Berit nu på plats – när hon inte rymmer


Lite från Berits stillsamma sociala liv. Men hon har blivit stundtals vild, vilket ju är en fröjd att se eftersom hon är 15 år och stundtals lite stel. Ett sådant läge är om hundarna varit själva hemma en stund och man öppnar dörren.

Främst står Berit och väntar över hälften av gångerna. Hon hör ju inget, så hon har verkligen väntat. Vi släpper ut henne och Vilja på framsidan så de får kissa. Då tar ofta Berit det längre och rusar iväg för att lukta på alla grässtrån. Man får komma efter och ställa sig emellan, puffa henne bakåt åt rätt håll, tillbaka hem.

Hon kan lätt luras och gå runt en blomkruka för att sticka iväg igen. Nu har vi börjat ha godis i fickorna, vi brukar ju inte motivera våra hundar så, men det funkar utmärkt för vår döva familjemedlem.

Berit kryper som en valp in under möbler efter godisleksakerna

Med Tilda- en många år yngre jack russel

Runt grillen finns det ju.. mat? 

Alla grannar är charmade av Berit 

Vilja och Berit ligger nu bredvid varandra ibland – Berit vill bara vara på golvnivå

Irländska gatuhundar


Det finns gatuhundar över hela världen och de lever hårda liv. Många gånger misshandlade och med otillräcklig mat, utan vaccinationer och utan behandling om de blir sjuka. De får gå med plågsamma parasiter, hudåkommor och skador, som allt förvärras.

I Indien och Sri Lanka sägs gatuhundarna ha så korta liv så 3-4 år p.g.a parvovirus och andra sjukdomar.

Man kan inbilla sig att djurens värde är större i Europa, men det finns fortfarande många hemlösa hundar och katter som lever på gatan utan skötsel.

En orsak till hemlösa hundar i Storbritannien kan vara valpfabriker och överavel. Men generellt sett är regionen mycket hundkär då ca 24% av befolkningen äger hund. Jämfört med ca 15% i Sverige.

Utvecklingen med irländska gatuhundar

Om gatuhundsfrågan på Irland säger Pete the Vet: ”Här på Irland på 1980-talet brukade hundratals hundar stryka runt fritt. I början av 1990-talet, för 25 år sedan, blev det en samordnad insats av djurvälfärdsgrupper, veterinärer och lokala myndigheter för att förbättra situationen. Det med hjälp av ett antal metoder, inklusive subventionerad kastrering. Effekten har varit dramatisk på ett mycket positivt sätt. I allmänhet är människor nu mer ansvariga för sina hundar än tidigare, men det finns naturligtvis många undantag, och det är fortfarande ett allvarligt problem.

Det har gjorts framsteg med gatuhundarna på Irland. Som konkreta bevis på förbättringen av hundkontrollen, så har antalet hemlösa hundar minskat med 50% sedan 2004 och för närvarande (2018) kommer 12833 hundar till landets hundstallar varje år. Antalet avlivade gatuhundar har minskat med hela 90% under de senaste 15 åren. Dessa förbättringar beror på samordnade ansträngningar från lokala myndigheters hundkontrollenhet, hjälporganisationer och att media och allmänheten lyfter fram och tar itu med frågan om olyckliga och oönskade hundar.”

Stort problem på just Irland

Han fortsätter: ”Siffrorna är dock fortfarande höga jämfört med Storbritannien och många andra europeiska länder. Antalet gatuhundar per befolkning är till exempel 1210 per miljon i Storbritannien, medan i Irland är det 2640, så det är mer än dubbelt så mycket, vilket innebär att vi fortfarande kan förbättra saker i landet. Antalet hundar som avlivas per miljon människor är 53 i Storbritannien, men 352 i Irland, vilket är sju gånger högre. Återigen finns det gott om utrymme för förbättring.” 

När man söker runt ser man vad gott pengar gjort för att förbättra hundstallar på Irland, för att skydda hundarna mot väder och vind på den väderutsatta ön. Könsmogna hundar kastreras också innan de kommer vidare till nya hem. De irländska hundarnas öde var förut ofta avlivning.

Men varför så illa på just Irland? 

Kanske måste man se till Irlands historia? Det är en fråga vi gärna vill få svar på.

Tillsvidare så kan man glädja sig åt att de tagit tag i problemet på Irland. Det behövs på många fler ställen och medvetenheten växer om att djur inte ska behandlas som skräp. 

Själva tycker vi det är viktigt att hundar som ska adopteras till familjer är utvärderade om hur mentalt stabila de är. En bra bedömd hund har större chanser, så att den person som tar emot den är förberedd på eventuellt extrajobb. Tyra från Irland blev en surprise för adoptionsfamiljen då hon kröp efter väggarna.

Seth har haft ca. 20 gamla gatuhundar som ”kunder” och det har gått bra. Men det behövdes hjälp. Det vore önskvärt att hundarna var mer än bara räddade från gatan, när de kommer till sina nya hem. Då menar vi inte småsaker, som lydnad – utan om attityd och osäkerhet.
För det nya hemmet ska ju vara för evigt, väl? 

Relaterat: Gathundar i Moskva som vi bloggat om förr

Med vänlig hälsning hundcoachen Seth Sjöbloms redaktion

Paypal nedstängt på webforpets mejla för beställning


Hej alla ni som försöker köpa hampaolja för hund och katt på webforpets.se PayPal har nu stängt betalningsmöjligheten på sidan efter påtryckningar från läkemedelsverket och det kommer inte som en jätteöverraskning.
Så i stället får ni mejla vad ni vill ha till kontakt@webforpets.se så löser vi frakt och betalning då. Och det innebär att vi förlänger med ytterligare en dag, sista dag Tisdag 23/7 med 20% rabatt.

Olycka eller äkta attack


I media framställs ofta vissa hundraser som farliga. Men det är inte vad vi ska ta upp här. Det är vissa  mentaliteter som gör skada, ofta med en människa bakom. Säger jag ”hundkörkort” så förstår de flesta. Inget är ju en hunds fel.

Jag har haft förmånen att ha ombetts att hjälpa familjer med hundar som ingen kunde trott skulle ha en framtid. De var redan dödsdömda av flera specialister.

Ibland hade hundarna – som redan hade problem – traumatiserats extra mycket av antingen våldsamma ålderdomliga metoder eller evighetslånga behandlingar av hundspecialister med fel eller olämpliga metoder. Om våldsamma metoder och evighetskonsultationer som bara suger ut pengar tycker jag inte! Ligger något utanför mitt specialistområde så säger jag det.

Jag arbetar utifrån hudars naturliga beteenden. Inga salongsförfiningar, alltså inte dressyr, även om grundlydnad ingår för att få ordning på en hund.

Jag brukar komma hem till hundar som ingen velat ta i. Dit ingen vill gå. Min specialitet har blivit svåra hundar med aggressivt beteende.

Men jag ser ju att de flesta av dessa ”livsfarliga” hundar oftast bara är små vilsna skitungar.. De skäller och lever rövare och beter sig och skrämmer besökare i hallen så familjen lever eremitliv. Men som under mitt besök, efter vi tampats mentalt, kommer och lägger sin favoritleksak framför mig. Eller somnar med huvudet på min fot – för att den upplevt trygghet.

Förstått vad en ledare är, fått regler och gränser som den kan förstå på hundars sätt från sina ägare. Utan övermakt och våld. ”Du får inte ledarskapet med köpekontraktet, du måste förtjäna det ”

Shit vad många hundar jag hade kunnat locka med mig hem! 😉 Men det är familjen som ska lära sig hantera och de är ofta väldigt engagerade så det går bra när de fått verktygen av mig. När man kommit så långt som att söka hjälp är man ofta redo att ta tag i problemen.

Inget problem är för litet att ta tag i. Problem har en tendens att växa annars. Så här såg det ut när en familj, inklusive barnen som blev bitna, fick lära sig arbeta med sin unghund som riskerade att bli ett monster, det var ohållbart. 

Vad är då tecken på farlig hund

Mina favoritraser har blivit bl.a muskelhundar som amstaff, pitbull och särskilt rottweiler som ett kärt exempel. Sedan har jag ju haft många polarhundar, malamutes, huskeys och diverse blandningar. Men alla extra svåra hundar oberoende av ras gör mig lösningsorienterad. De kaxiga typerna. De vilsna.

Joker var en hund i röd zon som jag vände.

Jag är inte rädd för hundar, men man ska ha respekt. Oftast blir jag inte biten, men någon sällsynt gång har jag eller bet ägarna sätta på munkorg – efter vi pratat igenom allt om hunden.

Sedan ”hysterin” om hundattacker. Självklart ska man ta sånt på allvar, hundar kan vara dödliga vapen. Men jag undrar ofta när man läser i tidningar – om hela bilden?

En hund som i en situation viftat på huvudet med öppet gap för att visa ogillande och värja sig, men tänderna rispat. Är det den hundattack? I media, troligtvis. Säkert skrämmande för inblandade om hundens avsikt var att skrämmas eller att den var ogillande av situationen. Vanligast är nafs i händerna eller att en hund biter den och det som befinner sig närmast, i omvänd aggression eller överdrivet resursförsvar.. Det kan vara ägaren som ställer sig i vägen för ett utfall och blir biten utan att vara målet. Kanske hunden skällde och ett knä hamnade emellan.

Skillnaden på de exemplen ovan och akitablandningen som jag skrev om tidigare, en hund som inte borde omplaceras är hur den bet, målmedvetenheten. Hundar vill inte bitas och de kan få hjälp att inte göra det. Det som görjust den här hunden farlig är att han utan konflikt högg kvinnan i bilen i huvudet. Som tur var hade hon inte råkat vända dit ansiktet, utan satt och pratade lugnt med sin man.

Att den innan den högg mig var lugn, viftade på svansen och inte med öron eller kroppsspråk som visade att den var trängd. Och att efter sina attacker var nollställd, som att inget hänt. Det gick lätt att sätta på munkorgen, hundar som inte är bekanta med munkorg böjer ner huvudet och försöker krafsa av munkorgen med tassarna. Det får mig att tro att han haft munkorg innan, bott hos människor som han bitit och därifrån hamnat på avvägar.

En hund som hoppar upp på bordet efter mat som en människa sitter och äter och hugger på så vitalt ställe som axeln, nära hals och ansikte, det är en hund som inte än är lämplig att bo med folk. En ohyfsad hund på bordet är ingen katastrof men det är stor skillnad på lydnads – eller beteendeproblematik!

I fallet med  Akitan  vet jag att han inte kan rehabiliteras, att han är för plågad,  samt att något riktigt fruktansvärt kan hända. Man avlivar inte hundar lättvindigt, men det finns en etisk gräns som är vårt ansvar både för oss och för hunden.

Vilken ras är farligast ?

Det är inte sunt när hundar biter utan att förvarna, det kan man se som regel och en hund som varnar genom att morra, det är sunt. Om hunden inte varnar och istället biter är inte ett för hunden ett naturligt nedärvt beteende och det kan vara att den är sjuk, ha ont eller någon annan oupptäckt problematik som man bör undersöka och då först hos veterinär.  Vår familjs franska bulldogg som fick hjärnskador av syrebrist som blev helt opålitlig mot familjen och till slut inte förstod hundsignaler, utan attackerade vår rottis besinningslöst. Ett tragiskt exempel på sönderavel. Hundar med avvikande beteende bör veterinärutredas innan man fortsätter beteendeförändring, för den kan inte förändras positivt när den är sjuk. Jag brukar skicka med rekommendationer på vad veterinären ska titta på eftersom jag själv hälsobesiktat mina egna tur -och tävlingsdraghundar och samarbetat med veterinärer.

Vilka raser är det då som ger tydliga signaler på ogillande, morrar, viker öronen, hukar, stelnar till – varnar före den biter ?
Det är inte rasrelaterat och du kan råka ut för det med vilken ras som helst och självklart är att desto större hund = desto större bitskada.

Det var riktigt sorgligt med akitablandningen från det tidigare inlägget och att det gick så långt. Men jag tror han är sjuk eller har varit med om så mycket redan i livet att han blivit mentalt störd och inte kan rehabiliteras. Jag fick tillbringa sex timmar med honom i väntan på att någon annan skulle hämta honom för transport och att döma ut en hund är inget jag tar lätt på. Även om hundorganisationen inte bett om min åsikt så fick de den eftersom det var så uppenbart farligt för människor och en hund som beter sig så lider. Alla hundar förtjänar ett värdigt hundliv i naturligt samspel med flockmedlemmar. Hans attacker var inte försök att skrämma – utan han skulle skada och i värsta fall döda. Varför får vi  troligtvis aldrig veta. 

Kom ihåg att dom flesta organisationer som vill hjälpa hundar gör ett mycket behjärtansvärt arbete, men kanske man måste se över sin ”policy” och ta hjälp utifrån ibland för att utvärdera och rehabilitera de hundarna innan man placerar ut dom i stället för att få tillbaks dom och sen utvärdera och rehabilitera dom.

Med vänlig hälsning Seth Sjöblom

Nu är webforpets.se öppen för att beställa.


Nu är webforpets.se öppen för att beställa  hampaolja till hund och katt på webforpets.se 

Den har varit nedstängd ett tag för ombyggnad men är nu är butiken öppen igen !

Missa inte öppningserbjudandet!

Vi bjuder på 20% rabbat för dig som handlar någon av produkterna söndag och måndag, 2019-07-21 och 2019-07-22.

Välkommen.

 

 

Fantastiskt och finurligt


Såg en skål som fångade mig på Arken Zoo. 

Den var inte bara design för ögat – utan även för öronen!

Det är en skål gjord för att hålla långa hängande öron ur maten.

Är man inte bekant med problemet så är det ju ett mysterium.
Men man måste älska en så smart konstruktion!

En hund som inte borde omplaceras


Jag vart i måndags på vinst och förlust uppringd av en vän som är mycket engagerad i hundar. En hundadoptionsorganisation hade ett akut problem. Det var en akitablandning som för tre månader sedan adopterats från Irland som en Boråsfamilj hämtat från en annan familj i Stockholm. Men de kunde inte heller ha kvar honom för att det uppstått problem. Han skulle till ett hundpensionat i väntan på ny familj.

Fick flytta på ett hundjobb för att kunna åka och hämta hunden och köra den till ett hundpensionat neråt landet. Jag tog beslutet snabbt och satte mig i bilen – men det hela blev inte så enkelt som det lät. Ibland blir det inte som det är tänkt och saker kan förändras snabbt oavsett att man tror att man fått rätt information. 

Bitincident direkt i bilen när paret hämtade hunden

Paret från Borås åkte till Stockholm och mötte upp dom som var de som först adopterade hunden. 

Boråsparet fick reda på att hunden var lekfull och trevlig. Dom möttes upp och tog hunden till sin bil där de satte hunden i bilen med sele och bälte i baksätet. Nya matte skulle ta av halsbandet som satt väldigt hårt och då nafsade och morrade han men matte fick inte av det ordentligt.  Då skulle husse ta av halsbandet helt – och vart direkt biten i båda armar och tummen på ena handen. 

Trots incidenten så åkte dom hemåt, men plötsligt efter en stund så klev hunden fram med tassarna mellan sätena och bet nya matte som satt som passagerare i huvudet 2 ggr och fick med sig en hårtuss, örhänget och efterlämnade ordentliga skrapsår i huvudet! Han kunde likaväl fått med sig örat.

Matte och husse blev totalt chockade och vart givetvis livrädda och letade efter en avfart för att komma ur bilen för att lugna sig då det hade kunnat resultera i en än större olycka där alla i bilen, matte, husse och hunden hade kunnat förolyckats.

Hemma med hunden så vart stämningen avvaktande då man undrade vad det var för best man fått hem efter denna incident och givetvis var dom chockade. Det var inte vad de väntat. På organisationens hemsida beskrevs hunden som följer ordagrant, har bara stavkorrat: 

”Ghost är en lojal kille med mycket valp i sig. Han älskar att busa och vill gärna ha din uppmärksamhet för att bjuda in till lek. Han har med tiden blivit lugnare och idag sovar han gärna en stund på dagen och alltid genom hela natterna, det har han gjort från dag 1 hemma hos oss. Han är helt rumsren och vill gärna hålla det rent och fint hemma. Om han motioneras regelbundet går han bra i koppel och går gärna vid din sida om du håller bra takt (perfekt kompis på powerwalk eller joggingrunda) han kan dra lite i början av promenaden men det är mest för att han är så uppspelt och vill utforska allt kul utomhus. Han tittar lugnt på andra hundar, människor och rådjur och verkar inte ha stark jaktinstinkt eller större intresse av att hälsa på hundar som går förbi. I hundhagen leker han gärna med tikar i liknande storlek, han kan inte hantera små hundar bra vid lek då han är lite klumpig och gillar att hoppa och landa hårt. Andra hundar verkar inte så imponerade av Ghost och han får ofta på nosen när han blir för ivrig. Han har själv aldrig varit aggressiv mot en annan hund vad vi sett men han verkar trycka på andra hanars knappar.
Ghost lider inte av seperationsångest och kan var ensam under perioder, han verkar mest sova då men blir alltid glad att se dig när du kommer hem igen. Han tyr sig snabbt och visar mycket kärlek till dem som står honom nära, han kan låta främlingar klappa och hälsa men husse och matte är det bästa han vet, förutom mat. Ghost är extremt matmotiverad och lär sig glatt nya trix som kan ge honom godis.
Han är en unghund utan nämnvärd uppfostran och har tendeser att nafsa och hoppa, han kan även vara resursaggresiv mot okända men aldrig mot husse och matte. Han är väldigt intresserad av barn och vi tror inte han skulle passa bra i en familj med små barn då Ghost gärna nafsar även på dem. Han är blind på ena ögat men det är inget som märks av alls i hans vardagsliv. Vi tror Ghost skulle gilla en trädgård på landet eller hemma hos en familj som gärna är i naturen. Skicka in din intresseanmälan redan idag så att Ghost kan få komma hem!”

 

Efter en stund i trädgården så gick dom in med honom i koppel, han gick runt och nosade, han hoppade upp på diskbänken och hoppade motvilligt ner efter tillsägelse. Han försökte att leka lite med boll som det tog en stund för honom att fatta. Han såg vattenskålen, kastade sig på den och drack men vände sig mot dom och vaktade morrande mot dom.

Husse satte in sin mat i micron för att värma den och hunden morrade misstänksamt mot micron. Matte satte på kopplet som man tagit av och höll. Men han ryckte till och hon tappade kopplet och helt plötsligt stod hunden uppe på bordet där husse satt och åt och attackerade husse som då blev biten i axeln.

Då bestämde man sig för att ta ut honom i sitt hundhus som man haft länge då man tidigare haft hundar och på så sätt få lite lugn och ro och för att plåstra om såren

Andra dagen. Nästa dag gick dom ut för att ta ut honom ur  hundhuset för en promenad så han fick uträtta sina behov. När dom öppnade dörren så försökte han tränga sig ut och matte försökte att ställa sig för och blockera honom men vart då huggen i benet.

Tredje dagen. Jag kom dit sent på eftermiddagen för att, som jag visste, bara var för att hjälpa till och skjutsa hunden till ett hundpensionat 10 mil söder om Borås, men jag visste inte om vad som skett.

Väl framme möttes jag upp av en skärrad matte som berättade hela historien för mig och att de var fjärde hemmet på kort tid. Han hade alltså kommit hit för tre månader sen. Första hemmet lämnat honom vidare och fått tillbaka honom efter en dag o.s.v. Den hunden som beskrevs så bra på organisationens sida.

Jag frågade var hunden var och fick svaret att han var i hundhuset. Jag bad henne att ta ut honom och det gjorde hon och han kom fram till mig och jag lät han nosa av mig och tog sedan kopplet och gick runt lite med honom och återvände sedan till bilen.

Jag sa att vi skulle sätta in honom i bilen utan tvång och vi lockade med godis och till slut så fick vi in honom. Jag band kopplet inne i bilen. Han kom fram och nosade mig i nacken och i örat och jag pratade lugnt med honom, berömde med ”duktig kille”. Då satte jag mig på kanten i backluckan, pratade lugnt med hunden som också var helt lugn. Jag sträckte försiktigt fram en öppen hand då han tittade på mig och han nosade och slickade på handen och jag drog tillbaks den lite grann men fortsatte med handen försiktigt fram till nederdelen av nacken pratade lugnt. Och pang så högg han mig i underarmen.

Jag slog snabbt till med öppen högerhand på nosen så han släppte och då flög han ut kopplets längd i bilen och attackerade matte som stod på sidan alldeles bredvid bakluckan och turligt nog så fick han inte in bettet som var riktat mot låret utan fick bara tag lätt med framtänderna i hennes jeans.

Jag hämtade munkorgen jag hade med mig och såg lugnt till att han fick på sig den, sen böjde jag mig ner och lyfte in honom och stängde luckan.

Stackars Ghost – vad hade han varit med om och när?

Jag kontaktade adoptionsorganisationen och förklarade att jag inte ville leverera en farlig hund till ett hundpensionat då jag redan bedömt den och den bitit tre människor inom loppet av lika många dygn, så var min rekommendation att den omedelbart skulle få somna in både för hundens skull och för allmänheten. Jag känner ägaren av hundpensionatet och de har både barn och många egna hundar i olika storlekar. Hade hunden huggit den som körde bilen under färden kunde de kört av vägen och folk dött. Det är allvarliga saker. Han högg minst fem gånger på tre dygn – helt oprovocerat. Det är svårt att tro att det extrema beteendet kan ha kommit som en blixt från klar himmel över en dag.

Jag har bedömt många hundar mentalt, även avlivningshotade, som jag med min coachning räddat för att de blivit missförstådda. Men när en hund är farlig så säger jag det och då är det oundvikliga ofrånkomligt. Det finns en anständighetens gräns för vad en olycklig hund och intet ont anande människor ska behöva genomlida. Ska ett barn behöva dö?

Hundorganisationen svarade att de hade en policy att inte avliva någon hund utan utvärdering av deras hundspecialister. De bestämde att få ditt två andra personer som skulle hämta honom för bedömning. Detta skedde sedan under ganska dramatiska förhållanden med hunden huggandes efter en av personerna som tvingade in honom i bilen och kättade han med fyra vajer och kätting i 4 punkter bak i bilen, berättade familjen sedan.

Funderingar och konklusion av Seth Sjöblom

Det är väldigt tragiskt att denna hund som uppenbarligen mådde dåligt och av någon anledning använde sig av en medvetet riktad aggressivitet, behövde gå igenom så mycket som den gjort. Han attackerade helt oprovocerat från ingenstans och efteråt så var det som att inget hade hänt.

Jag märkte att hans vänstra öga inte hängde med och fick då reda på att han var blind på det ögat och det känns konstigt att denna hund överhuvudtaget har hämtats från ett dogshelter på Irland för att sedan säljas till en adoptivfamilj där den har ställt till med fysiska och känslomässiga skador.

Varför var den blind på höger öga? Finns det ett samband med hans aggressivitet? Har han fått en stroke eller hjärntumör 

Jag hoppas att vi kan få svar på detta så inblandade och speciellt för de som tagit hunden till sig i tron att dom fått en ny familjemedlem där det slutade med oanade konsekvenser.

Generellt om hundadoptioner

Det är inte konstigt om otrygga hundar som kanske levt på gatan, har problem med tillit och annat. Det får man vara beredd på. Men jag har haft många hundkunder med adopterade hundar från denna och andra hundorganisationer och problemens art har vida överstigit vad man kan anse vara en social hund, så bedömningskriterierna kan man undra över. Enligt min mening så ser jag inte behovet av att plocka hem hundar från andra länder då vi i Sverige har massor av hundar som behöver adopteras av familjer som t.ex. i från Hundstallet i Stockholm.

Jag arbetar med beteendeproblematik och är på intet sätt inblandad i organiserad adoptionsverksamhet av hundar. Men jag och min familj har ställt upp och tagit emot några hundar i vårt hem för att rädda dem från stundande avlivning, ofta i sista stund. 

Det var Elsa som skulle avlivas dagen efter för att hon ”var så jobbig”. Ägaren kom hit och var så respektabel och vältalig, båda hade bra jobb. Vi borde blivit misstänksamma när liggdynan hon fick med var i valpstorlek trots att hon var vuxen. Det billiga halsbandet var för stort, men det var taget hål så man förstod att hon haft det sen hon var liten – med en stor flärp på. Sedan fick vi veta av en källa att Elsa tillbringat sitt liv i bur under dagarna, kanske valpburen? Hon kanske blev lite uppspelt  ”jobbig” när hon fick komma ut ibland? Elsa fick ett fint hem sen.

Och en annan hund jag hämtade, det var lite problem och efteråt fick vi också veta saker. Det har faktiskt kommit fram saker om alla vi haft hemma. För när folk vill bli av med en hund och slippa betala för avlivning då kan de ofta försköna det hela. Utelämna viktiga delar som är viktiga för hur man ska hantera och hjälpa hunden. Eller ljuga, som det heter.
Till sist så tycker jag ”skärpning” ni som tar hit hundar från andra länder !

Dela gärna och kommentera inlägget. Det här ämnet är inte uttömt än.

Ta inte en omplaceringshund utan prövotid

Säg ALLT ni vet vid omplacering av hund

Badflickorna


Hur skönt är det inte att få ta ett kvällsdop efter en varm sommardag 🙂

Berit vår 15-åriga adoptivtant tar ett svalkande dop.

Lilla Vilja i simmartagen.

 

Nu öppnar vi butiken igen.


Just nu så ligger webforpets.se nere, men vi öppnar den snart inom kort och då kommer de nya oljorna för hund och katt. Om du vill beställa nu så mejlar du tills vidare kontakt@webforpets.se

Stöldsäsong av hundar – var beredda


Det finns verkligen skäl att vara på sin vakt mot hundstölder nu när vi vistas utomhus mer. Här är några situationer att vara uppmärksamma på.

Man kan frestas att parkera bilen i parkeringshus för att det är svalt. Men där kan tjuvar jobba mer ostört. Med en skylt om ”Hund i bil” blir risken ännu högre.

Det finns ligor som kör omkring och letar efter hundar i trädgårdar och det är gjort på ett ögonblick. Ja, även en stor respektingivande hanne kan stjälas om de har med sig en löptik. För herrans massa år sedan stals en väktarhund så.

Knyta hunden ensam utanför affären är också som alltid en stor risk. Det är lätt att bara gå fram och knyta loss kopplet och ingen reagerar. Dessutom är det varmt på asfalten så hunden har det troligare bättre hemma under handlingen.

Men de är riktigt fräcka, som hundtjuvarna som kommer fram, som om de rånar en på mobilen. ”Ge mig din hund!” I våras råkade en kvinna i Göteborg ut för ett sådant försök vid Härlanda tjärn. Precis som vi skrev om, den här gången då tjuvarna gick på fel person: Fräcka hundtjuvar mitt på dagen. Hur kan man skydda sig från en sådan tragedi om man inte är gammal boxare? En självförsvarsspray och attityd?

Vaksamhet är användbart, kanske gå åt andra hållet om man ser skummisar på avstånd – och hålla sig bredvid andra om man känner att något är konstigt. Påkalla uppmärksamhet!

Varning också för hundtjuvar i folksamlingar och festivaltider

Vår granne släpper inte sina hundar med blicken nu för tiden efter samma hundtjuv två gånger försökt koppla loss och stjäla hennes hund på loppisevenemang.

Det är ju koppeltvång nu och man har bättre kontroll på hunden i snöre också. Och inte vara rädd för att vara oartig om någon blir för närgången med din hund och visa ogillande om folk hänger utanför trädgården med bil. 

Det är värt att vara vaksam för att kanske slippa traumat av en stulen hund.

Trevlig sommar!

Gamla Berit har bott in sig


Berit har bott hos oss sedan i slutet av maj och det har lossnat på oväntade vis. På jourhemmet fanns även en dotter till henne, men gamla Berit undvek i princip sin dotter, trots att de kom från samma hem. Berit sov helst hos katterna.

Hon visade obehag när Seth hämtade henne och dottern rusade fram. Berit är i människoår över 100 bast. Man tror att ägaren blivit gammal och sjuk och inte kunnat sköta hundarna. Berit var ganska mager och apatisk först. Men hon har förändrats! Två små mål med rått kött per dag på fasta tider. Magen är känslig och Berit bajsar direkt hon kommer ut utanför dörren. Hon kan inte hålla sig, så vi bor ju perfekt på bottenplan för en sådan dam.   

Vi har mer och mer lärt oss varandras rutiner, vi förstår hennes behov och vanor. Morgontimmarna runt 06-07 vaknar Berit från bädden på golvet i sovrummet. Hon trivs inte i säng eller soffa, kanske har att göra med att hon är stel i kroppen nu på gamla dagar och inte kan hoppa mer än 1-2 dm. Hon blir bara orolig, som att hon mister kontakt med jorden. Eller kanske hon förr fått bannor om hon försökt hoppa upp i möbler?

Vi har en dyna bredvid Seths säng och en annan bädd på min sida. Samt bäddar i vardagsrummet. Jag hör henne vanligtvis när hon tassar iväg ut i hallen på morgonen och släpper då ut henne. Det känns som en väldigt viktig uppgift att hon ska slippa behöva bajsa inne. Hon är ju rumsren, bara får lite bråttom. 

Ofta vill hon gå till köket, hon är väldigt intresserad av mat. Tar bort hennes matskål när hon ätit för att kanske avhjälpa hennes fixering. Vi tror inte hon fått så mycket mat alltid förr, men nu har hon en sund vikt. Men det gäller att inte försöka vara snäll och ge henne lite extra. Då ballar hennes mage ur.

Hon har en stark personlighet och är stendöv. Mycket roande var när hon fick ett gnagben av hud och gick och blötte upp det i vattenskålen. Den här tjejen har varit med förr! Men hon visste inte hur man lekte med bollar man lägger godis i.

Berit känns som en välsignelse – och vi vill säga det för att fler ska adoptera gamla hundar. 

Plågsamma tio minuter i varm bil


Vill ju inte vara några gnällrövar – men det är mycket obehagligt att sitta i en varm bil! Testa själva? Och det hotar era hundars liv.

Se filmen, i den här utmaningen när ingen av personerna klarade av 10 minuter. Men er hund har ingen larmklocka.

Lämna hundarna hemma i en kontrollerad temperatur när ni ska åka ärenden. Inga undantag! Er hund kommer förlora medvetandet mer och mer, kanske en skön overklig känsla infinner sig efter paniken? För att ni ”bara ska”?

Sätt er in i situationen? För det krävs inte särskilt mycket mer planering för att lämna hunden hemma. Och kunna handla i lugn och ro. För hundar har det bäst hemma under värmeperioder.

Seths tips: Rädda livet på överhettad hund

Och tänk på att Barfotatassar på het asfalt smärtar

Varg kontra hund – forskning om domectisering


Genom att föda upp hundvalpar och vargvalpar under exakt samma förhållanden har svenska forskare lyckats detaljstudera hur vargens beteenden förändrades när den blev domesticerad hos människan.

För att inte vargungarna skulle präglas på sin mamma togs de ganska omgående ifrån henne och likaså hundvalparna hade inte öppnat ögonen och de placerades i två grupper, omskötta av människor. Att det godkändes känns lite så där, men vargarna hade annars avlivats. Liknande studier har inte gjorts tidigare och man verkar ha fått några nya svar, men analys av filmat material pågår ännu. 

Med återkommande mentalbeskrivningstester av alla valpar ville man undersöka fyra beteenden som har en central betydelse för domesticeringsprocessen: rädsla, aggressivitet, socialitet och lekfullhet, även om man aldrig gick in i utredning av aggressivitet i studien. Tidigare forskning har visat att dessa beteenden förändras samtidigt vid domesticering – som att de är sammankopplade. Om man avlar på ett av dessa beteenden, kommer de andra också att förändras.

Det generella mönstret som man kan förvänta sig från domesticeringen är att graden av socialitet och lekfullhet ökar, samtidigt som graden av rädsla och aggressivitet minskar. Forskarnas unika försöksuppställning gjorde det möjligt att undersöka detta i detalj. Det hade aldrig gjorts tidigare för hund och varg.

En oväntad upptäckt är att lekfullheten kan ha spelat en avgörande roll. Alla valpar släpptes en och en in i ett rum där en person satt men man upptäckte ingen tidig artgenerell rädsla, utan det var individuellt vare sig det var en varg eller hund. 

Med jämna mellanrum upp till ett halvårs ålder släpptes djuren in i ett rum med ett främmande föremål. Både hundar och vargar var lika rädda när de var små. Men hundvalparna blev sedan allt mindre rädda för de främmande föremålen ju äldre de blev, medan vargarna behöll sin rädsla för det okända även när de blev äldre.

En trygg hund blir generellt trygg. Hundar är mycket formbara – vilket ju är viktigt att ta vara på när man skaffar valp – så att om de får en trygg uppväxt tenderar de att fortsätta vara sociala och orädda med de flesta människor de träffar.

Ett av lektesten bjöd dock på en överraskning. Det gick ut på att kasta bollar till valparna för att se om de spontant ville apportera dem – en inbjudan till social lek. Flera av hundvalparna apporterade spontant bollar, trots att de aldrig hade tränats till det. Vargarna i de två första kullarna som deltog i försöket var inte särskilt intresserade av bollarna.

Men under projektets sista år, då forskarna testade den tredje vargkullen, kom överraskningen. Tre av vargungarna apporterade spontant bollarna. Jag blev helt förbluffad. Ingen har kunnat visa detta beteende hos vargar förut, säger Christina Hansen Wheat. 

Forskarna tror att viljan att leka socialt – eller snarare viljan att leka med människor – är en egenskap som kan ha varit viktigare för vargens domesticering än man tidigare har trott.

Filmmaterialet är gigantiskt, så analyserna är långtifrån färdiga och forskarna vill helst inte spekulera i några resultat ännu. Men efter lite tjat delar de med sig av några intryck de fått under projektets gång.

– Vargarna har en mer finstämd kommunikation inom gruppen än hundarna. De använder fler ansiktsuttryck, kroppsställningar och läten i sitt sociala samspel. Hundarna kommunicerar slarvigare än vargarna. Hundarna var mindre lyhörda och kunde fortsätta leken även om en valp hamnat på rygg underst och gnydde.

Vargarna var mer problemlösande än hundarna och spenderade mer tid på att utforska rummet. De var exempelvis medvetna om att det fanns två dörrar, två vägar ut ur rummet. Det förstod aldrig hundarna. Och vargarna var extremt känsliga för störningar och reagerade på minsta lilla ljud. De var mer försiktiga och reserverade än hundarna.

Etiskt hantering av djuren

Vargkullarna från studien fick flytta till djurparker i Europa, där de fick mycket större inhägnader än på forskningsstationen. Och uppfödaren fick tillbaka sina hundar, förutom ett par stycken som forskarna inom projektet adopterade. Trots att hundarna inte fostrats med tillrättavisningar och dominans av människan.

Forskning och Framsteg: Vargen som ville leka 2019-06-20
Här beskrivet i bild

Berits hemmabus


Berit har blommat upp sedan hon kom till oss. Vi har lugna dagar men trevligt, lagom av olika komponenter och Berit och vi har funnit vår rytm och rutiner.

Hon och Vilja lever sida vid sida och har båda tagit ner försvaret mot den andra. Men de lägger sig inte tillsammans eller slickar varandra. Det mest intima är nog när Vilja lyfter på benet och kissar precis där Berit nosar.. 😉 Fast jag tror de börjar synka mer, för Berit jagade efter Vilja en dag på lek! 

Berit i bädden

Här är några situationer med Berit inomhus. Berit i bädden på golvet vid min säng. Hon har en dyna på Seths sida också. Hon får panik uppe i sängen, så vi vill hon ska få välja.

Leka! Hon hoppade helt galet jämfota först när hon fick bollen med godis i. 

Var beredda nu när Berit besinningslöst ”hugger” efter godisen hon får. Men hon bits aldrig. 

Det här var bara smakprov av verkligheten, kameran kommer sällan fram när det är riktigt roligt! Ska försöka vara mer beredd på tjejbus framöver.

Med vänlig hälsning Victoria

Hund och katt-fnatt


Har ni lust att le lite?

Djur är fantastiska.

Berit kollar läget på gräsmattan


Berit är så lycklig bara att få vara. Strosa lite och vara i närheten. Vi ska sätta upp ett lågt staket så våra små flickor kan ströva runt på vår gräsmatta.

Berit är så glad av sig, men balansen är inte på topp och hon är lite stel, så hon kan ramla om hon vänder sig om för snabbt. Desto mer gripande när hon hoppar av glädje och man vet hennes ålder.

Hon är otroligt charmig, som ni kan se. 

SMILE!

Med vänlig hälsning Seth, Victoria, Vilja – och Berit!

Berit på Uppdrag godisgräv


Söta söta sötaste Berit – vår nya adoptivhund, vår adoptivdam – går efter Seth vart han än går.

Hon är inte så rask, utan lite på efterkälken lunkar hon stelt – som den gamla damen hon är – efter Seth ut i köket. Man kan ju missa någonting annars!

Berit verkar vara helt döv. Hon är nog lite skumögd också.

Men nosen är det inget fel på.

Hon är trots sin aktningsvärda ålder på 15 år helt fenomenal på att pejla in godsaker.

Berit i sin egen takt – på ständig godisjakt

Igår kväll stod Berit i soffan med rumpan i vädret och grävde sig ner mellan kuddarna.

Hon kunde ha fortsatt ner till jordens magma – för att hitta hundgodisen som Vilja hade gömt och glömt. Och hon fann den!

Vilja verkar acceptera sällskapet mer och mer och båda tjejerna är snälla mot varandra.

Vilja har som vanligt sin plats i soffan och sin position i sängen men kör inte bort Berit om hon kommer nära. Berit är å sin sida väldigt nöjd med att ligga på kudden bredvid soffan. Hon vill bara vara i närheten, det verkar vara hennes stil.

Men Berit förföljer Seth överallt hemma – så vi funderar på vem det är som adopterat vem egentligen, kanske är det Berit som adopterat Seth? 🙂

Nu 50 nya försökshundar utsatta


Uppdatering om medicinsk forskning på hundar i Göteborg, som ska användas och återanvändas ”tills de inte vill(?) vara med i försöken längre” – så låter det ungefär..

AstraZeneca i Mölndal pågår nu ett djurförsök på 50 (femtio!) stycken beaglehundar – för att utvärdera olika potentiella läkemedelssubstansers påverkan på kroppen.

I en ansökan till Göteborgs djurförsöksetiska nämnd, som nyligen blivit godkänd, beskrivs hur femtio hundar ska få substanser injicerade via olika vägar in i kroppen. Genom sondmatning, intravenöst, intraperitonealt (direkt in i bukhålan) eller via huden. I vissa perioder kan de sondas två gånger dagligen i fyra veckor.

Det är från sådana här officiella dokument vi kan få en värdefull inblick i försöksdjurens tillvaro där de utsätts för onaturlig stress.

Hundarna tvingas kissa på sig

I perioder, från ett till tre dygn varannan månad, kan de placeras ensamma i en så kallad metabolismbur. Buren är 1,5 kvadratmeter stor och merparten av golvet består av galler för att kunna samla upp urin. 

”Metabolic Cages” finns i olika storlekar för alla arter av försöksdjur för att samla in prover,  både urin och avföring.

Det här strider så mycket mot ett rumsrent djurs natur, att stängas in utan annan möjlighet än att bli tvingade att förorena på sin liggplats – vilket är syftet.

Hur länge kan man hålla sig innan urinblåsan känns som den ska sprängas? En dag? Hur länge klarar man magknipen innan man bara måste lätta på tarmen? Hur känner sig hundarna efteråt när de försöker att inte hamna i sin egen avföring i buren?

Enligt AstraZeneca kan vistelsen i metabolismburen ”upplevas tråkigt för hundarna”. Men det kanske är det enda de själva reflekterat över.

Hundarna plågas så länge de håller

Av sondning kan de känna ett ”visst obehag” och av administrationen av substanserna kan de uppleva ”viss stress, en kort övergående smärta och mindre irritation”. Men det här hindrar inte hundarna från att vilja vara med i fler försök, menar AstraZeneca som skriver följande i ansökan till den djurförsöksetiska nämnden:

Vi återanvänder alla hundarna, så länge de mår bra och tycker om att medverka i försök”.

Återbruk brukar ha en positiv klang. Men det är verkligen konstigt att läsa hur man uttrycker sig om människans bästa vän, då det handlar om att skicka hundarna mellan helvete till helvete – som i Dantes Inferno.

Det är mycket troligt att hundarna i  de aktuella ”substansförsöken” redan har gått igenom försöken med gasmask osv. som avslutades i april i år, som återges i Djurrättsalliansens artikel. De allra flesta hundarna på AstraZeneca både återanvänds i flera försök under många år och omplaceras inte. Vet inte om AstraZenecas personal själva är så skruvade att de är stolta över att hundarna utnyttjas till absolut bristningsgräns? 

Hund, katt och gris står oss för nära

En majoritet av svenskar accepterar djurförsök inom medicinsk forskning – en majoritet av svenskar svarar i en attitydsundersökning att det är acceptabelt med djurförsök inom medicinsk forskning. Men få accepterar försök på hund, katt och grisar.
Finns det inte andra metoder än djurförsök? Här är svaret! Klipp på SvT:
”Man får bara använda djur om det inte finns en annan metod att ta till. Problemet är att det ofta inte finns det. Genom att testa på dom så kan man fånga upp oförutsedda effekter, så därför måste alla läkemedel testas på djur, enligt lag.”

Stöd Forska utan djurförsök

Vändning av utåtagerande röd zon-Joker


Besökte för ett par veckor sedan en stockholmsfamilj vars hund Joker betedde sig riktigt crazy med ett extremt dåligt beteende – och kunde bli farlig. Han bet om han fick chansen.

Det hade börjat bli en fråga om liv eller död för hunden vid det laget när jag kopplades in. De hade sökt hjälp från andra närmare, men som gått bet på Joker.

Se hundens beteenden på filmerna och utvecklingen efter ett par timmars terapi med mig.

Självklart är inte hela jobbet gjort bara för att man kan se en så påfallande beteendeförändring. Nu ska familjen fortsätta. 

Del 1/3 Möte med osäker hund med extremt aggressivt beteende:


Det här är ett hundmöte med en hund som ansågs aggressiv och farlig som man mer eller mindre gett upp på och visst, han var en ”RED ZONE DOG” ingen tvekan. Det var svårt att ta hem gäster. Han mötte upp mig med hot och visade aggressivitet med att vilja bita mig, morrandes, skällande, visade tänderna mycket tydligt och hoppade mot mig för att hugga mig i händerna.

Vad jag då gör är att hålla koll på honom och samtidigt behandla honom som luft för att se, ”hur modig är du”? Törs du attackera eller är det bara tomt hot. Tomt hot var det men han är 7 år och har då hunnit befästa detta dåliga beteende då ingen hanterat problemet. (andra har försökt ).

Jag gick in i köket med hunden huggandes i hasorna, satte mig ner och ”tysta leken” började.. Vi fick kontakt, då han förstod vem jag var och vem han var. 

Del 2/3 Joker vill nu bli kompis med mig!​


Efter att jag jobbat med honom i ett par timmar så kapitulerade han och fick förtroende för mig. Varför fick han det ? Han förstod att jag inte var rädd för honom som han var van med att andra var och jag backade inte för han utan rörde mig framåt hela tiden med honom backande.

Jag pressade inte honom, satt ner, lät honom ta in mig i sin egen energi och så fort han betedde sig illa med att attackera mig så visade jag mitt missnöje genom att kliva fram emot honom och säga till han med skarp röst att sluta mm.​

Ja, ni ser själv den vändning som hände och han fick förtroende för mig och hämtade sitt gummiben och kom till mig, lade det på min fot, backade, tittade på mig och ”skall vi leka” och visst lekte vi.. Det var ett stort förtroende från hans sida att ge mig sitt ben.

Del 3/3 den avslutande delen, eller examen om man så vill kalla det. Att släppa in gäster hemma!


Joker är inte i röd zon längre – behöver inte vara tuffa killen mer.

Ett stort problem var att han inte ville släppa in någon i huset så besöken var inte många, men nu var han okej i sitt beteende så då fixade jag att han inte skulle vara den som tog emot husse och mattes besökare. Jag jobbade med att han skulle förstå att han kan slappna av och att han inte längre behöver ta ansvar för besökare.

Så.. visst var han speciell och nog en av dom envisaste jag träffat, absolut farlig och missförstådd, osäker, bortskämd och mycket vilja. Han sa till och med hej då till mig. Då blir man lycklig när man ser honom glad och avslappnad och inte stressad och olycklig. 

Det är faktiskt väldigt tragiskt och jag ser det ofta, att en familjs liv begränsas helt av liknande problematik som i Jokers familj. Man isolerar sig för att hunden inte funkar med gäster, eller man undviker mycket socialt i livet.

Till och med grannen som är hundförare hos polisen vågade nu komma in på en fika – efter stor, men berättigad tvekan.

Jag kommer gärna och hälsar på dig när jag är i Stockholm igen Joker!

/Med vänlig hälsning Seth Sjöblom

Vi har adopterat en pensionärstant


Det här är Berit vår nyaste men äldsta familjemedlem. Hon är en jack russel 15 år gammal – som inte kommer  flytta mer utan tillbringa resten av livet här. Välkommen hit Berit!

Berit verkar frisk även om hon inte orkar gå och springa som en ungdom och hon har också lite nedsatt syn och hörsel. Hennes intressen är att mysa, gosa, leka och äta samt ta lugna små promenader.

Berit

Det har bara gått ett par timmar sedan vi hämtade Berit. Vilja morrade först lite och vaktade soffan, men hon lär nog snart märka att tant Berit inte är något större hot mot hennes leksaker och ben. 

Vilja leker bara med en av alla leksaker ändå. Men kanske konkurrensen kan få de andra sakerna att verka mer intressanta? 

Det blir intressant att se hur de två tjejerna kommer interagera? Vilja är inte jättesocial med andra hundar. Men Berits mentalitet verkar liknande, hon är inte framfusig.

Postar nyheten nu, men ni ska få veta mer om Berit och höra hur det går – håll nu tummarna för oss! Dagens foton är från jourhemmet, men det kommer fler.

Med vänlig hälsning från Victoria, Seth, Vilja och Berit!