare ställa sig i centrum av de andra kursdeltagarna, för att välja rätt sele åt honom o.s.v. Seth fick gå ut och hämta ett stort och passande sele som han inte trott skulle behövas. Och gick igenom den stora hundens fysiska egenskaper, om skelett och tålighet m.m.

Områden som Seth hade ”klasser” i var hundens fysionomi, näringslära för högpresterande hundar, samt vad de ska äta under tränings-sommarvila. När och hur ska hundar i träning ha vatten? Hur förhindrar man livsfarliga tarmvred/magomvridning på hårt arbetande hundar? Lyckas förebygga träningsvärk hos hundarna – så de inte nästa dag inte vill dra. Träningsvärk blir en svår plåga hos hundar, och de förstår den inte intellektuellt.

– Hur ser just en hunds personliga fysionomi ut, det är jätteviktigt för att bedöma vad den ska för dragsele så den kan göra sitt bästa och inte skadas.
– Vad har hunden via sin fysionomiska kroppsuppbyggnad för springstil? Travar hunden, då kroppen kommer att guppa eller galopperar den då ryggen hålls rakare – det betyder olika seldon. Seth är ganska hästkunnig också, vilket säkert hjälpt till att träna hans öga.
– Drar hunden lite snett – hur drar man då ner påfrestningarna av hundens kropp för att förhindra skador?
– Är selen på en hund för stor i halsen eller skaver det under frambenen så hunden upplever obehag och då självklart presterar sämre – och dessutom lider.

Det finns mycket att tänka på. Hur börjar man milt nog med förträningen av en valp som ska dra när den vuxit klart? Där finns det mycket som är otroligt viktigt för att inte skada unghunden på något sätt och även motverka målet. Seth har fött upp ett stort antal valpar inom draghundverksamhet. Man kan inte kräva för mycket, för tidigt. Hundar är behöver sin egen tid i mognad då de är redo. Ingen kräver väl att en tremånaders bebis ska ställa sig upp och gå direkt? Det blir ingen unge ett geni av.

En arbetande hund måste vara lycklig för att prestera sitt bästa.

IMG_4337

/Mvh V, som  skrivit ner vad Seth som berättat.

Fotnot: Är ni intresserade av att ta mer del av Seths kunskap är det lättast att ni redan har en lokal och helst intresserad grupp. Men hör av er till sethsjoblom@gmail.com

Hur får man iväg 10 hundspann?


När Seth ledde turistgrupper som skulle ut med honom i vildmarken i uppåt fem dygn – med var sitt hundspann så gick starten till så här:

I en hage med en öppning ut så placerar man hundspannen efter föregående planering för bästa hundkombinationen och får binda slädarna med hundarna vid var sin påle eftersom hundarna vill iväg direkt. Hundarna i Seths eget spann var coola och låg ner, tills det var dags. Erfarna medarbetare, som Jimmy, Sarah och Gittan lossade sedan de andra hundspannen från sin påle i rätt ordning för att spann efter spann skulle dra iväg.

Kanske 10 hundspann, med lika många ovana turister bakpå varje släde. Främst i var ekipage sätts alltid en ledarhund. I Seths ekipage hade han sina bästa tävlingshundar. De hundarna hade draglinan sträckt, men väntade på kommando. De bästa behövdes eftersom förhållandena kunde bli svåra ute på långa färder, kanske under fem dygn. 75 hundar med tio människor att ansvara för – då leker man inte.

När ekipage efter ekipage har lossats – då Seth åkte främst så var hundarna så taggade att alla fick stå på slädens broms under kanske två mil. Ibland har slädhundsförare fått stå på bromsen under så långt som 15 mil! Så hundarna piskas inte till att dra, utan får snarare hållas tillbaka för att inte bränna ut sig och skadas.

En kort historia om starten, men det finns mer att läsa här:

Slädhundsturism – risker och njutning och att vakna i en bivack – snögrotta
Att leda någon vidare till att lyckas med stora utmaningar

Hoppas ni tyckte om den vidare läsningen?
Det kommer mer om drag med hundar när Seth gått igenom några skissade inlägg jag skrivit ner, men Seth måste ju kolla igenom först.

_IMG_4281

/Mvh V, bara redaktör.

Sista turen på fjället efter turisterna, då kan man tälja och njuta.


Varje vintersäsong efter att ha kört 100 tals mil med hundar och turister då ville jag och min fd sambo Gittan ta en egen tur med hundarna och det var någon gång i Maj. Där uppe är vintern slut då påsk har varit för då åker alla turister hem.

Runt 75 hundar samtidigt och de som trivdes ihop fick bo tillsammans

Att komma till ett härligt eget ställe med sol , grilla och bara njuta med ett varsitt hundspann i solen, ibland var det snö på backen men ofta fick man åka på mossan. Under dagens varmaste timmar fick hundarna vila och vi bara njöt av solen och den härliga känslan att turistsäsongen var över och vi fick vår egen tid med hundarna

Någonting skall man ju då göra och en gång hittade jag en grov gren som jag täljde ut en man som jag tyckte hörde in i vårat sammanhangn där i vildmarken.

Min stora men klumpiga kniv fick göra jobbet.

IMG_4241kniv s

verk viking ljus 

Så här vart resultatet som jag kommer att behålla som ett minne.

img_4337

När kylan kom tillbaks så spände vi för hundarna igen och begav oss hemåt.

Väl hemma vid ytterdörren.

pappa-och-hund

Och sen fanns det ju några som var glada att vi kom hem 🙂

During dog trainig

/Seth

Om Seths generationslevande polarhundar


Seth berättade en kväll, och jag återger berättelsen här – om en hundfamilj där generationer levde ihop.

Seth:
När vår bästa ledarhund, den ganska lilla Ronja fick sin sista valpkull fick de heta Buddy, Holly, Peggy och Sue. Hanen Holly var en speciell kille.

I hundgårdarna på vår kennel i Särna hade vi 75 hundar åt gången – runt 300 polarhundar under åren. Vårt verksamhet blev några år i rad ekodiplomerat som äventyrsföretag. Vi ansträngde oss mycket, även med allt runt omkring hundskötseln för att inte slita på naturen. Länsstyrelsen använde vår kennel som ”visningskennel” för att den höll all standard.

Jag tävlade också på elitnivå med våra draghundar. Sedan blev jag ju kapten för Svenska Landslaget inom Draghundsporten. Det finns många gemensamma hemligheter om drag -och polarhundar inom ett draghunds-tävlingslandslag – kan jag lova..

Vi månade om att våra hundar hemma skulle ha det bra. Våra många hundgårdar var större än standardmåtten. De hundar som trivdes ihop fick leva i samma hundgård. När en tik valpade fick hon vara i det mer ombonade valphuset.

Vår rottis Gunvald bröt sig ju in där en gång när han var ett år, men han fick lov av tiken att vara Gunvald – The Nanny..

Kanske fick vi ännu bättre draghundar av att de fick leva med dem som de verkade höra hemma med? Och naturligtvis även sättas ihop i de bästa individanpassade konstellationerna i hundspannen.

Gunvald var bara en valp på 9 veckor när vi släppte in honom till Ronja och hennes växande valpar och han snuttade på hennes mjölk. Än idag nu när Gunvald är runt 6 år så hör vi hans snuttljud när han sover djupt. Undrar om han återupplever det?

Holly, Casper och Wendy, som var Ronjas fullvuxna avkommor bodde tillsammans med Ronja, även när hon hade en ny valpkull. De var en så bra familj ihop att vi öppnade upp så de fick två hundgårdar tillsammans.

Tikar blir ofta rätt trötta på sina valpar ju mer de växer till sig. Då var den äldre kullen naturliga ”barnvakter” som höll lite ordning på tättingarna. Valparna fick lära sig lite hundhut av sina äldre syskon – och tjöt till av en korrigering på hundars vis, för att sedan fortsätta tumla runt.

Holly var en lite udda hund. Han tog vid och stannade också med sin mamma. En hel valpkull kunde sitta och gny bredvid Holly när han hade ett ben. Men, den oerhört snälle storebrodern ändå lade tassen på benet och morrade lite åt kidsen. Valparna förstod och kröp ihop, innan de försökte igen efter en stund.

Men Holly visade sig vara mer speciell än så.

Slädhunden Holly som inte trivdes

Elitdraghundar i sommarvila


Hur lever ”de fyrbenta idrottsmännen” – draghundarna under lågsäsong? Har själv undrat och tycker att detta är intressant och tror att många med mig instämmer. /Med vänlig hälsning bloggcoachen V

Draghundar under lågsäsong – bildspel från Alaska

När ni klickat på den blå länken ovan så klicka till vänster under fotot på kvinnan med valpen i famnen, på texten ”Show Thumbnails” och se mer hur det är i Alaska, bland annat:
 alaska pull

Alaska dog house

Alaska jump

Sommarvilan infaller överallt när snön börjat smälta bort. Det är under lågsäsong man planerar in att valpningar ska ske i lugn och ro.

Man tränar då hundarna bara lätt med drag på barmark för att hålla hundarna i form och vanorna i någorlunda skick. Men annars är det sommarlov och mer hopp och lek! Maten anpassas naturligtvis också efter de minskade fysiska prestationerna. Helheten i träning, vila, kost och fysionomi vet Seth allt om. Hans fodersponsorer hade alltid den bästa hundmaten, för alla olika lägen. Valpar, tiken eller aktiva draghundar i säsong.

Sommardrag med Ada och Rolf. Gunvald är nästan en decimeter lägre än sin ofantligt store far Rolf.

Sommardrag med Seths rottisar tiken Ada och Rolf, som är pappa till vår Gunvald. Gunvald skulle nog idag om Rolf ännu levde räcka upp till öronen på sin lite övermåttans höge och store far.

Hundgårdarna hos Seth och hans dåvarande sambo Birgitta Jonsson. Ganska hög standard. Men deras Vildmarksturismföretag blev också EKO-diplomerade tre år i rad.

Hundarna tittar upp mot huset. Vi hade 30 hundgårdar. En hundgård = mindre avdelad inhägn med  hundkoja.

Hundarna tittar uppmärksamt upp mot huset till husse och matte. De hade 30 hundgårdar. En hundgård – ett mindre avdelat inhägn med hundkoja – som ni kan se på fotot. Med hundar som trivdes ihop, eller om de föredrog att leva själva.

Runt 75 hundar samtidigt och valpgårdar för tikar med valpar.

Runt 75 hundar samtidigt och speciella valpgårdar för tikar med valpar. Då kunde också lämpliga hanar få hjälpa till med valparna, för att avlasta tikarna med busiga valpar som behövde vettig hundfostran. Då fick både tiken välbehövlig vila och valparna den omvårdnad och fostran de behövde.

Seth kommer garanterat att få en längtans klump i sitt hjärta när han ser fotot nedan, på draghundskollegan Martin Buser på skogspromenad med sina hundar! Seth kommer i princip att vilja dra till skogs där hans själ hör hemma.

Four time Iditarod champion Martin Buser takes Suzette and her puppies for a free run in a swamp next to his kennel before Buser and his son Rohn Buser conduct a tour and give a sled dog demonstration to tourists at their Happy Trails Kennel in Big Lake, AK on August 28, 2014.

Four time Iditarod champion Martin Buser takes Suzette and her puppies for a free run in a swamp next to his kennel(..) Happy Trails Kennel in Big Lake, AK on Aug 28, 2014.

Seth  gick ju också fria promenader med sina draghundar. Tänk er själva att ha 40 fritt springande polarhundar, ändå fokuserat samlade runt just Er under en skogspromenad? Sätta sig in i den nära kontakten går inte, trots att man kan förstå att det är en  upplevelse som för alltid skulle prägla ens liv.
Vildmarksliv med hundar är något av det närmaste man kan komma i att leva enligt – och helt underkastas naturens egna obestridliga villkor för att överleva där ute i ingenstans.

Elitdraghundar i sommarvila


Hur lever ”de fyrbenta idrottsmännen” – draghundarna under lågsäsong? Har själv undrat och tycker att detta är intressant och tror att många med mig instämmer. /Med vänlig hälsning bloggcoachen V

Draghundar under lågsäsong – bildspel från Alaska

Klickat på den blå länken ovan så klicka till vänster under fotot på kvinnan med valpen i famnen, på texten ”Show Thumbnails” och se mer hur det är i Alaska, bland annat:
 alaska pull

Alaska dog house

Alaska jump

Sommarvilan infaller överallt när snön börjat smälta bort. Det är under lågsäsong man planerar in att valpningar ska ske i lugn och ro.

Man tränar då hundarna bara lätt med drag på barmark för att hålla hundarna i form och vanorna i någorlunda skick. Men annars är det sommarlov och mer hopp och lek! Maten anpassas naturligtvis också efter de minskade fysiska prestationerna. Helheten i träning, vila, kost och fysionomi vet Seth allt om. Hans fodersponsorer hade alltid den bästa hundmaten, för alla olika lägen. Valpar, tiken eller aktiva draghundar i säsong.

Sommardrag med Ada och Rolf. Gunvald är nästan en decimeter lägre än sin ofantligt store far Rolf.

Sommardrag med Seths rottisar tiken Ada och Rolf, som är pappa till vår Gunvald. Gunvald skulle nog idag om Rolf ännu levde räcka upp till öronen på sin lite övermåttans höge och store far.

Hundgårdarna hos Seth och hans dåvarande sambo Birgitta Jonsson. Ganska hög standard. Men deras Vildmarksturismföretag blev också EKO-diplomerade tre år i rad.

Hundarna tittar upp mot huset. Vi hade 30 hundgårdar. En hundgård = mindre avdelad inhägn med  hundkoja.

Hundarna tittar uppmärksamt upp mot huset till husse och matte. De hade 30 hundgårdar. En hundgård – ett mindre avdelat inhägn med hundkoja – som ni kan se på fotot. Med hundar som trivdes ihop, eller om de föredrog att leva själva.

Runt 75 hundar samtidigt och valpgårdar för tikar med valpar.

Runt 75 hundar samtidigt och speciella valpgårdar för tikar med valpar. Då kunde också lämpliga hanar få hjälpa till med valparna, för att avlasta tikarna med busiga valpar som behövde vettig hundfostran. Då fick både tiken välbehövlig vila och valparna den omvårdnaden de behövde.

Seth kommer garanterat att få en längtans klump i sitt hjärta när han ser fotot nedan, på draghundskollegan Martin Buser på skogspromenad med sina hundar! Seth kommer i princip att vilja dra till skogs där hans själ hör hemma.

Four time Iditarod champion Martin Buser takes Suzette and her puppies for a free run in a swamp next to his kennel before Buser and his son Rohn Buser conduct a tour and give a sled dog demonstration to tourists at their Happy Trails Kennel in Big Lake, AK on August 28, 2014.

Four time Iditarod champion Martin Buser takes Suzette and her puppies for a free run in a swamp next to his kennel(..) Happy Trails Kennel in Big Lake, AK on Aug 28, 2014.

Seth  gick ju också fria promenader med sina draghundar. Tänk er själva att ha 40 fritt springande polarhundar, ändå fokuserat samlade runt just Er under en skogspromenad? Sätta sig in i den nära kontakten går inte, trots att man kan förstå att det är en  upplevelse som för alltid skulle prägla ens liv.
Relaterat:
Vildmarksliv med hundar är något av det närmaste man kan komma i att leva enligt – och helt underkastas naturens egna obestridliga villkor för att överleva där ute i ingenstans.
Seth på hundsläden

Seth på hundsläden

 

Intervju 1999 med förbundskapten Seth Sjöblom


Artikeln:

En äventyrlig idrott

Slädhundsport är den vinteridrott som växer mest i hela världen, och här är det i Norrland som sporten har fått störts genomslagskraft. Mycket beroende på klimat och terrängförhållanden. Seth Sjöblom är sedan 1997 förbundskapten i slädhundsportens medel –och långdistans.

Sverige är en av de främsta nationerna vad gäller slädhundsport och konkurrerar med Nordamerika och norra Europa. I Tyskland är kapplöpning med släde och hundar något av en ”innesport” medan den för många svenska är helt okänd. Sporten kräver stora resurser i form av tid, pengar och yta. Utövarna kan karakteriseras som viljestarka och målinriktade och det tar många år att komma upp till elitnivå.

Distanser på 180 mil

Men hur går det till när man tävlar? Seth Sjöblom har ett brinnande hundintresse och tävlar själv sedan åtta år tillbaka;
– Ett spann består av 6-14 hundar beroende på om man kör öppen eller begränsad klass. Föraren står bak på en släde. Medeldistans kräver snabba och starka hundar. Loppen körs ofta tre dagar i följd med en medelhastighet på 27 km. Banan är märkt och det skall gå fort. Långdistanstävlingar är allt ifrån 10 till 180 mil och förrän måste ha en karta för att hitta. Tävlingen går ofta i fjällmiljö och förrän måste förlita sig på sina hundar och till sin egen kunskap för att klara svåra situationer. Det händer ändå att spann kör vilse.

Den längsta tävlingen i Norden heter Finnmarkslöpet. Den avverkas på fem dagar och är ungefär 100 mil lång. Det händer att vädret är så dåligt att den tävlande är tvungen att övernatta ute i naturen tillsammans med sina hundar. Det gäller att ta sig från start till mål på kortast möjliga tid. Förarna i denna klass brukar kallas för de ”sista stora äventyrarna”.

Bygger stommen till ett starkt landslag

Sedan några år tillbaka är Draghundsportförbundet medlem i Svenska Riksidrottsförbundet. Det har medfört en officiell status; landslaget deltar i i såväl EM som VM och sporten är på väg till OS.

Men det här med landslag var och är svårt för draghundsfolket. Till för några år sedan hade Sverige världens strängaste karantänbestämmelser och utbyte med Norge var det enda tänkbara. Sedan inträdet i EU har dock bestämmelserna luckrats upp och det har blivit enklare att resa med hundar.

Seth Sjöblom har själv ca 20 elithundar av rasen Alaskan husky på sin gård ute i Leksandskogarna. Större delen av hans lediga tid ägnas åt hundarna och uppdraget som förbundskapten.

– Mina uppgifter är framförallt att organisera och strukturera verksamheten. En stor fördel är att jag själv tävlar och jag känner därav många av utövarna. Dessutom har jag genom åren fått bra kontakt med mediefolk och sponsorer.

– Inför årets säsong är målsättningen att bygga stommen till ett starkt svenskt lag som skall med i EM nästa säsong och där jag själv har förhoppningar att kunna delta. Framgång vid tävlingar bygger på massor av erfarenhet, ett bra hundmaterial, en bra sponsor och en stor portion vilja.

Klicka för förstoring

Klicka två gånger efter varandra för förstoring

Mer från vildmarksliv och draghund:
Elitdrahundar i sommarvila
Foton från olika draghundturer.
Att leda någon vidare.
Slädhundsturism – risker och njutning och att vakna i en snögrotta.
Turisterna som höll på att frysa ihjäl.
Syns en ledare alltid främst?
Mitt liv på fjället – foton.
Weightpulling och draghundar – här finns kunskap och erfarenhet.
Köpa dragsele till hund – ska det vara ett lotteri?
Martin Buser – Welcome to Sweden.

Med mera..

Önskar Er en trevlig lässtund!

Weightpulling och draghundar – här finns kunskap och erfarenhet


Vi har här förr inte fokuserat så mycket på Seths gedigna kunskaper inom drag med hund. Tänkte att det var dags nu, för draghundsporten är under kraftig tillväxt och Weightpulling har blivit ett stort intresse för många.

Man måste göra sitt bästa för sina arbetskamrater hundarna. På bästa sätt bidra till positiva upplevelser som ger mersmak för de arbetsvilliga hundarna. Gediget underbyggd grundkunskap skyddar hundarna från onödiga skador. För vem kan uppnå sitt bästa om det gör ont utav skador?

Seths metodik på draghundkurs

Dragselen för hund ska styras av kunskap inte företag

Flera gånger har Seth i djuraffärer hört personal pusha för ett visst hundsele. Men ett helt olämpligt och skadligt för hundens anatomi.

slc3a4dtur-6Det är så viktigt att inte skada sin hund att det borde krävas en grundlig – helt PR-oberoende – utbildning om skadefria selar för alla som saluför dessa redskap. Seth kan på logiskt sätt visa på vilket sätt vissa selar inte fungerar och vad man måste ta hänsyn till. Antalet gånger Seth har selat hundar till hundspannen måste vara tusentals.

 Seths kunskap om tassvård på arbetande hundar

Det finns inte så många andra i Sverige som under några timmar kan föreläsa om tassar och tassvård. Och dessutom hålla publikens uppmärksamhet uppe. Ta hand om tassar – hundens viktigaste redskap – både före, under och efter drag. 

Hårt arbetande hundar ska behandlas som elitidrottare

Hårt presterande hundar, som Seths draghundsbesättning var, ska behandlas som elitidrottare. Att träna hundarna på skadefritt sätt, ge vila under lågsäsong och trappa upp aktiviteten inför arbete och utfodra dem rätt. Kunna hundars fysiologi, sjukdomar, skador och veta vad man själv kan behandla och framför allt förebygga.

Seths vildmarksliv med hundspann

Totalt har Seth sysslat med hundspann i 30 år med egna hundar, mest huskies och andra polarhundar och polarhundsblandningar men även andra. Han har alltid haft hundgårdar på sin tomt.

Seth och hans dåvarande sambo Gittan drev ett ekoturismföretag i Dalafjällen under 8 år och han samtidigt tävlade med sina hundspann på elitnivå i grenarna medel -och långdistans. Det krävdes runt 75 hundar för att kunna hålla vildmarksturerna, så sammanlagt under hela livet har Seth haft runt 300 hundar.

Han var 1997-2000 kapten för Landslaget inom  Svensk draghundsport inom sina grenar medel -och långdistans.

Seth har många spännande vildmarkshistorier både från turistturerna med sex oerfarna turister bak på var sitt hundspann, från tävling och bara-mitt-ute-i-ingenting-upplevelser. 

Här intervjuas Seth för Naturens bästa/Ekoturismskolan Hundspann en draghjälp för turismen från  16 september 2008.

img_4337

Martin Buser – Welcome to Sweden.


*Läs på svenska längre ner.

Martin Buser – a living legend.

We are proud to introduce Martin Buser
– with his personal permission to upload his logo 
and link
to his personal website from Seth Sjöblom´s dog blog.

When the Champion Martin Buser participates
in sled dog races – half of North America gets engaged!
Martin Buser is a real star in the sledge dog community – and elsewhere.

An 11-dog team of Siberian Huskies in Frauenwald, Thuringia, Germany, 2012

An 11-dog team of Siberian Huskies in Frauenwald, Thuringia, Germany, 2012

Martin Buser began working with sled dogs at age seventeen in Switzerland where he was born in 1979. Buser moved to Alaska to train and raise sled dogs, full time. His training operation, Happy Trails Kennels, is located in Big Lake, Alaska.

He entered his first Iditarod sled dog race in 1980, and has run every race since 1986. In thirty Iditarods, Buser has won the event four times, in 1992, 1994, 1997, and 2002. On sixteen occasions, he has finished among the top ten finishers. He is the runner-up for fastest finish time in Iditarod history; his team completed the 2002 race in 8 days, 22 hours, 46 minutes, and 2 seconds. He entered his first Yukon Quest in 2009 and finished in fourth place, earning him ”Rookie of the Year.”

Martin´s sense of humor and positive outlook have made him a fan favorite. His kennel is called Happy Trails – because for Martin – the happiness of his dogs, always and in their task as pullings dogs – is a major thing for Martin. The dogs are his family members – as it was for Seth too. And your dearest should be treated well. Their trust is the greatest reward. And this kind of loveable treatment apparantely can  result in very good racing results – as it have done for both Martin and Seth. Though Martin Buser has become a real icon during his life.

"For the Love of Dogs"  a film documenting Martin's relationship with his dogs and the Iditarod sled dog competition - can be bought at his web shop.

Martin Buser and his Happy Trails Kennels were featured on an episode (premiering April 12, 2009) of the Discovery Channel‘s Dirty Jobs .

"For the Love of Dogs" is a film documenting Martin's relationship with his dogs and the Iditarod sled dog competition - can be bought at his web shop.

”For the Love of Dogs” is a film documenting Martin’s relationship with his dogs and the Iditarod sled dog competition – can be bought at his web shop.

Since Seth Sjöblom was the trainer and coach of the Swedish National team of Sled Dog Racing – the two got in contact  – a whole while ago.

United by the same passions. This photo with underlying text defines Martin Buser – as a person – and as an athlete in one of the toughest sport activities there are.

We are very proud to have been personally  permitted by Martin Buser to put  his logo on our blog.

Visit Martin Buser´s homepage and merchandise store on line! A must for every sled dog fan – and others.
All photos belong to Martin Buser.

Thanks and Best Regards from Seth Sjöblom
– and sidekick Victoria

——— * ———

*Summary in Swedish – kort på svenska:

Martin Buser har blivit en levande legend inom draghundsporten.

Iditarod är en långdistanstävling med ekipage av förare och slädhundar. Tävlingen sträcker sig 180 mil – hela Sveriges längd som mellan Trelleborg till Treriksröset – i ett slädhundsekipage och distansen ska genomföras på på 9-15 dygn och ibland tar det längre tid för deltagare att nå målet.

Martin Buser körde sin första Iditarod-tävling 1980 och har tävlat i loppet årligen sedan 1986. Efter att ha deltagit i 30 Iditarod-tävlingar har Martin Buser segrat fyra gånger och under 16 tillfällen har han tillhört topp-10 av tävlingsdeltagarna och har haft mycket goda tidsresultat i konkurrensen.

Martin Busers framgångar och hans humor har gjort honom till en publikfavorit. Martin är en mycket social typ och han är en mjuk ledare för sina hundar – vilket gett goda resultat.

Seth Sjöblom och Martin Buser kom i kontakt när Seth var Landslagstränare i Svenska Draghundsportförbundet – en gren under Svenska Riksidrottsförbundet.

Att behandla sina hundar, sina teammedlemmar väl är A och O för goda tävlingsresultat – som handlar om ett samspel i totalt förtroende för varandra.  Det har de gemensamt, samt en positiv livsinställning. Det är en förutsättning för att klara sig i en enslig vildmark med enbart sina hundar att förlita sig på.

Att ha fått tillåtelse att lägga upp Martin Busers logga här och länka till honom är en stor ära.

Mvh Seth Sjöblom
och bloggredaktör Victoria
– som sammanställt