Etikettarkiv: Anders Hallgren

Filmer – hundcoachen Seth Sjöblom föreläser


I lördags var vi på hundträff i Småland där Seth föreläste om vem han var, om köldskador och om sin filosofi .

Ämnena berördes bara kort som översikt, ni har inte fått allt till er. Och ni bara måste höra om grisen Pigge på övning med militärens hundar i första filmen!

Klippet nedan innehåller:
seth-forelaser-Om hur Seth som ung inte ville acceptera den hårda, hänsynslösa hundträningen som militärhundarna som tränades hemma, utsattes för till 1970-talet. Seth blev bästa vän med hundarna då han redan i lågstadiet fick rasta de skarpa hundarna – med något bett i armen – och assistera vid faderns lydnadsutbildningar från 12-årsåldern.
”Det måste finnas ett annat sätt!” tänkte den unge Seth. Och det ställningstagandet är grunden till Seths metoder. Förtroende och respekt. Detta var vid samma tid som den äldre Anders Hallgren gick in för att förändra den hårda attityden mot hundar i Sverige – det är fantastiskt!

-Om Seths tränade gris Pigges succé på exercisövning med militärens hundar.
-Forskning COCD tvångsbeteende hos hund och mer. Rättelse – Seth visste inte på förhand att schäfern Texas som han bedömde beteendet på hade COCD.
Seths observationer av Texas med tvångsbeteende
Ägaren berättar om problemen med Texas
Om Canine OCD på bloggen

Vid problembeteenden finns det ofta redan hemma en gränslöshet utan ”nej”.

Seths bakgrund med slädhundar i fjällen och om förfrysningsskador:

De arktiska bootsen från Alaska

De arktiska bootsen från Alaska

Har ni frågor, skriv en kommentar.

/Med vänlig hälsning hundcoachen Seth Sjöblom med redaktion

Anders Hallgrens retorik oseriös, ovetenskaplig och fientlig


Det spelar stor roll hur man uttrycker sig. Anders Hallgren (AH) är en stor förebild för många väldigt många hundintresserade människor i Sverige och ibland kallas de lekfullt för lärjungar. Så stor är AH som varit föregångare inom hundvärlden sedan många år. Men, han uttrycker sig rent sagt skumt när han hävdar sin övertygelse på sin blogg.

I sin trilogi på bloggen: ”Ledarskap” kan leda till fel behandling av din hund inleder Anders Hallgren med att ställa sig som den gode mot, som vad han uttrycker; ”the bad guys”.

privatKanske är en blogg fel kanal för AH att uttrycka sig? Men det är enda stället på internet där han berättar mer för nyfikna. Man måste köpa en bok eller gå på en föreläsning för att få veta om han uttrycker sig annorlunda i andra forum? Med andra ord är det så som nedan beskrivs, som Anders Hallgren når fram till många.

Huruvida Anders Hallgren har rätt i sak eller inte, det är av mindre betydelse för en oinvigd när argumenten formas kring den någon dimhöljda begreppsvärlden i det han skrivit på sin blogg. En sak – bland andra – som AH har rätt i är att det kan bli fel med en hund utan rätt kunskap.

Kanske är det så att AH har revolutionerat hundvärlden till nya tankar – men utan att själv ha gett upp den föråldrade uppfattningen om vad fostran var och vad den i moderna tider generellt blivit – mer respektfull – trots att AH själv lett den positiva utvecklingen?!

Det rimmar illa att attackera andra om man är säker

Det blir fel när AH – trots sin vetenskapliga framtoning och akademiska utbildning – använder uttryck och beskrivningar av kraftigt känslomässig karaktär för att fastslå sina ståndpunkter. Det blir, hur motsägelsefullt det än låter – väldigt stelbent. Begrepp blir inom sin kategori förminskade när AH begränsar synonymanvändningen till svart eller vitt.

AH är snar med att berätta för läsarna vad de ska tycka genom att dela in begrepp i bra eller dåliga. Det handlar om en något otrevlig retorik när AH värdeladdar ord medan han bygger upp argumentationen för sin sak. Och vem vill ikläda sig rollen som ”the bad guy”?

Man måste alltså acceptera värderingar och laddningar i uttryck och ord i AH:s vokabulär och hålla med om hur de ska tolkas för att följa hans resonemang.

Alla som tror på ledarskapsteori misstänkliggörs som djurmisshandlare och vem vill ens lyssna på någon sådan?

Exempel på Anders Hallgrens svartvithet

Anders Hallgrens slutsats i länken ovan, samt våra kommentarer inom klamrar:
”Diagnoser som ”bristande ledarskap” och att man är ”otydlig” i sin kommunikation med hunden är helt fel och ovetenskapliga.”
[Men ledarskap fungerar för Seth Sjöblom och många andra, säkert enligt dig också förvånansvärt milda hundmänniskor, förklara det?]
”En hund får inte problembeteenden för att du är snäll mot den.”
[Varför sammankopplas begreppet ledarskap med motsatsen till snäll?]
”Inte heller försvinner problembeteenden för att du ryter och straffar.”
[Självklart. Men existerar det inte ledare, bara för att det finns de som tror sig vara ledare och använder dåliga metoder?]

Anders Hallgren, del 2) Straff, korrigering och tillrättavisning: ”Alla handlingar av negativ art som är avsedda att avbryta ett beteende är straff per definition. [Var finns den definitionen att hitta förutom här och i `70-talets fria barnuppfostran? Straffar man ett barn, en hund som man hindrar att springa ut i vägen?] ”Det ändrar inget att försköna handlingarna genom att byta ut orden.” [Om att byta ut ord, Anders Hallgren.. Se ovan då du själv byter ut ord och då svartmålar handlingar.]

Det finns mycket sunt skrivet av AH om att vara vänlig, tolerant och förstående inför hundens natur. Men är det inte i själva verket en typ av ledarskap som AH beskriver här, eftersom människan tar ledningen? Trots att allt vad ledarskapstankar heter är helt oacceptabelt inom AH:s värld:

”Ska du åstadkomma en förändring av en hunds beteende kommer du inte att få resultat genom att straffa, korrigera och tillrättavisa, annat än tillfälligt. En förändring som blir bestående bygger på att man belönar hunden när den avstår från att göra något. Då måste man vara snabb i reflexerna och inte utsätta den för alltför starka retningar för snabbt. Man måste ändra sitt eget beteende, framför allt sitt humör så att man inte framstår som aggressiv i hundens ögon.”

Retorik – konsten att tala väl och vinna andra

Retorik är en lek med ord som kan användas i olika syften.

Det är inte samma sak att tala väl och övertyga – kontra att överdriva med ologiska grepp för att övertala, alltså nästan tvinga in åsikter i ett hörn. ”Är du inte med mig så är du mot mig.”. Den polariserinegn skapar ett iskallt samtalsklimat med döva öron från båda håll. Man förolämpar kunnigt folk som persona non grata.

Det är så stater stänger ner kritik, återkoppling och fruktsam diskussion för utveckling. Eller är allt AH hittills skapat redan perfekt? Eftersom AH saknar nyansering har han skapat ofrivilliga motpoler inom svensk hundfostran, vilket motarbetar utveckling till ännu bättre metoder. AH:s metoder fungerar nämligen inte på alla hundar. Eller är det skolningens fel enbart?

Utveckling och ödmjukhet ger trovärdighet

Det hade varit spännande att se Anders Hallgren utveckla sina teorier om handhavande av hundar, eftersom lång tid gått sedan han grundade de nuvarande. Har han inga nya insikter då han lärt mer under åren?

Jo, det har han beskrivit, efter han antog en utmaning att med egna ögon se på det ledarskap han så kraftigt kritiserar. Det känns bra att AH fick tillfälle att fundera mer på det s.k. ”ledarkomplexet” – här förklarar vi bara om händelsen, samt Seth Sjöbloms inställning till vad ledarskap innebär. De separata länkarna följer här nedanför.

Precis som Anders Landin som mottog Anders Hallgren på sin kennel, så vill vi också Lyfta på hatten för Anders Hallgren!

Hårt och mjukt är inte alltid vad det verkar vara berättade sedan Anders Hallgren och tillade att de kom överens om att prova några idéer och att vi kommer att få se på bloggen hur det utvecklar sig. Väntar med spänning för Anders Hallgren behöver förnya sina spår lite när han skådat ut ut sin bubbla.

Hundhavandet kommer troligen att svänga till mitten efter den extrema pendelsvängningen mellan hårda metoder till AH:s supersofta. Var kommer Anders Hallgrens metoder befinna sig i backspegeln om några decennier?

Ändå vidhåller Anders Hallgren sina egna tolkningar av viktiga begrepp i diskussionen. Det hade varit lättare att få en sund diskussion om vissa inte på förhand var förvisade ur hundvärlden som ”the bad guys”.

Att ta sig tolkningsföreträde är ett effektivt sätt att slippa lyssna på andra och glänsa på egen piedestal. Hoppas att AH har modet och orken att fortsätta lära och vara mer öppen för omvärlden. Det skulle inte minst hundarna tjäna på.

Det finns mycket mer att säga, men en diskussion känns mer rättvis än ensidig kommunikation. Sådana strandar ofta vid trösklar utan att leda över dem.

Mvh bloggredaktion, inlägg godkänt av Seth Sjöblom

Bra att Anders Hallgren funderat om det s.k ”ledarkomplexet”


Pratar om begreppet ”ledarskap” här. Är motsatsen ”snäll” verkligen? Kan vi någorlunda sunt funtade människor försöka resonera om detta för den jämvikt som hjälper våra hundar mest?

Blir full av respekt för att ”hundgurun” Anders Hallgren antog utmaningen från Anders Landin – vilken efter deras möte vill lyfta på hatten för Anders Hallgren!! Anders Landin hade innan stört sig på Hallgrens teorier om att (som i hans eget) ”ledarskap” utsatte hundar för lidande och kritiserat det – om man säger det kortfattat. Anders Landin kände inte igen sig alls enligt Hallgrens teorier om att ledarskap föll under ”den hårda skolan” i handhavandet av sina hundar. 

Så Anders Hallgren besökte till slut Anders Landin och hans hundar, och såg inget hårt det i ledarskapet. För som Anders Hallgren själv beskriver: Hårt och mjukt är inte alltid vad det verkar vara.

Seth: Det är inte ett nedtryckande av en hund att fostra den till grundlydnad. Ja eller nej och ett begränsande koppel betyder inte misshandel av hundens psyke. Ledarskap är inte något som är elakt mot hunden när man på sunt sätt markerar vad som accepteras eller inte och bygger upp ett förtroende. Det är dessutom väldigt nonchalant mot hundens livskvalitet att inte lära den vad som ”går an” för att bli socialt accepterad, istället för att bli isolerad. Kanske råka illa ut istället eller ställa till det?

Anders Hallgren är en föregångare inom hund som kommer att stå i våra historieböcker! Han har gjort mycket gott för att påverka hundvärlden att vända bort från de grymma 70-tals metoderna i hundfostran. 

Seth fick på egen hand under sin barndom en tidig insikt hemifrån om vad de mycket stränga och våldsamma hundfostringsmetoderna på 1960-70-talet innebar och han tyckte redan som ung att det var förkastligt att behandla levande varelser så. Seth själv kunde hantera hundarna med en närvaro som handlade om det helt motsatta. Kommunikation och respekt. Seth tog dem hemifrån på helgerna och övernattade ofta under en gran med hundarna och delade på maten. Det blev hans första flockupplevelse. Och hundarna av militärtjänstehundstyp de hängde på med en tillgivenhet och ett förtroende de inte visade andra.

Seth arbetar idag med beteendeproblematik. Det finns ingen tvekan om att Seths hantering och grundläggande filosofi om hundar handlar om att ett ledarskap från människan behövs när vi ska leva tillsammans. Seths arbete med exempelvis lösningar för väldigt aggressiva beteenden handlar både om instinkt och förvärvad praktisk kunskap som fungerar.

Hundarna skadas inte av att korrigeras, pö om pö efter sin mognadskapacitet och beroende på var de befinner sig mentalt. De leds framåt och blir inte kvästa, utan får uppleva en mer positiv värld utan stressen av att inte veta hur de ska göra. De lugnar ner sig när de blivit inkännande vägledda genom hinder de tidigare inte förstått. Att passa in gör dem lyckliga, men de ska få vara individer också. Varför skaffar man annars hund?

 

heart-with-grunge-and-wings

Anders Hallgren – du som har sådan makt med allt du gjort – vore det inte tid att tala om ett tryggt ledarskap, separerat från övergreppsmetoder? 

/Mvh redaktionen Seth Sjöbloms hundblogg

Gripande blogginlägg hos Anders Hallgren- om att bemöta sin hund


Ett inlägg på Anders Hallgrens blogg – som träffade rakt i hjärtat. 

Till eftertanke..  ”En hund behöver inte lida för att man ska leda.”
/Av Susanne, samt en dikt:

Hundens Undran /dikt av Anders Hallgren som börjar så här:
”När blev jag en börda

När blev jag ett besvär
Vad gjorde jag för fel
Jag bara undrar när”

Läs hemskt gärna hela dikten via den blå länken längst upp här.

hearts_800x533
Relaterat:
Kuva eller bygga förtroende med din hund
 /Seth Sjöblom
Min metod mjuk men bestämd
 / Seth Sjöblom
”Mjuka eller hårda” linjen i hundfostran? /Seth: ”I min fostran av mina tre skarpa rottweilers (Rolf, Ada och Gunvald) – som alla blev harmoniska hundar så har jag varit mjuk. Inte utmanat till kamp i onödan eller via arg röst och aldrig haft ett häftigt beteende.”
Hundman som kör HBT – möt problemen och gå vidare
Att plötsligt bli rottismatte
 – med full respekt för rasen /Gunvalds matte Victoria
Sju hundar bildar flock i rastgården
Behöver en ledare alltid gå främst? 
/Seth

”Mjuka eller hårda” linjen i hundfostran?


Jag tror helt på min teori att det krävs en stark ledare. Mer om det kan man läsa under kategorin vildmarksliv.

Jag har största respekt för Anders Hallgren som har gjort otroligt mycket i sin yrkesgärning för hundsverige.

Men som inom all psykologi finns det olika inriktningar och vetenskapen om hundens beteende är ingen exakt vetenskap utan kräver praktiska erfarenheter och inlyssnande av varje individ för att förstå.

Jag skulle vilja påstå att min hundfostran ligger någonstans mittemellan, men med stark tro på flocken och rang inom den. Att man som hundägare måste ta ledarskapet. Däremot finns det ingen nödvändighet i att en flockledare alltid måste gå främst bland mina hundar jag haft. Det skulle ha fungerat dåligt med slädhundarna som jag under åtta år hade 75 åt gången att styra. De var en flock som såg mig som ledaren, även om jag i hundgårdarna delade upp dem till mindre flockar. I vildhägnet var hela laget ”på min sida” när jag kallade på dem.

Jag har jobbat med många olika raser av ”problemhundar” under åren och bestämde mig till slut att skaffa  rottweiler för att studera dommer, då jag hörde att dom är mycket svåra. Jag har idag min tredje rottweiler som är mitt allt – en hane på 60 kilo som har varit en riktig buse, men börjar att bli en riktig familjehund. Men ingen rekommendation som förstagångshund.

Jag skaffade min första rottweiler för att utmana mig själv ytterligare. Tikar och hanar av rasen kan skilja sig en del åt, även om båda är skarpa, men hanar behöver ett tydligt ledarskap från sin ägare för att inte ta över. Jag hade förmånen av att under tiden Sven Järverud levde att få diskutera rasens egenheter med honom, som gav mig mycket kunskap. Jag har haft många hundar som betecknas som lite svårare raser.

I min fostran av mina tre rottweilers (Rolf, Ada och Gunvald) har jag varit mjuk. Inte utmanat till kamp i onödan via arg röst och aldrig haft ett häftigt beteende. Inte varit skarp om det inte varit allvar – men då man måste veta vad man håller på med och verkligen genomföra positioneringen av vem det är som bestämmer, är ledare. Jag har med otroligt få undantag mjuk röst i mina tillrättavisningar, men fick ändå mina första hundar att lyda exemplariskt.

Gunvald som jag har nu har ju lite speciell bakgrund eftersom han mest sprungit fritt på fjället med huskies och drabbades av min och sambons separation då han var liten och då inte fick lika mycket tidig träning av mig som de andra två. Men i grannskapet här där han bott med mig i ett år, han är tre nu, så har han ett gott rykte. I dag ignorerar han hundar som gör utfall och speciellt älskar småhundar efter han hjälpt mina huskies med deras valpar. Men vissa delar av hans fostran har jag inte varit med i och får kompensera för nu. Gunvald är inte mer än en hund, men jag korrigerar om han visar sig vilja göra utfall. Då får jag visa att det inte är OK med att säga till och behöver inte rycka hårt i kopplet – men vill få bort hans uppmärksamhet från risksituationerna.

Jag har upplevt riktigt kadaverdisciplinsfostran av hundar på nära håll då min far som nu är 79 varit verksam som hundinstruktör hela livet bla som konsulent för Hundskolan i Sollefteå för militärhundar. Han håller fortfarande hundutbildningar och jag var med otaliga gånger.

Schäfrar under total kontroll oavsett vad som hände runtomkring. De hundarna är jag uppvuxen med. De hundarna min far fostrade var perfekta för sin roll, men metoderna har förändrats med tiden. Min favoritsysselsättning under tidiga tonåren var att gå rakt ut i dalaskogen och övernatta under bar himmel med hundarna. Fortfarande är övernattning i skog, med hundar min uppfattning av total harmoni. Vi hade ett helt annat samspel än att de skulle lyda blint. De var mina bästa vänner. De följde mig  med kärlek och respekt. Lydnaden var inte primärt mellan oss utan det var omtanke, respekt och förtroende styrde att det fungerade. Men att min far hade gett dem en grundlydnad hjälpte säkert till att det fungerade.

Jag finner alltid att just ett tydligt, men vänligt ledarskap fungerar extra bra på s.k problemhundar, då det är människans ledarskap som brister och gör hunden  aggressiv p.g.a den känner sig osäker och när ingen ledare finns så tar den ledarrollen.

I senaste numret av Hundsport skriver Anders Hallgren/AH (som jag kommer referera till honom som) under rubriken i artikeln om”Hundar som inte gillar andra hundar” bla (inte ordagrant):

Att man inte ska trycka ner en hund, och inte ens tikarna gör det med sina valpar, att det inte är ett naturligt beteende. men det gör visst tikarna, de är stenhårda enligt min erfarenhet. Mödrarna kräver underkastelse. Men jag använder mig inte av denna metod då nu hunden är på väg in i sitt vuxenstadie och du då endast triggar hunden till kamp.

AH emotsäger att man ska höja rösten eller dra i kopplet – där håller jag med, eftersom man då väcker kamplust via kopplet. Var en lugn ledare som bestämmer vad som gäller! Det är min teori, som jag kallar ledarskap.

Min uppfattning om ledarskap är att främja och uppmuntra, inte kväsa. Som den chef i stora företag som jag varit i mitt yrkesliv. Ledarskap är inget man får – det är något man måste förtjäna.

Att fysisk och mental träning är viktig för att stressa ner hunden håller jag också med om, som AH skriver i artikeln.

AH beskriver också hundprogram i TV där man försöker straffa bort negativa beteenden och uppträda auktoritärt. Straffar gör jag aldrig, däremot är jag auktoritär, precis så att hunden förstår, med för mig enkla gester och beteenden. Jag går in och analyserar, läser av hundens beteende och samspelet med familjen. Sedan gör jag en handlingsplan efter hur jag läst av hundens känslor, dvs  beteende som för mig blir väldigt tydligt. Jag har också en del att säga mot hundfixarprogrammen i TV som jag kallar Cesarsjukan – quickfixen. Varje hund är en individ och att försöka att applicera det man ser i hundprogrammen på sin egen hund är svårt då alla hundar och människor är olika individer och den sociala miljon och andra förutsättningar spelar in.

Man måste träna och åter träna bort problemen med sin hund, varje gång, varje dag tills hunden blir trygg. Inte straffa. Och inte tro att någon annan på en enda gång ska hjälpa bort problem som antagligen tagit lång tid på sig för att byggas upp. Fortsätt att träna efter råden ni fått!

Hundpsykologen AH skriver också i artikeln i Hundsport om att man inte kan bestraffa bort felbeteende eftersom man då kan få en passiv och undergiven hund. Jag håller med. AH vill kartlägga orsaken till problemen.

Medan jag kör HBT – hundbeteende-terapi och ser vad beteendeproblemet är – både hos människorna och hunden – och hjälper hundföraren att förändra sin kommunikation till ett språk som hunden förstå och hunden får positiva upplevelser av att lyckas med det som förut varit svårt.

*Med reservation för att jag kanske missuppfattat detaljer i Anders Hallgrens teorier – eftersom han inte skriver om dem på internet. Mer än skummande på ytan av beskrivningar av hans böcker, hans kurser samt andras kommentarer i bloggar och forum om AH.

Men jag tror att jag och Anders Hallgren är ense i mycket, dock inte om flockpsykologin – vilket är min specialitet.

Min linje är att läsa av djurs signaler och att jag aldrig har varit rädd för ett djur, även djur i vilt tillstånd, men jag har självklart respekt. Jag har inte känt rädsla för jag förstår hur och när jag ska närma mig. Jag har varit nära djur under hela min uppväxt och började med att dressera grisarna på bondgården – innan djurs naturliga beteenden tog över mitt intresse. 

Relaterade inlägg på bloggen:
Hundman som kör HBT.
Problemhund – min metod – mjuk men bestämd.

/Mvh Seth

Anders Hallgren, flockledare finns dom ?


Flockledare finns dom ?

Jag har jobbat med hundar hela mitt liv och följt sådana som Anders Hallgren med stort intresse, men idag undrar jag verkligen om Anders själv ägt en hund eller sett hundar agera i flock. Detta kan låta förolämpande, men det är inte menat så !


Själv har jag haft ca 300 hundar och är 52 år och kommer från en familj med gediget hundintresse  involverade i allt från brukslydnad, skydd, bevakning, mm.
Jag själv har som mest vid ett och samma tillfälle haft 75 hundar på min kennel för äventyr med hundspann och det har varit hundar som renrasiga siberian huskies, polara blandraser, mm. Jag äger i dag en rottweiler hane på 3 år och har haft fler rottweilers, dobberman, retrievers, mm.

Jag har även jobbat som chef på större företag i ledarroll och även på skolor som mentor med barn som har och inte har problem, men som alla behöver en som leder dem fram i tiden.

Anders, vad menar du egentligen? Är det så att du uttrycker dig på ett sätt så att vi inte egentligen förstår vad du menar, eller?

Du är känd men sprider absolut nonsens angående flockledare och du har ett ansvar gentemot kommande unga hundförare som faktiskt ser upp till dig som många gör med så mycket annat bra du har skrivit. Men jag håller inte med dig i flockfrågan Anders Hallgren.

Mvh

Seth Sjöblom