Kategoriarkiv: PROBLEM med hundmöten, koppeldrag, ägandebeteende, aggressivitet

Om hundmöten, utfall och aggressivitet

Problematiska hundar – era problem


Det finns inte ett fall som är likt det andra om det finns problem i en hundfamilj. Vi ska inte kalla det hundproblem egentligen, eftersom det är människans ansvar, människan som styr och påverkar allt. 

Några av mina inställningar i tips som kan rädda hundmöten.

Hur jag gör när jag tar en osäker hund i kopplet för att leda den genom ett hundmöte – är att bara gå, samtidigt som jag har en hel överskådande vy över båda hundarnas signaler sins emellan, med stort fokus på den hund jag ska ha kontroll på och rehabilitera.

Det lät väl lätt? Ja men så är det inte. Då hade inte jag behövts.

Förenklat förklarat är det att jag korrigerar med nej och med kopplet – bestämt men kontrollerat och fokuserar framåt. För det är ju jag som leder promenaden, inte hunden. Ingen ilska. När vi gått förbi får hunden beröm via min glädje, lite lek. 

Det är inte lätt för alla, för man kan inte släpa hunden om man inte har full kunskap och koll på ”vad man har i kopplet”

Jag har ju alltid innan tagit reda på allt om hunden med ägarna, observerat och analyserat. Även om jag kan ta en hund direkt på gatan, så ska familjen också verkligen förstå och lära sig, de få verktygen av mig så de själva kan göra detta.

 

Jag har hållit kurser om avläsning av hundar – och det är något jag själv funnit mycket belöning i eftersom ingen verkar lära ut exakt det jag gör. Som vad olika kroppsspråk som hunden uppvisar i mötet som öronens vinkling, mm  betyder – i en viss situation. Är det en varning, eller bara intresse?

Jag sysslar med att coacha människor vidare med sina hundar för att betala tillbaka på nåt vis, som tack till alla hundar jag haft.

Jag vill att alla hundar får det bra, på sina villkor, på sitt eget språk.

Militärschäfrarna från min uppväxt lyssnade på mig för att de respekterade mig och jag dem, alla mina 300 draghundar och sen alla familjehundarna har lärt mig det jag kan idag. 

Jag fyller 60 i år och kommer ha fler goa hundår och ser fram emot att hjälpa fler människor till förståelse hos hundar. Under åren jag fokuserat på problembeteenden har det blivit många svåra hundar som jag hjälpt, ofta var jag sista utvägen.

Så det utkristalliserade sig via mun till mun-metoden – att det var hundar med mycket svåra aggressiva beteenden som var min grej. De valde mig.

Mvh hundcoachen Seth Sjöblom

 

Från best till bäst – harmoniskt hundliv


Tänker på mina hundfall. Det finns inte en regelbok som gäller alla hundar utan det gäller att lyssna in varje problem efter de individuella förutsättningar som finns.

Hur ser hela bilden ut?

Ibland är det den ena i ett par i familjen jag får jobba mer med, ibland mest kommunikationen med hunden, att ingen nånsin lyssnat på den.

Det kan kännas som att jag kör parterapi och ibland är förhållanden och familjer också faktiskt nära att spricka för att de inte är överens om hur hunden ska tas.

Jag möter ofta tårar. Först av olycka, sedan av lycka. Lättnad. Många har känt sig så misslyckade fast de lagt ner så mycket engagemang i hunden – och fått höra nästan för många goda råd av andra, som inte fungerat.

Det jag vill förmedla är, att den som söker hjälp redan där visar sig vara en bra och ansvarsfull hundägare. Det steget är något att vara stolt över, det är ju inte så att det man blundar för försvinner. Tvärtom, förnekade problem har en tendens att hoppa upp och slå en i nacken.

Läs gärna här på fallbeskrivningar om hur det kan gå till. Och tänk på, att hunden kan ju inte gärna själv be om hjälp för att ni beter er så jobbigt. 😉

Det blir en fantastisk skillnad när exempelvis hundrastningarna inte längre omfattas av ångest inför hundmöten. Det vanligaste problemet faktiskt, men som ger smolk i bägaren på hela hundägarskapet. Ingen vill ju ha ”besten i kvarteret”.. Det ska vara ett nöje ett ha hund! 

Med vänlig hälsning hundcoachen Seth Sjöblom /sethsjoblom@gmail.com

Vändning av utåtagerande röd zon-Joker


Besökte för ett par veckor sedan en stockholmsfamilj vars hund Joker betedde sig riktigt crazy med ett extremt dåligt beteende – och kunde bli farlig. Han bet om han fick chansen.

Det hade börjat bli en fråga om liv eller död för hunden vid det laget när jag kopplades in. De hade sökt hjälp från andra närmare, men som gått bet på Joker.

Se hundens beteenden på filmerna och utvecklingen efter ett par timmars terapi med mig.

Självklart är inte hela jobbet gjort bara för att man kan se en så påfallande beteendeförändring. Nu ska familjen fortsätta. 

Del 1/3 Möte med osäker hund med extremt aggressivt beteende:


Det här är ett hundmöte med en hund som ansågs aggressiv och farlig som man mer eller mindre gett upp på och visst, han var en ”RED ZONE DOG” ingen tvekan. Det var svårt att ta hem gäster. Han mötte upp mig med hot och visade aggressivitet med att vilja bita mig, morrandes, skällande, visade tänderna mycket tydligt och hoppade mot mig för att hugga mig i händerna.

Vad jag då gör är att hålla koll på honom och samtidigt behandla honom som luft för att se, ”hur modig är du”? Törs du attackera eller är det bara tomt hot. Tomt hot var det men han är 7 år och har då hunnit befästa detta dåliga beteende då ingen hanterat problemet. (andra har försökt ).

Jag gick in i köket med hunden huggandes i hasorna, satte mig ner och ”tysta leken” började.. Vi fick kontakt, då han förstod vem jag var och vem han var. 

Del 2/3 Joker vill nu bli kompis med mig!​


Efter att jag jobbat med honom i ett par timmar så kapitulerade han och fick förtroende för mig. Varför fick han det ? Han förstod att jag inte var rädd för honom som han var van med att andra var och jag backade inte för han utan rörde mig framåt hela tiden med honom backande.

Jag pressade inte honom, satt ner, lät honom ta in mig i sin egen energi och så fort han betedde sig illa med att attackera mig så visade jag mitt missnöje genom att kliva fram emot honom och säga till han med skarp röst att sluta mm.​

Ja, ni ser själv den vändning som hände och han fick förtroende för mig och hämtade sitt gummiben och kom till mig, lade det på min fot, backade, tittade på mig och ”skall vi leka” och visst lekte vi.. Det var ett stort förtroende från hans sida att ge mig sitt ben.

Del 3/3 den avslutande delen, eller examen om man så vill kalla det. Att släppa in gäster hemma!


Joker är inte i röd zon längre – behöver inte vara tuffa killen mer.

Ett stort problem var att han inte ville släppa in någon i huset så besöken var inte många, men nu var han okej i sitt beteende så då fixade jag att han inte skulle vara den som tog emot husse och mattes besökare. Jag jobbade med att han skulle förstå att han kan slappna av och att han inte längre behöver ta ansvar för besökare.

Så.. visst var han speciell och nog en av dom envisaste jag träffat, absolut farlig och missförstådd, osäker, bortskämd och mycket vilja. Han sa till och med hej då till mig. Då blir man lycklig när man ser honom glad och avslappnad och inte stressad och olycklig. 

Det är faktiskt väldigt tragiskt och jag ser det ofta, att en familjs liv begränsas helt av liknande problematik som i Jokers familj. Man isolerar sig för att hunden inte funkar med gäster, eller man undviker mycket socialt i livet.

Till och med grannen som är hundförare hos polisen vågade nu komma in på en fika – efter stor, men berättigad tvekan.

Jag kommer gärna och hälsar på dig när jag är i Stockholm igen Joker!

/Med vänlig hälsning Seth Sjöblom

Aggressivt ägande – fallbeskrivning, beteendeförändring, filmklipp


Se de fyra filmklippen på hur LUGNT och konsekvent hundcoachen Seth Sjöblom arbetar med en liten bitande kille. Och visserligen får ett bett eller två.. Men bättre det än att barnen blir huggna! Texten fortsätter under lilla knappen View..

Hundcoachen Seth Sjöblom

Fallbeskrivning, med fyra mkt korta filmklipp om hur hunden förändrade sitt felbeteende under processen. Här skriver Seth:
Fick ett samtal om den lille pomeraniankillen Frasse på 6 månader – som i min mening uppvisade ett ovanligt aggressivt beteende med tanke på hans låga ålder. 

Han morrade och bet nu efter barnen i familjen och attackerade besökare. Jag höll innan jag träffade honom alla möjliga grundorsaker öppna. Är han sjuk? Har han inte fostrats rätt? Har han varit utsatt för ett trauma som att ha skrämts av en attackerande hund? Särskilt hos valpar kan spåren efter något sånt sätta sig djupt.

Men familjen hade haft Frasse sedan han var valp och hans beteende hade plötsligt förändrats bara två veckor tidigare. Utan synbar yttre orsak.

Jag besökte familjen, med tre barn, den äldsta 9 år och två småsyskon. En kärleksfull familj som älskar sin valp. Men något hade hänt och vad –…

View original post 582 fler ord

Regler och nej är hänsyn – inte straff


Seth Sjöblom: Ta bort grindarna hemma – sätt upp nya, osynliga.
(Inlägget fortsätter på en länk efter texten verkar slut. ”View..”)

Hundcoachen Seth Sjöblom

Hundar behöver stopp och gränser och inte ta över hela hemmet och övriga familjens utrymme.

Det blir obalans om endast hundens behov styr över alla andra i hemmet. Ju otydligare människornas kommunikation är – desto mer kaos. Hunden kan börja bete sig dominant mot familjemedlemmarna, vakta mamma, nafsa mot barnen och skrämma besökare.

Den hunden är för stressad för att må bra. Förvirrad kanske man skulle kunna uttrycka det som? 

Lättare att slappna av när man känner sig säker.. 

Om hunden får helt fritt spelrum på fel sätt, så påverkas den viktiga sociala aspekten till hundens nackdel. Hunden får inte kontakt och ingen vågar ta den till sig. Och det är rent taskigt mot hunden som vill så mycket – men inte  på egen hand vet hur den ska göra. Vem kan veta sånt utan styrning och råd?

En hund gör vad den kan om den inte vet något annat…

View original post 336 fler ord

Gästblogginlägg – om när Sveas matte fick tillbaka sin underbara hund efter ett möte med Seth


Ett tack till Seth som gav hopp och rätt tänk – och ägaren tog sig an problemen på ett fungerande sätt med verktygen från Seth – och lyckades med sin envishet.
När texten verkar avbrytas – så gå en rad ner och tryck där – eller här – på View original post – för hela berättelsen.

Hundcoachen Seth Sjöblom

Matte berättar med egna ord:

sveaMitt hjärta, en Rhodesian Ridgeback- och labradormix på 16 månader, kom till mig från sorgsna förhållanden för 1 år sen. Jag tog hand om henne, och hon dito. De skratt, den glädje och den kärlek hon fyllt mitt liv med är magisk… Hon är mitt allt och jag älskar henne av hela mitt hjärta!

Hennes nyfikenhet och äventyrslystna sätt förvandlade mitt liv till ett glatt äventyr.

Tillsammans tänjde vi gränser, gjorde det omöjliga möjligt och kompletterade varandra när det behövdes. Hon var mitt sjätte sinne…

MEN(!!), så blev hon könsmogen och över en natt förvandlades hon till ett monster. Ett monster som livnärde sig på att göra utfall mot andra hundar. Vårt tidigare aktiva och glädjefyllda liv förvandlades till en ren mardröm. Vilket ganska snabbt resulterade i att jag…

…Undvek hundtrafikerade områden, en fånig plan då jag bor granne med Slottsskogen.

…Förlorade mitt ledarskap, då…

View original post 1 205 fler ord

DINO staffekillen – del 2 fortsättning


Nu har vi börjat lite vardagslydnad med lilla Dino
staffen 8 månader som nu är nykastrerad.

Här är Dino del 1

Vi har börjat att försöka att få honom att gå bättre i koppel då han är som en plog i backen med nosen och han har en mycket låg tyngdpunkt som gör honom väldigt stark.

Dino snöplogen

Eftersom han är så aktiv med näsan så ska vi utnyttja det framöver och lära honom spår, sök och leta. Han är också väldigt lyhörd för att lära sig nya saker bara man får honom att ta upp nosen från backen och i nästa avsnitt ska vi filma inkallningsövningen som vi jobbat med. Missa inte det !

Husse och Matte kör vidare..

Husse matte och Dino

/Mvh hundcoachen Seth Sjöblom

Anatolisk herdehund ägarna om problemen – Seth besöker


Den nu nio månaders Tom – en stark kille som gjorde som han ”ville”. Eller rättare sagt – det enda han visste att göra. Så ägarna bad Seth om hjälp att styra in Tom på rätt beteende.

Läs om fallet med en mer ovanlig, inte i Sverige så allmänt känd hundras, den Anatoliska herdehunden.

Ägarbeskrivning om problemet med sin Anatoliska herdehund:

”Hej!
Vi adopterade Vår hund Tom – som ursprungligen kommer från Iran, i september, han var då 5 månader.
Det är en blandras med största delen anatolisk herdehund.
Han är nu 9 månader.
Vi har från start haft svårigheter vid möten av andra hundar på promenader. Han reser ragg och gör utfall och skäller.
Då han är stark har han vält mig några gånger och våra flickor på 8 och 10år får inte gå ut själva med honom.
Han är lugn och underbar för övrigt. Vi har testat allt för att få ur detta ur honom. Allt ifrån köttbullar som ges när man passerar mötande, man matar på från det man ser den andre hunden, vi har testat att ta med bollar, pipleksaker, försökt få honom sitta, backa honom, ignorera honom, leka, brotta ner honom, gått hundkurser, sele, strypkoppel, halvstryp, sele som drar i armhålorna, gå i bågar, vända om helt..
 Det blir bara värre… och han blir större och starkare. Jag har nog testat för mycket ser jag när jag skriver ner allt men inget har fungerat.
Jag drar mig för att gå på smala gångar och vägar där jag inte kan vika av vid ev möte.. Man måste hela tiden vara beredd ifall det kommer någon och ligga steget före.. Vår familj skulle verkligen behöva din hjälp.
Vårt mål är att vi skall kunna vara ute på promenad och han ignorerar andra hundar. Att barnen skall kunna hålla i kopplet. Vi behöver veta vad vi skall göra. Vilken metod vi skall använda oss av. Vad vi gör för fel.
Vi hoppas du vill träffa oss och hjälpa oss med detta! Mvh”

Större och ovanligare herdehundar från syd och öst

Om Anatolisk herdehund hos Svenska brukshundklubben/SKK:
Hemlandet är Turkiet och rasen kallades tidigare för karabash. Den anatoliska herdehunden är en fårvaktarhund av gammalt ursprung. Den härstammar troligtvis från de stora jakthundar som hölls i Mesopotamien. Rasen har under årens lopp anpassats till vissa speciella förutsättningar, varav de mest avgörande är klimatet; heta somrar och kalla vintrar, invånarnas livsstil; bofasta och nomader, samt arbetet med fåren. Hundarna vaktar fårhjordar som förflyttar sig mycket långa sträckor på den centralanatoliska platån. Hundarna vistas alltid utomhus, oavsett väder.

Rasen är en vakt- och herdehund som ursprungligen användes för att vakta får. Det är ingen idealisk förstagångshund på grund av sina egenskaper och den lämpar sig inte som enbart sällskapshund. 

Anatolisk herdehund- Turkiet 

Den är vänlig, kärleksfull och trogen sin ägare. Rasens starka vaktinstinkt och självständighet gör att den lämpar sig bäst hos en ansvarsfull person med kunskap och tidigare hunderfarenhet.

Här är några andra raser med samma ursprung – samt den ryska Ovtjarkan

Aksaray malakli, herdehund Turkiet

Kangal turkiet herdehund

Akbash herdehund Turkiet

Kavkazskaja Ovtjarka herdehund Ryssland

 Seth Sjöblom – om vad Tom och ägarna behövde

Den här typen av hund behöver mycket aktivitet, men en aktivitet som är anpassad efter rasegenskaper och vad denna bruksrasen är framavlad för att arbeta med. Även om man i annan miljö kan man kompensera och tillfredställa hundens behov.

Det positiva i det här fallet är att Tom haft tur att komma till engagerade och mycket hundvana ägare som varit realistiska om att de problem de sett, bara kommer växa i takt med Tom – om de inte kan stämma i bäcken i tid och få honom på rätt väg. 

Ägarna är beredda att arbeta med honom och vill hitta passande sätt att aktivera honom. Men först måste grundläggande problem tas tag i.

Börja om från början, börja om på nytt i fostran

En omplaceringshund, som Tom är, blir alltid ett lite osäkert kort. Vad har den varit med om tidigare, fostran, eller kränkt och så vidare.

Tom var väldigt lugn och trygg hemma och lättlärd, men han är stor och därför jobbade vi mycket med vad som gäller för honom inomhus precis så han blir social och smälter in och får mer positivt ut av livet. Regler som gäller för övriga familjemedlemmar. Det är tyvärr något som förbises med våra hundar och som då ofta leder till onödiga konfrontationer och sura miner.

Utomhus så gick Tom bra och lugnt i kopplet tills det dök upp en annan hund.  Då förvandlades han till en ohanterlig jättehund som gjorde väldiga utfall även om han såg den andra hunden på långt håll. Med hans styrka så blir det extremt svårt att ha kontrollen och han hade ju också dragit ner matte i backen. 

Åkte efter konsultationen – med flera timmars oförhandlingsbar, bara strikt nyinlärning – med ägarna till en zoo-affär och valde mer rätt koppel/halsband för att just kunna ha kontrollen på honom och använda dem på rätt sätt och att vi även jobbade med att bryta hans fullständiga blockering för att få tillbaka kommunikationen.

Just den blockering som han kom in i är väldigt typiskt för hundar som har svårt med hundmöten och vad du än gör, matar köttbullar, försöker göra dig mer intressant eller bara försöker att dra din hund förbi, inget av det fungerar på en hund som är blockerad. Du måste hitta sättet att få hunden ur blockeringen och ta tillbaka kommunikationen samt att du måste ha rätt koppel och halsband och förstå hur du ska använda det på rätt sätt.

Aktivering får inte slita på en stor hunds leder

För att aktivera Tom så har jag föreslagit att gå till en brukshundsklubb och lära spår och sök samt att använda en K9 väst med klövjeväskor, med lite vikt som också ger lite av en lugnande signal och känslan av att han gör ett arbete.

Pratade med ägarna senast i dag och dom tycker att det har blivit en avsevärd god förändring efteråt och dom förstår att det inte är en ”quickfix” utan att det gäller att träna och förändra ett dåligt beteende.

Jag fortsätter att ha kontakt med ägarna och stötta dom och vi skall träffas igen för att se hur det går och med ägarnas stora intresse, ansvarskänsla och engagemang så kommer vi/dom säkert att få en härlig hund att ha roligt med hemma och i olika sysselsättningar tillsammans. 

Lite kuriosa kanske? Rottweilern också vakt -och vallhund men från centraleuropa, som vaktade slaktarens penningpung runt sin hals och drev och vaktade korna på väg till boskapsmarknaden.

/Mvh Seth Sjöblom, hundcoach

Seth Sjöbloms – hundcoachning och beteendeanalys


Vad gör Seth och vilken typ av fall har han arbetat med och löst problemen?

Kort sagt – så analyserar Seth från ”helikopter-vy” hela situationen och förklarar för ägarna på vardagsspråk så att de direkt förstår och kan relatera och sedan kan fortsätta beteendeförändringen själva. Fallbeskrivningar här.

Vanliga problem som Seth Sjöblom arbetar med:
Drag i kopplet
-Aggressivitet
-Hundmöten
-Ägandebeteende och vaktande av mat, leksaker, andra ting, soffan, dörren eller ägare
-Dominans över barnen
-Problem i hundflocken. Vem av hundarna är det egentligen som skapar dålig atmosfär ser Seth, som haft stora flockar
-Trauman – en valp som överfallits eller omplaceringshundar, även utan känd bakgrund
-Svår aggressivitet, hundar som andra dömt till avlivning, till hög del kraftfulla missförstådda raser Seth har en stor framgång där andra gått bet, eller inte ens velat närma sig hunden
-Hundar som kissar inne eller biter sönder sånt de inte ska

Mindre vanliga problem på Seth Sjöblom fallista:
-Fobier – inte våga gå på golv
-Rädslor för objekt, svårigheter med att åka bil
-Tvångsliknande beteenden ständigt svansjagande, överstressande fixeringar
-Omriktat beteende – hunden hugger mot människan i frustration
-Hundar som bitit – analys av hundens psyke och rehabprogram
-Rådgivning för att hitta rätt hundindivid för personer med dolda funktionsnedsättningar
-Hundrädsla hos barn eller vuxna

Vissa problem är svårare än andra men Seth har en mycket hög grad av lyckade konsultationer. Seth uppnår från första mötet som någon typ av beteendeförändring, i hundens takt.

Seth har 50 års hunderfarenhet – både privat och professionellt. Seth var Förbundskapten i Svenska Landslaget i Draghundsport 1997-2000. Seth har, utbrett över flera år, haft totalt 300 polarhundar i flock med 75 åt gången, mestadels okastrerade, då han varit deras ledare – utan våld eller kränkningar.

 

Maila en kort beskrivning av situationen till sethsjoblom@gmail.com
Skicka med ert telefonnummer
och gärna var ni bor

Mvh med önskan om en trevlig decemberhelg

/Seth

Regler och nej är hänsyn – inte straff


Hundar behöver stopp och gränser och inte ta över hela hemmet och övriga familjens utrymme.

Det blir obalans om endast hundens behov styr över alla andra i hemmet. Ju otydligare människornas kommunikation är – desto mer kaos. Hunden kan börja bete sig dominant mot familjemedlemmarna, vakta mamma, nafsa mot barnen och skrämma besökare.

Den hunden är för stressad för att må bra. Förvirrad kanske man skulle kunna uttrycka det som? 

Lättare att slappna av när man känner sig säker.. 

Om hunden får helt fritt spelrum på fel sätt, så påverkas den viktiga sociala aspekten till hundens nackdel. Hunden får inte kontakt och ingen vågar ta den till sig. Och det är rent taskigt mot hunden som vill så mycket – men inte  på egen hand vet hur den ska göra. Vem kan veta sånt utan styrning och råd?

En hund gör vad den kan om den inte vet något annat. Det kan bli så att en familj inte kan ta hem vänner ens, för att hunden skällande flyger upp och rusar till dörren direkt – för att möta familjens besökare på ett himla oartigt sätt. 

Skällande redan på dörrmattan och uppe i ansiktet på gäster när de böjer sig ner för att ta av sina skor. Och det är inte OK!

Begär av hunden att den ska stanna i dörröppningen till ett annat rum? Men enklast i inlärningen av gränserna är att hänvisa hunden till en liggplats när det ringer på dörren. Det kan man behöva träna på några – men ganska få gånger. Men med självsäkerhet. 

Lägg gärna en hundbädd där hunden har översikt över hallen så den ser vad som händer. Men den ska ligga kvar tills besökarna kommit in, satt sig, hunnit få sitt kaffe. 

Sedan bjuder ägaren in hunden. Om besökarna har en hundgodis i handen är det ingen nackdel heller. Hunden ska alltså inte uteslutas – utan istället lära sig sociala regler. 

Och då ingår ”nej”. Som absolut inte är det värsta man kan göra mot någon. Utan som faktiskt lär individer hur man ”hör till” i den omgivning man lever i.

Självklart ska man aldrig rycka tag i hunden eller ha en aggressiv röst. För hunden förstår inte vad det handlar om utan blir bara osäker. Gör man det som är rätt, med säkerhet och respekt – då hjälper man hunden in i den livsviktiga gemenskapen!

Ett ganska enkelt recept egentligen – som kan rädda många hundar från omplacering eller avlivning. 

Seth går in i vilket hem som helst – innan hunden fått lära sig sin plats. Aggressiva eller bara ivriga. Och det är många hundar som lägger sig vid hans fötter då han fortfarande samtalar med ägarna, långt innan träningen. 

Sedan lär Seth människorna hur de också gör sin hund trygg, så den inte betraktas som ett psycho av hela bekantskapskretsen. 

Det är snällt att säga nej för att lära nödvändiga gränser

/Med vänlig hälsning hundcoachen Seth Sjöbloms blogg

Aggressivt ägande – fallbeskrivning, beteendeförändring, filmklipp


Fallbeskrivning, med fyra mkt korta filmklipp om hur hunden förändrade sitt felbeteende under processen. Här skriver Seth:
Fick ett samtal om den lille pomeraniankillen Frasse på 6 månader – som i min mening uppvisade ett ovanligt aggressivt beteende med tanke på hans låga ålder. 

Han morrade och bet nu efter barnen i familjen och attackerade besökare. Jag höll innan jag träffade honom alla möjliga grundorsaker öppna. Är han sjuk? Har han inte fostrats rätt? Har han varit utsatt för ett trauma som att ha skrämts av en attackerande hund? Särskilt hos valpar kan spåren efter något sånt sätta sig djupt.

Men familjen hade haft Frasse sedan han var valp och hans beteende hade plötsligt förändrats bara två veckor tidigare. Utan synbar yttre orsak.

Jag besökte familjen, med tre barn, den äldsta 9 år och två småsyskon. En kärleksfull familj som älskar sin valp. Men något hade hänt och vad – det urskilde sig för mig efter en stund. Frasse hade troligen hamnat i könsmognad. Det är vanligt, även om det inte alltid stämmer, att mindre hundar könsmognar tidigare.

Frasse hade blivit karsk och kaxig och tog ut svängarna, precis som tonåringar i regel gör. Valpen testade gränserna och med den äran.. Väldigt bra att ägarna tog tag i problemet omedelbart! Felbeteenden kureras bättre – ju snabbare man agerar och reparerar.

Se beteendeterapin mot hundens aggressivitet

Så här gick processen, självklart efter ett långt samtal med familjen, medan jag som alltid också observerade hunden. Innan han och jag möttes i en för honom kritisk situation – att jag också ville ha hans leksak.

Frasse var väldigt aggressiv, som ni ser nedan. Jag fick några bett när Frasse mötte mig och han, helförvirrad, försökte förstå det med gränser. Vad är det? Vad händer? Men jag fortsatte lugnt och envist, utan hot bara som den mest naturliga saken att göra. 

När Frasse efter en stund började göra som jag ville – lydde och backade, så fick han leksaken till sig ganska direkt. Men först efter att jag erbjudit den till honom med ett varsågod. Hunden lär sig så småningom att den inte riskerar något på att ge upp leksaken.

Och som plus kommer en extra belöning – beröm!

Eftersom barnen också var drabbade av Frasses utfall var det extra viktigt att involvera dem i beteenderehabiliteringen, som ni ser här, att familjens dotter är med och tränar på gränssättningen, med att säga nej, också.

Läget börjar neutraliseras när ägandeförhållandet om den intressanta saken klargjorts, balanserats. Man måste lära hunden att den absolut inte äger någonting, du äger allt, men du är ödmjuk och ger.

Då kan hunden sedan få ha sin leksak i lugn och ro och slipper vakta – när den accepterat att det inte är någon idé att vakta. Det finns ingen osäkerhet om var gränserna går längre. Och hunden får.

Då slipper man konfrontationer med morrande vid matskålen, när den har ett ben eller annat som du vill kunna ta av den eller att någon annan kan göra det.

Det tog en bra stund att få valpen att förstå detta och visst vart jag biten, men det visste jag redan att han skulle göra, då fick jag chansen att visa mitt missnöje. Han stötte helt enkelt på motstånd så han skulle förstå att det inte var ett accepterat uppförande från honom. Ta också in hur lugnt vi arbetar med hunden. Inga skrik eller något som kan skrämma honom. Bara konsekvens och upprepning.

Lugn konsekvens stimulerar både relationer och utveckling

Detta att ge och få är ju också en väldigt bra lekaktivitet för hunden och barnen. Sen lära hunden lite tricks, som vacker tass – bygger ju också upp relationerna, eller leka gömme.

Nu verkar det som att han har uppfattat vad som gäller och jag håller kontakt med familjen så att det ska fungera. 

Det är svårt när man har barn och skaffar en valp som egentligen är ett yterligare barn. Man skaffar sig egentligen ett barn till att fostra och passa på – med allt vad det innebär, som syskonsvartsjuka. Man måste ha översikt och hantera situationer mellan barnen och hunden.

Jag var förhoppningsvis den siste att bli biten. Ganska fascinerande ändå hur brett gap den lille parveln ändå har – kanske en lejonunge egentligen? 😉

Tack till Kajsa som var med och filmade och
bidrog med sina intryck! Dock inte med första förband.. 😉

/Med vänlig hälsning Seth Sjöblom

Seth Sjöbloms roll som beteendekonsult – eller Hundmannen


När hundägare har extra stora problem med sina hundar handlar det om beteendeproblem som måste gås till grunden med, innan hunden ens kan öppna sig för en beteendeförändring. 

Den som verkar vara en ohjälplig problemhund? Hunden måste få möjligheten att börja om igen för att ta till sig vad som generellt gäller. Hunden har människor runt sig som också måste börja lära om från noll. Även om de haft hundar i många år – så har de inte förr haft just den här hunden.

Många förtvivlade hundägare har frågat runt i sin hundkrets och hos veterinär efter hjälp. Ibland som sista hopp. Seth Sjöblom är den ende hundcoach de tillfrågade kan och har rekommenderat i många fall.

Beteendeproblematik är Seth Sjöbloms område

Som Seth själv märkt, så har en specialitet råkat bli svåra hundar med aggressivt beteende samt att han jobbar efter att det är stor skillnad på lydnadsproblem eller beteendeproblematik. Han agerar konsult och coach vid beteendeproblematik. Ofta råder Seth om en veterinärundersökning av hunden, om något 

Utan en grundgenomgång och läkning i felbeteende är fortsatt framgång omöjlig. Seth ser från noll och börjar där, vilket ofta är i hemmet. Sedan att hunden redan kan gå fot ibland är inte viktigt i det stadiet, om den inte fått ihop hur omgivningen fungerar – och hur man bör samleva med den. 

Hundräddaren Seth Sjöblom

Under 6 veckor en sommar räddade Seth livet på 4 dödsdömda hundar med sina individuella analyser i varje fall. Sedan arbetade han med snälla, men tydliga metoder för både ägare och hund. Tog dem alla vidare från där de strandat – och förklarade detaljerat om varför ägarna gått på grund.

Vissa hundar är tyvärr utom hjälp – då de kan ha tidiga eller för svåra trauman bakom sig. Som att ha tagits från tiken för tidigt, de små veckorna kan vara avgörande. Eller blivit miss(be)handlade, ha en medfödd mental skada.

Seth kan hjälpa till så långt det går, som en s.k. habilitering om ägarna har möjlighet att anpassa livet lite. Seth ger inte upp, men är realist. Man kan ju inte bara släppa loss en hund som inte funkar socialt där den ska leva.. Vi människor måste ha högsta ansvar för de djur vi domesticerat.

Missförstådda hundar ska inte bära straffet

Förvånansvärt många hundar är bara missförstådda. De har inte haft någon som lärt dem språket, eftersom ingen förstått hundens signaler. Det har under åren varit skrämmande att hundkonsulter, även mycket erfarna, som inte kunnat hjälpa har rekommenderat avlivning av en hund.

Seth verkar vara duktigare på att avgöra vad som är vad. En ”djävla attityd som ska kväsas” – det finns inte hos en hund. Den gör bäst den kan, precis som barn.

Man märker på en hund om den blivit traumatiserad. Ibland får man veta. Svenska hundar lever ännu i bur – man kan hjälpa bättre om de som lämnar bort en hund håller sig någorlunda nära sanningen. Så snälla, för hundens skull säg ALLT Ni vet vid omplacering av en hund. Sedan är det inte er sak längre och era namn är anonyma. Men skaffa helst inget djur igen..

Seth Sjöbloms egen metod fungerar

Det blir avslappnade hembesök efter föregående telefonsamtal, då ägarna när Seth kommer, ska bete sig som vanligt.

Vad Seth läser av under den initierande fika -eller samtalsstunden är en första grund för fortsättningen. Men inte innan han följt med ägarna ut på promenad med hunden och sett även hundmöten.

Problemhund – min metod är mjuk men bestämd berättar Seth och vikten av att säga nej för att begränsa hundens områden för misslyckanden i det nödvändiga sociala livet.

Sedan åligger det självklart hundägarna att fullfölja träningsråden och sitt eget beteende konsekvent. Det finns inga Quick-fix som på en timmes TV-program.

Hundmannen Seth Sjöblom

Så, jag kallade Seth för hundmannen när jag först lärt känna honom och hört om och själv såg i vad han gjorde. Lite larvigt kanske det låter. Men även hundfamiljer som han hjälpt har sagt rakt ut: ”Är du en människa eller hund?”

Eller en annan  lekfull toppkommentar som flera sagt – efter första besöket: ”Har du bytt ut vår hund mot en annan?”.

Spontana reaktioner när ägare inser att de kanske – eller troligen faktiskt kan ha kvar sin hund. När det visat sig att hunden kan! För att ägarna lärt sig rätt kommunikation av Seth.

Det är ju därför Seth Sjöblom fortsätter. För att han når fram till behövande.

/Med vänlig hälsning red på – hundcoachen Seth Sjöbloms blogg

Ifrågasätt gärna Seths hundkompetens


Vi välkomnar speciellt frågor som kanske ingen annan ställer. En bloggkommentatör tog upp något tänkvärt om Seth, med:
”Var är hundutbildningarna?”.

Vi  hade bloggat om: Sprid inte utan att kolla upp – bli inte någons idiot! Kommentaren var:

”Helt rätt! Det är viktigt att kolla upp vart informationen kommer ifrån. Det leder mig till min fråga. Vad har du för utbildning när det gäller hund? Hittar inget om hund i ditt CV.”

Bloggredaktören svarade tillsvidare – då Seth verkade ha fått Kräksjuka.

Kan Seth Sjöblom något om hundar utan inskannade kursdiplom?

”Du ställer en bra fråga! Hur tänker Du om hur ett CV ska vara – från Seths liv med hundar sedan omkring 45 år tillbaka?

Några punkter om Seth Sjöblom, från det där långa hundlivet, som inte satts på CV:n eftersom det är en livshistoria.

Ska vi försöka reda ut det här så långt vi kan ihop? Kan bli ett intressant blogginlägg för många andra, att vi diskuterar det här. Om du vill – hoppas det. För annars skrivs det inte – man behöver bolla!😀
Men först – hur tycker du att ett pålitligt “hund-cv ska se ut”?

-Seth är uppvuxen med en mamma som var veterinär, så han fick lära sig mycket om hundars anatomi och sjukdomar då han hjälpte henne på hennes praktik och även tog del vid operationer. Det bidrag nog till en del fysiologisk kunskap bredvid kurser Seth gått (men för kunskapens skull, inte diplomens). Och sedan kommit väl till pass.

– Med några lärande bitskador – från barnsben [innan första klass och varje morgon] fick [tvingades] Seth rasta även de mest aggressiva (ev.) blivande militärtjänstehundarna som hans far Stig Sjöblom som mångårig konsult tränade för Sollefteås dåvarande statliga hundskola.

– Seth började i 12-årsåldern att assistera sin far vid lydnadskurser, men, nej, han har inte diplom från detta, dessa år. Och det vill han nog inte ha heller.

– Seth tog tidigt avstånd från sin fars och den tidens (1960-70-talets) hårda metoder och han själv skapade istället relationer och kommunikation med dessa förut kvästa hundar. De kom till Seth om de båda kallade. Till faderns förtret, så Seth drog ut i skogen med hundarna varje skolledig helg och övernattade med dem där och delade en falukorv.

– Seth började i 16-årsåldern att köra hundspann på fritiden. Det var hans stora intresse under ca. 30 år och han drev sedan med sin dåvarande sambo ett vildmarksäventyrsföretag i fjällen under 8 år då Seth ledde tio oerfarna turister på egna spann genom ödevidder, genom snöstormar – men alltid med koll att hundarna och även människorna klarade sig fysiskt och mentalt. För turisterna var det en särskilt stor påfrestning – och de behövde mest coachning som ibland blev livsförändändrande. Hundarna var ju redan vana och säkra och i god hand- och slädhundarna älskade att dra under Seths ledning.

– Kunskap om hundars fysiologi – om muskler och annat, samt svagheter och sjukdomar – djup kunskap om att elitträna hundar skadefritt och låta dem vila, anpassa kosten, varva ner, varva upp mellan säsongerna och vård vid valpning, det krävdes med de 75 draghundar han hade åt gången under 7-8 år. 75% var icke steriliserade, utan okastrerade hanhundar – men hela flocken – som i vardagslag levde “familjevis” – höll sig faktiskt lugn och solidarisk – med Seth som ledare. Fult ord?

– Seth värvades för att dra igång svensk draghundsport och verkade där åren 1997-2000 [som Landslagstränare] för att skapa det bästa draghundsteamet inom medel -och Långdistans. Ett landslag jippie. Med Seth som ansvarig kapten, både för träning, foder, ha öga för skador på hundarna, om det än gällde en liten nästan osynlig hälta på ett ben för en infektion mellan tårna. Precis så som han regelbundet besiktigade sina 75 slädhundar, så att de blev undersökta och behandlade.

– Välmående friska hundar i exemplarisk hundgårdsmiljö med ett miljötänk som diplomerade dem tre år i rad [Ekodiplomering av Naturens Bästa] gjorde att Länsstyrelsen hade Seths och sambon Gittans verksamhet som “visningskennel”.

– Seth har gått hundutbildningar för att han varit intresserad, men han har antingen inte diplomen kvar, eller har inte känt behov av att ha bett om ett.

– Seths större “yrkeskarriär” har handlat om att lösa problem effektivt på hög nivå – men hundar har alltid varit ett gemensamt samtalsämne med många förhandlingspartners.

– Som chef och elevmentor har Seth visat hur man får ihop ett arbetsteam med motivation – inte straff.

– Men det är de som blivit hjälpta av Seth som kan sätta högsta betyget på om Seth är kompetent nog.

Seth har också föreläst, bland annat hos David SelinHundutbildningsgruppen – med urhund-kenneln Kennel Chanko och som anser att Seth Sjöblom har en särskild kompentens om hundar. Men, som sagt innan – Seth har inte samlat diplom och minns inte allt om hundkurser eftersom det varit en passion i.o.f väl underbyggd – men inte ett jobb.

Men – Seths goda rykte sprider sig från mun till mun på sakliga grunder. Kanske inget för en CV – vet ju att för många som kämpat sig genom diplom efter diplom har svårt att jämföra. Men bäste man får jobben – kort sagt!”

Viktigt att veta vad man ska göra med verktygen som man har nära till hands - framburna av hunden själv! <3

Viktigt att veta vad och hur man ska göra med verktygen – som man har nära till hands – framburna av hunden själv!

Seth Sjöbloms yrkeskarriär; Seths CV med utbildningar, jobbpositioner men – då företagens alla interna spetsutbildningar inom verksamhetsområdet inte står med. Uppdragen får tala för sig själva.

Men ibland kan en CV också vara mer tragisk. Läs om besvikelsen och vad vi tycker om det: Ringa Poolia efter diplomerad utbildning?
&

Några fallbeskrivningar efter Seths konsultationer
Seth Sjöblom om; Framavel av elithundar

SVARA GÄRNA, de som vill!!! Vi älskar respektfulla meningsutbyten.❤

/Med en positivt inställd hälsning från Seth Sjöbloms hundcoachblogg

 

 

Hundar och barn – med eller utan diagnoser viktigt för Seth


När Seth får ett anrop med hundfrågor angående barn eller unga så släpper han allt annat och ringer upp/mailar direkt.

– Antingen det är mer akuta problem eller handlar om ett mer långsiktigt förhållningssätt. Där dunkar hjärtat extra.

Seth har ganska ofta kontaktats av föräldrar med unga som har neuropsykiatriska diagnoser – som ADHD, autism av något slag, kanske Aspergers eller Tourettes syndrom.

Det kan gälla att hjälpa familjen eller den nu mer självständiga unga att hitta rätt hund som har en lämplig personlighet så de kan funka ihop. Att på plats ge en handlingsplan och träning inför olika situationer och att förklara tydligt utan att komplicera det, visa och sätta igång i beteendearbete när det är mest lämpligt.

Helikoptervy över hela situationen ner till individerna

Seths stil när han arbetar är att upprätta kommunikation med ägaren och hunden och praktiskt lära ut för att visa att det går – och på så sätt peppa och stärka oavsett ett beteendeproblems svårighetsgrad. 

Denna ”enkelhet” i hans koncept brukar alla vara så tacksamma för – så att de vågar öppna sig, utan skuldkänslor eller prestige för att sedan komma till pudelns kärna och ta till sig Seths positiva, odömande hjälp för att förstå och då kunna ta tag i problem och börja förändra.

För Seth är ett problem inte en enskild punkt i kikarsiktet som ska behandlas. Han ser helheten uppifrån. Därifrån lotsar han fram till målet.

Seth förklarar varför något inte fungerar med en specifik hund och ge metoder för att – i lämplig takt – behandla problemet. Alla tar in omvärlden från olika vinkar.

Att umgås med hundar ger omedelbar och tydlig feedback på hur man beter sig. Inga artiga leenden som från andra människor. Det är väl därför många av oss ibland föredrar djur för att de – om de inte är traumatiserade – är helt oförställda. Det är en väldigt viktig komponent att få gensvar direkt på vad man gör.

Extra utmaningar behöver mötas av insikt

Vi är själva helt öppna med att vi själva är en ”diagnosfamilj” och det tror jag öppnar dessa lite speciella dörrar för behövande som aldrig på förhand kan förvänta sig kunskap och förståelse från andra. De lever redan i en situation då livet handlat så mycket om att ”göra rätt” för dem man älskar.

peace

Engagera skoltrötta elever på deras villkor

Seth har också tidigare i yrkeslivet klurig erfarenhet av s.k ”diagnosungdomar” från sin tid som elevmentor på ett gymnasium då han alltid tillämpade anpassade lösningar för varje individ. Fattades det elever på lektioner så letade han igenom skolan och när han hittade dem så började han hålla en ämneslektion där – eller då han i nödfall fick hjälpa till med myndighetsstöd.

Han såg det också som sin uppgift att hålla kontakt med några elever när de skulle till skolan. Följde upp per mobilkontakt, så de verkligen kom fram och så kunde de komma till hans kontor och de pratade medan han värmde upp dem med motivation så att de kom iväg till sina lektioner.

Problemungdomar i vildmarksutmaningar

I sin draghundsverksamhet tog han emot Svenska kyrkans ungdomar som hamnat lite snett och gav dem en dags vildmarksutmaning ut i vidderna bakpå ett hundspann vardera. Först protesteter. Sedan insåg de att de nog inte kunde gå två mil tillbaka i snön själva utan måste ta hand om hundarna, som de ombetts. Vissa stannade kvar med Seth.

Utan sovmorgon i vildmarken med seth

Utan sovmorgon i vildmarken med Seth

Barn med hundrädsla – en av Seths metoder – men allt anpassas efter barnet
Seth – elevmentor utan pardon
Att coacha ungdomar – med dolda funktionsnedsättningar
Rottisen Gunvald lugnade ner vår diagnosfamilj
Utvecklande turistutmaningar i karg miljö – under trygg ledning
Hundar hjälper till kontakt – vid autism

Maila sethsjoblom@gmail.com kanske med en liten beskrivning av situationen och lämna ditt nummer? Men det beror lite på hur du föredrar att kommunicera.

Med vänlig hälsning från ”alfabets-redaktionen” på Seth Sjöbloms blogg

Rädsla & aggressivitet efter omplacering


När man tagit en omplacering så är det vanligt att den har varit med om något som man inte vet något om och då man får hem hunden så vill man ge den all uppmärksamhet, kärlek och trygghet och efter ett tag så börjar den att bli hemmastadd i det nya hemmet och problemen dyker upp som ett brev på posten.

Jag stöter ofta på en del hundar som jag hjälpt som har visat ett aggressivt beteende mot sin omgivning utom mot ägarna där hunden varit trygg, men även ett opålitligt sätt mot ägarna. En aggressiv hund? Det blir ofta en misstolkning som är lätt att göra då man har en hund som är omplacerad eller att den har råkat ut för ett trauma och börjar att visa upp en aggressiv sida och man vet inte vad det beror på.

Man blir orolig för att hunden plötsligt blivit sjuk eller att man missbedömer hunden som man tagit hand om som en omplacering.

Vad beror då det på ?
Till 99% så beror det på att hunden kommer in i en ny miljö där den ges möjlighet till att få göra som den vill och blir överöst med en kravlös vardag då man antingen tycker synd om hunden eller att den är osäker och inte ger den de förhållningsregler som den behöver för att fungera i sin nya flock.

Smekmånaden är över.
Det blir som en smekmånad och hunden kommer undan med dåligt beteende för att man vill att den skall känna sig hemma och välkommen och det är inte vad hunden behöver i det läget då man i stället gör att den börjar att vakta sin nya flock och hemmet.

Skapa normala regler.
Det är viktigt att från första dagen ge hunden regler för vad som gäller i nya hemmet och vara trygg och rättvis för att den snabbt skall anpassa sig och bli trygg.

Oftast så gör man som sagt var tvärtom och låter den göra lite som den vill och på det sättet så tar den för sig och märker att den måste ta över för att det inte finns någon som helst struktur i flocken.

Antingen trivs den med det och blir beskyddande och skäller på allt, vaktar i hemmet och på promenader eller gör utfall mot andra hundar och människor ute, den har helt enkelt tagit rollen som beskyddare eller känner att det är okej att bete sig så i skydd av flocken.
Om du i stället hanterar hunden som en hund och ger den regler från början så kommer den att lita på dig och bli trygg i ditt sällskap för den vet vad som gäller och behöver inte agera i ditt ställe.

Är det hundens eller ditt hem ?
Hemma är det vanligt att hunden är först vid dörren då det kommer besök och den skäller eller vill helt enkelt inte släppa in ditt besök och det kan utvecklas till att den försöker att bita besökaren.

Samma sak gäller då du har haft hunden från att den varit valp och någon gång på vägen av sin uppväxt så börjar den att visa samma beteende och vi är rädd att den är aggressiv och man vet inte vad man skall gör då den börjat morra mot barnen, vaktar liggplats, mat eller något annat.

Oftast så är det vi som då inte förstår vad beteendet kommer i från och står hjälplösa och i värsta fall så blir hunden avlivad eller omplacerad.

Du måste få hunden att förstå att ni har regler för alla familjemedlemmar men även att ni visar kärlek till en familjemedlem.

Min egen metod.
Jag har hjälpt åtskilliga hundar och dess ägare i Sverige med de rätta verktygen och min egen utvecklade metod så man till 99% procent kan rätta till problematiken och få en trygg och stabil hund istället för en hund och ägare som lever under konstant stress.

Metoden är individanpassad och går ut på kommunikation och förståelse av hunden och dig som ägare och att bryta ett destruktivt beteende med ett ärligt och konsekvent handlande där man ej på något sätt får hantera hunden med bestraffning.

Var sjysst mot din hund och hantera den på ett sätt som ni vill att det skall fungera i ert hem som övriga familjemedlemmar gör eller som era barn och ha tydliga regler för vad som gäller, då får ni en bra relation och hund som litar till er.

Family Pet

”Du eller dina barn har inte fribiljett genom livet
för hur ni kan bete er
– så varför skall då hunden ha det ?”

/Med kärleksfull hälsning från hundcoachen Seth Sjöblom

Fler inlägg om att ta omplaceringshundar
Ta inte en omplaceringshund utan prövotid

Seth vet var och hur han ska sätta in stöten


Ju mer jag lyssnar – desto mer inser jag hur mycket mer jag kan lära när jag är med Seth på hundfall, eller han beskriver ett uppdrag efteråt. En lärare beskrev en gång kunskap som att ”ju fler lager man lade till på löken/kunskapen” desto större blev den yttre ytan av vad man behöver lära. 

Jag kan idag efter flera år bredvid Seth själv observera och sätta fingret på några speciella subtila – men kanske avgörande – problemsignaler hos hundar när Seth hjälper hundar och ägare. Jag kan också veta vad Seth rått andra. Men att jag kan slå upp enstaka faktaavsnitt i huvudet betyder långt ifrån att jag kan något om hundars beteendeproblem eller kan hjälpa dem. Det är ju ändå bara fragment av helheten – som att slå upp ett kapitel i Hemmets läkarbok.

För varje gång, varje fall är nytt och varje individ är unik. Inget fall är exakt likadant och något som finns att läsa sig till genom att slå upp kapitel ur en bok. Det behövs praktisk erfarenhet för att få ihop problembilden. Att jag vill kalla det för ett ”fall” och inte rätt och slätt ett ”problem” – är för att ägarna ofta kontaktat Seth om ett problem – det som de ser tydligast.

Men varje fall är som en hel påse symptom, alla mer eller mindre markanta och det är det Seth är speciellt bra på att utreda, upptäcka och sedan sätta in en individanpassad plan som ”behandling”.

Detta har också varit viktiga byggstenar inom Seths föregående* karriärer inom stora företag – att lösa problem, och i rätt ordning med sin naturligt snabba översiktsförmåga och kunskap med resultatet i centrum.

drön

Seth har ofta en någorlunda uppfattning om vad det kan handla om när han kommer hem till en hund med familj. Men han har alltid flera olika angreppssätt, utefter vad han ser på plats då han likt en hovrande drönare har förmågan till en uppifrån-vy där all hans kunskap används som kuggar. Det fungerar efter Seths snart 50 år med hundar och den problemlösningserfarenhet som Seth har lärt av genom hela sitt liv.

Därför avbryter jag naturligtvis helst inte med mina råd och förslag när vi är på plats hos en familj. Även om vi två diskuterar efteråt. För Seth vet sin plan och även varianter för justeringar. Helhetsmässigt kan helt andra beteenden än jag ser, vara i fokus för just ett hundfall. Dessutom är det inte mig, bloggcoachen någon vill få råd av angående deras hund.. 😉

Mvh bloggcoachen Seth Sjöbloms blogg

Aggressiva hundmöten- lösning ?


Hej
Jag har länge tänkt att skriva om det som dom flesta ser som ett mycket svårt problem och som ofta kan vara ett jätteproblem för en hundägare att lösa och det är bl.a. de otrevliga utfall som hunden kan göra mot andra hundar och här är lite av mina tankar och en del av det jag hjälper med.

dogg miner

Jag vill påstå att om man från det stadiet då man får hem sin valp vid 8 veckors ålder och skapar rätt relation med valpen från början så får man inte det problemet.Dottern Emelie kärleks-överfallen av valpflock.

Från valpstadiet gäller det att bygga upp en relation med valpen som bygger på tilltro, respekt, kärlek och få valpen att förstå att du äger ALLT och man får absolut inte använda fysisk tillrättavisning utan på ett lugnt och tryggt sätt lära valpen vilka regler som gäller i den människoflock den kommit till.

Lilla Emelie klappar valpen Mitzi - som senare blev min bästa ledarhund genom tiderna, som både jag och resten av familjen hade en enormt bra kontakt med.

Lilla Emelie klappar valpen Mitzi – som senare blev min bästa ledarhund genom tiderna, som både jag och resten av familjen hade en enormt bra kontakt med.

Många faller i fällan att valpen är söt och ofta kan man tycka synd om valpen då den verkar liten och skör, men i hundens värld så fungerar inte det.

Hunden behöver någon som kan visa regler, respekt och ömhet vid rätta tillfällen, någon att förlita sig till.

Det är inte sött när valpen biter i fingrar, i ens kläder, hoppar upp på bord och stjäl, mm.

bitlekar klippt

Valpen växer snabbt upp till en unghund och blir könsmogen och i hanhundens fall så ramlar kulorna ner vid ca 6 månaders ålder, testosteronet börjar flöda och den skall prova att hävda sig och testa dig och andra hundar och lyfter på benet och kissar och markerar.

Den så tidigare mysiga valpen börjar att visa attityd mot dig och andra hundar och han lär in nya dumheter med stor aptit och glöm inte att socialisera hunden med andra trygga hundar.

Gunvald håller en pinne för att lära Harry.

Sen kommer perioden vid ca 12-15 månader och du upplever att du fått ett monster i koppel med utfall mot andra hundar, cyklar, bilar, människor eller liknande.

Problemet växer sig större och större och du vill snart inte ens gå ut med  din hund och när hunden ser en annan hund så spelar det ingen roll vad du gör, mutar med godis , går omvägar , hänger en oxfile’ på hans nos.

Nej ! det hjälper inte, hunden befinner sig i en blockering som du då inte kan muta bort eller avleda bort med godisbelöningar.

Att bryta den blockering som hunden befinner sig i vid ett hundmöte där du inte kan göra annat än att bara hålla i hunden och skamset komma därifrån är väldigt individuellt från hund till hund, dig som hundförare, hundens mentala kapacitet, din egen erfarenhet och den sociala miljön.

Så vad gör man då ?

Först och främst så är uppväxten viktig med rätt hantering från valpstadiet där man socialiserar valpen och vågar säga till valpen från början vad som är rätt och fel och att skapa en relation med valpen där den förstår att lyssna till dig där du är den som äger ALLT och med allt menar jag allt som ben, mat, liggplats, mm.

Var inte rädd att korrigera en valp om den gör något dumt, men gör det med den gemensamma relation som ni tillsammans har byggt upp, var inte rädd för att säga Nej, lika väl som du skall berömma när hunden gör rätt.

Att gå valpkurser och vidarekurser med hunden kommer oftast inte att hjälpa dig med ett beteende problem där hunden gör utfall och dylikt, det handlar inte om lydnad, det handlar om ett felaktigt beteende som måste avhjälpas.
Att lära en hund att sitta , ligga, gå fint är något som dom flesta klarar själv, men att lära den att vara en individ hos människor är svårare och det är enligt mig det som är viktigast för att få en hund som beter sig bra i vårt samhälle i många långa år.

dog meditation
Jag hjälper hela tiden människor och hundar i detta problem, men det är inte ett isolerat problem där man bara träffar upp någon på en offentlig plats och säger att nu fixar vi hundmötena. Nej det är aldrig ett isolerat problem utan man måste träffa ägaren och hunden i hemmiljö och ta reda på vad som är problemen, ge rätt verktyg och jobba med  dom.

mvh
/Seth

Om hunden Lexie med osäker aggressivitet


Jag fick ett mail som ni kan läsa nedan om en hund och ägare där det hade gått för långt, så jag besökte dem för att hjälpa dem.

”Hej!
Jag har skrivit till dig innan angående min hund lexie. Hon är inte stabil i huvudet alls. Varierar från dag till dag, olika situationer. Men nu har det gått för långt. Hon börjar göra utfall efter människor. Dom har inte gjort någonting, vill bara hälsa eller ignorerar henne. Jag behöver din hjälp. Att du granskar henne i olika situationer. Eftersom hon är på olika sätt hela tiden. Hon är min bebis. Den bästa jag har. Och jag vill inte att hon ska göra något som leder till avlivning. Hon behöver inte vara glad i människor, men hon ska inte göra utfall!
Med vänlig hälsning 
Göteborg!”

Seth berättar om: Efter beskrivningen av problemet förstod jag genast att hunden var osäker, där ägaren och hunden behövde vägledning för att komma vidare, men ägaren var jätteduktig att läsa sin hund.

leyaHennes hund var inte kontaktbar i sin lägenhet och ej heller mot andra hundar i utemiljö som resulterade i aggressiva utfall, av osäkerhet.

Vi tränade med hunden och pratade i ca 3 timmar och nu så har ägaren fått verktyg att jobba med – och Lexie har slutat med sina utfall mot andra hundar.

Vi jobbade en hel del med regler hemma. Det kommer även att hjälpa dem i hemmet, så att Lexie kan slappna av och veta vad som är bra för att hon skall kunna vara en del i gemenskapen då det kommer besökare.

Självklart håller vi nära kontakt och följer upp vad som händer.

Med vänlig hälsning
/Seth

Seth räddar ofta omöjliga – dödsdömda hundar


Under två månader sommaren 2014 gav Seths rätt anpassad hjälp till fem hundar så att de fick lov att leva. Hundar som redan blivit utdömda till att dö – utav flera tidigare anlitade hundhjälpsspecialister. Ägarna hade hittat till Seth till slut som ett sista anrop.

Let-the-Dogs-Bark

Seths förmågor att hjälpa hundar ihop med deras människor har  haft stor påverkan på många.

Tyvärr är det svårt att ta för dem som redan har fastnat för en ideologi. Är som betraktare paff över att, som jag skrev i föregående inlägg; det bara verkar finnas två ytterligheter inom hundkoll i diskussionen?

Tyvärr orkar inte alla hundägare skriva ner själva vad som skedde när de träffade Seth, efter all stress de gått igenom. Och det är viktigast att de fokuserar på framtiden med hunden och håller Seths träningsprogram

Fallbeskrivningar om problem som Seth mött och hjälpt
Våldsamma hundtränare och evighetskonsultationer

Schäferkillen Texas med COCD – tvångssyndrom hos Texas med noggrann ägarberättelse
Seths observationer av Texas med tvångsbeteende
 med alla kriterier som stämmer med – COCD som den neurospecialiserade veterinären – utan att Seth visste om det – redan hade diagnostiserat. 

Ni som blivit hjälpa får hemskt gärna i efterhand om ni nu efter kriserna orkar – skriva en resumé – oavsett om det är länge sedan ni och er hund träffade Seth!

 

/Med vänlig hälsning bloggredaktionen i samarbete med Seth Sjöblom

Vem äger gnagben i hundflocken – svar och resultat


Mailfråga:
Hej.
Jag tänkte höra med dig hur jag kan få hundarna hemma att sluta vakta på tuggbenen?

Hundarna i fråga är en Bullmastiff tik 2 år, en Cane Corso tik 4 år och hennes jämngamla bror Poker. Hanen har det minsta besväret vad det gäller benen, allra värst är Bullmastifftiken Pi. Det kan finnas tiotal ben i rummet men ALLA är hennes. Även de som ligger några meter bort.

Människor får ta benen för henne, det gör inget, men gud nåde den som är hund. Pi hugger inte, men hon flyger upp, som om hon har fått en elchock. Skäller till och morrar ibland. Vi hemma har sagt åt henne varje gång och hon ser mycket skamsen ut och lämnar ibland rummet. Men varför slutar hon aldrig?

Sedan är det Cane Corso tiken, Smyga. Hon gör nästan samma sak men hon är inte lika intensiv som Pi. Smyga skäller till och morrar ibland mot de andra men inte lika ofta som Pi.

Det som vi tycker är konstigt är att hundarna har fri tillgång på tuggben, men ändå så ska alla ha samma.

Och så hanen Poker, han säger väldigt sällan till att något ben är ”hans”. Oftast så tittar han bara på när någon av tikarna tar benet och tittar på någon av människorna med en sorgsen blick precis som ”såg du vad hon gjorde?”. När han säger ifrån så morrar han bara lite tyst och ”moffar” ibland. Men han är den som oftast går iväg och hittar ett nytt ben.

Hur ska man göra för att få dem att sluta tjafsa om benen?
Mycket tacksam för svar

Seth svarar:

Du får nog svårt att få dem att komma överens om alla ben. För hur vet någon vem som äger benen? Ja.. i varje hunds synvinkel som hund så är det deras personliga ben – oavsett vad ni tycker.
Mitt råd är att ta bort alla utspridda gnagben, själva ta kontrollen över godsakerna. Ge hundarna ett var under kontrollerade former, kanske i olika rum, grindar eller ej och se till att var och en får chansen att tugga och njuta.

Om någon bara ligger och vaktar på benet för att ”äga” så skall ni ta bort benet.

Mvh /Seth Hjälpte svaret er något ?

Hundägaren: Ja, de har lugnat ner sig lite grann. Nu vet de väl att benen försvinner om de vaktar bara för att äga det. Tack så mycket för tipset.
Får jag ställa en fråga till om min hanhund?
Seth: Kör på 🙂