Författararkiv: Victoria Qvarnström

Pandemihundarna – nu kommer räkningen


Under Coronapandemin har inköpen av hundar ökat något enormt Många skaffade hund under pandemin | SVT Nyheter så till och med myndigheter som Tullen fått svårt att köpa in nya hundar. Valpboom ger brist på tullhundar – Brukshunden

Folk har i större omfattning befunnit sig i hemmet, kanske jobbat hemifrån och livet har säkert varit tråkigare än annars. De hade plötsligt tid för en valp, eller en vuxen hund, ansåg de!

Det spåddes en smärre katastrof när dessa nya hundägare skulle börja gå till sin arbetsplats igen. Och det har börjat. Fler omplaceringshundar i slutskedet av pandemin – oro hos Dalarnas kennelklubb | SVT Nyheter

Dessutom ökade hundsmugglingen utomlands ifrån, priserna på hundar sköt ju i höjden flera hundra procent!

Desperationen efter hundar berörde också organisationer som förmedlar hundar att adoptera från utlandet.

Som vi förr skrivit om så stödjer vi inte förmedlingen av osunda hundar, med mentala eller fysiska problem. Man kan nästan tro att det är ekonomiska intressen som styr före hundarnas väl när hundar som Ghost säljs flera gånger, fast han inte var lämplig. Eller vad tycker ni? En hund som inte borde omplaceras | Hundcoachen Seth Sjöblom (sethsjoblom.com) Det är en välgärning att rädda en hund, men förmedlarna verkar vissa gånger inte ta ansvar för att hundarna är friska och omplaceringsbara. Som Ghost faktiskt inte var. Tänk er själva honom i baksätet med ett litet barn? Ghost spökar än – uppräkning av bettincidenter | Hundcoachen Seth Sjöblom (sethsjoblom.com)

Hittade detta på twitter och det kan absolut vara falskt, men tankeväckande ändå, för pengarna det finns att tjäna!

Sedan har hundpsykologer fått mycket mer att göra. Större efterfrågan på hundpsykologer under pandemin – ”Viktigt att förstå – finns inte snabba lösningar” | SVT Nyheter

Det finns mycket tragik i denna hundboom. Hundar som ska omplaceras när ägarna lekt klart med dem. Vardagen infaller och det är enbart hundarna som betalar priset.

Visa källbilden

Hundar är trogna varelser. Det är inte människan.

Frasse finns inte här mer


Fick avliva vår Jack russel Frasse. Han blev bara tre år. Jag tänker lite extra på hans första matte, som nu förlorat Frasse två gånger! Men de förstod att han skulle ha det bättre hos oss. Det var storsint gjort att överlämna honom till oss, då han redan var så älskad. Vi är tacksamma för de här 1,5 åren med Frasse i vår hundfamilj. Så mycket glädje!

Det har gått tre veckor, men det har varit svårt att greppa att vår busunge Frasse inte finns hos oss mer. Han kunde inte kissa plötsligt. Satte sig på huk som en tik i tio minuter, men kunde inte lätta sig. Jag åkte in med honom till veterinären dagen efter jag upptäckt det på kvällen. Man kan ju föreställa sig själv plågan att inte kunna kissa! Han röntgades och låg inne två dygn när de tömde och spolade hans urinblåsa. Men han kunde inte kissa själv ändå. Antingen hade han en tumör i den trånga uringången eller så var det något neurologiskt. De hittade ingenting på röntgen och ultraljud.

Frasse var alltid speciell, det var därför han bodde hos oss. Att det skulle vara något neurologiskt verkade inte långt bort, eftersom han hade vissa underliga oförklarliga beteenden som att plötsligt stanna och inte vilja gå, eller sätta sig som en stenstod i ett hörne. Vår rottweiler Clyde lockade honom ständigt ur de förlamade tillstånden med att leka, det var som att Clyde hjälpt till att rehabilitera Frasse!

Frasse blev tryggare och tryggare hemma. Lade sig bakom mina skulderblad eller på min kudde i sängen för att sova, eller busade och satte sig och slickade oss i öronen när vi satt i soffan!

Kan vara en bild av Victoria Frances Qvarnström, hår och hund

Han var alltid mest som min hund. För jag blev över öronen kär i honom direkt, jag blev hans mamma. Han sökte sig till husse Seth också, kunde sticka ut från sovrummet när jag somnat, för att knöla in sig bakom Seth i soffan. Han hade hittat sin flock.

Nu har vi tagit farväl till tre hundar ungefär en gång om året, med Gunvald, gamle Berit och sen Frasse. Känner att det räcker nu för ett tag.

Ni ser hur bra de trivdes ihop..
TWO BROs combatting and singing! – YouTube

Det är så tyst här nu. Clyde och Frasse antingen lekte hela tiden eller låg ihop och vilade, gosade. Efteråt har Clyde lagt antingen sitt stora huvud i Frasses bädd, eller krullat ihop sitt stora själv där ibland. Vi har haft grannarnas tik här för att leka lite ibland, men det blir aldrig det samma utan Frasse här. Han älskade att lägga sig under sängen dit Clyde inte kunde komma, och retas..

A Murena under the bed – YouTube

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

/Matte Victoria

Idiot nöp hunden hårt i ljumsken för att förändra beteende


Seth hjälpte en hund där någon ”hundtränare” eller liknande varit där innan för att hjälpa. När de hade varit ute och hunden gjort utfall mot grannens hundar – som vanligt – så hade ”tränaren” nypt hunden stenhårt i ljumsken!!
Sen var den hunden spak och liksom kröp och var helt knäckt – och undvek den snubben allt den kunde. 
Men den är inte rädd längre! Drog sig till Seth redan inomhus. Sedan ut. Seth begärde med en lätt koppelkorrigering med handleden hundens uppmärksamhet vid hundmöten. Redan från början fick hunden mycket beröm efter varje gång de passerat en hund. Och Seth började också leka med hunden som belöning. Hunden gick ganska direkt ner i lekställning efter ett möte, för den lärde sig att det roliga väntade. De skojbrottades lite och så fortsatte de gå.
Sen fick ägarna lära sig att gå på rätt sätt med hunden, bland annat med kortare koppel och det var inga problem. De promenerade bredvid grannhundarna utan att hunden gjorde utfall utan lyssnade. Det hade varit det som var jobbigast under promenaderna. 

Clyde hittar kameran!


Alltså vi vet ju alla att man försöker få upp kameran när man ser ett läge!

Tanken var ju – wow vilket gruppfoto – även om Frasse inte var där. 

Sen fick Clyde se husse..

Matte Victoria, CLYDE och lilla stora Vilja i bild..

Vet inte om ni ser oss andra?

Frasse ha skiftat färg hela veckan


Idag lekte Clyde och Frasse i hundrastgården och Clyde fick in några bra fällningar och rullade runt Frasse i jorddammet.

Så vi hade med oss en vit Frasse dit, men en.. något solkig kille hem. 

Ganska skitig..

Och i förrgår lyckades Clyde kissa på Frasses rygg – de kissar ju på samma ställe om vartannat och nu råkade Frasse ha stått kvar när den högre Clyde gjorde sitt.

Såg det först efteråt när jag undrade varför Frasse var så gul i pälsen. Va – kiss!?

Två tvättningar på en vecka. Än så länge. Nu ligger Frasse bakom mig i sängen riktigt nära, lite fuktig och jag stoppar om honom för att det är så mysigt.

Rottweilertik Seth hjälpte per telefon


Under coronapandemin har Seth börjat hjälpa över telefon och det har fungerat bra, mycket för att Seth sett så många hundproblem och att ägarna skickar in filmer. Här är ett mail från en hundfamilj som fått telefonhjälp.
”Vi äger en ung rottweilertik som har haft problem med överslag när man går med henne i koppel. Det som triggat henne kan vara lite tristess eller att det hände något under promenaden. 
Exempelvis kunde det vara att man mötte en person eller hund och därefter kunde hon börja hoppa och leva rövare. Vi har haft svårt att bryta det då hon blev blockerad. Vi har testat olika grejer för att bryta det men det har inte fungerat alls. 
Avledning alternativt att ge ett kommando har inte alls fungerat. Vi försökte med att ge henne en uppgift eller att bära något på promenaden men inte heller det fungerade tillfredsställande. 
Att ignorera beteendet när hon sätter igång har inte heller fungerat bra. 
Vi har väl egentligen provat det mesta och vi landade i att vi behövde hjälp. 
Vi kontaktande Seth för 2 veckor sedan och vi hade ett inledande samtal. Seth är väldigt bekant med rasen då han äger en rottweiler själv och har ägt flera tidigare.
Han är också väldigt ödmjuk och lätt att prata med. Han ställde flera frågor till mig och min fru och fick en gedigen bakgrund om oss samt om hunden. Vi berättade hur vi tränade och aktiverade henne. 
Därefter gav han oss råd om hur vi skulle hantera just överslagen och vad det berodde på. Vi fick rätt verktyg från honom och sen har vi tränat på det dagligen och nu är överslagen borta. Han ringde upp oss efter en vecka för att se hur det gick och om vi behövde justera något. Han har tagit sig tid och hjälpt oss mycket. 
Tack Seth för hjälpen

Inte samma hund som i berättelsen.

Glädjande att det går bra nu! Särskilt när man har en rottweiler eller annan stor hund är det viktigt att ens hund sköter sig. Det är så lätt att få stämplar av omgivningen för saker ingen bryr sig om ifall en liten hund gör. Men nu går det bra för hunden med familj i nyfunnen harmoni och massa stress är borta.

Clyde sällskaplig till max


Clyde som nu är över 1,5 år är extremt social. Vill vara med överallt, stryker sig mot alla som han vore en katt.

Och när Seth satt med datorn härom dagen hävde sig Clyde upp på armstödet och satte sig där, för att vara med..

Bildbidrag – Springer spaniel


Det här är Mikael Sandströms stiliga engelska Springer spaniel – Bridgestone ”Brigge” som är 9 år.

Om rasen Springer spaniel.

Telefonkonsultation om hundproblem


Även under social distansiering kan man behöva hjälp med problem med hunden, eller kanske särskilt då? Människor har varit hemma mer under våren och nu är det semestertider. Då kan problem med hunden utkristallisera sig. 

I coronatider erbjuder Seth Sjöblom coachning via telefon och facetime. Han behöver också se vad som händer i olika situationer. Filma er hund så man ser hur hunden beter sig som ni upplever är problem. 

Seth går igenom filmerna och är duktig på att lägga märke till små detaljer i beteendet som kan vara till hjälp. Sedan har ni kontakt per telefon, diskuterar och går igenom filmerna tillsammans. Behövs det kan man använda facetime eller liknande så att Seth får se hunden live tillsammans med er. Varje fall är individuellt, men det här är en skiss att utgå från.

Skicka en beskrivning och filmerna till sethsjoblom@gmail.com 

Glöm inte kontaktuppgifter!

Adoptera en änkehund Win-Win


Läste på twitter att någon ville adoptera en hund men inte kände sig tillräckligt hundvan för en valp eller en hund med problem. Då kom ett toppenförslag upp, där orsaken till att en hund behöver omplaceras är att ägaren avlidit.

Det är sorgligt när någon efterlämnar ett djur som inte någon i närmaste kretsen kan ta hand om. Nu har Fonus Begravningsbyrå tagit ett viktigt initiativ.

En hundägare kan planera för djurets framtid efter sitt eget frånfälle via Djuränklingar:

”Det finns många husdjur som blivit kvar efter att en husse eller matte gått bort. Vi vill hjälpa dem och andra husdjur som av olika anledningar behöver hitta ett nytt hem och en ny kärleksfull familj. Tillsammans med Djurskyddet och andra lokala djurföreningar kan vi förebygga ensamhet hos både människor och djur.

För ett år sedan kom Berit till oss. Femton år gammal och husse hade åkt in på sjukhus och kom aldrig ut. Så hennes öde var avlivning, men katthemmet Frusna Tassar kontaktade Seth och de betalade också via insamling den omfattande tandvårdsbehandlingen eftersom hon var misskött. En tandrot stack ut genom skinnet under ögat på grund av inflammation. Men hon klarade operationen bra. En mycket stark dam.

Hon bodde in sig med oss och våra andra hundar och vi anpassade tillvaron efter hennes höga ålder och dövheten. Efter ett halvår kom hon inte när jag förberedde maten och det var extremt ovanligt – hon var så matglad. Då hade hon fått en stroke, huvudet hängde snett och vi åkte in för ett sista farväl. 

Hundar som blir kvar när någon dör är så klart av alla åldrar och de är vana att ha ett hem, troligen rumsrena och som hundar är mest. Annars vet ni vem ni ska ringa. Seth ger nu också telefonkonsultationer, säkrast är att höra av sig per mail först: sethsjoblom@gmail.com

Hundtjuvar och kattsnattare runt Göteborg


Varning från facebook, om olämpligt beteende med djur, som kan vara en djurtjuv. Inget OK beteende. Ser ni nåt tipsa polisen på 114 14 innan djur försvinner. Anteckna bilregnr:

Vill gå ut med en varning gällande er med småhundar och utekatter!!!

Stötte på en kvinna 40+ östeuropeisk accent, ca 165-170 cm lång, uppsatt hår men som hänger vid öronen, ”slarvig tofs” som var uppenbarligen ute efter att stoppa i en katt som bor på min mammas gård.

Jag kom precis ut när jag såg att katten var uppjagad/stressad och kvinnan tryckte ner katten lite hårdhänt för att övermanna den. Om hon skulle försöka lyfta honom och lägga honom i en stor tygkasse vet jag inte för jag kom precis ut och ropade till mig honom, då han känner mig.

Hon verkade som om hon blev ”avbruten”. Hon började ställa frågor så som om han var en vildkatt, och var han bodde, vad han hette etc. Gav henne ett annat namn än det riktiga.

Sen försökte hon en gång till att få in honom, istället för att locka honom så var det lite mer aggressiv ”**** kom hit!”,katten sprang iväg. Jag blängde ut henne tills hon gick mot busshållplatsen.

Fick senare veta att hon tidigare har gått förbi småhundar som stått utanför affärer och gått fram och tillbaka, försökt klappa dem. Varje gång har ägare hunnit komma ut och då går hon vidare.

Hela situationen kändes skum och katten var tämligen stressad.

Detta hände på Spåntorget i Björkekärr men eftersom detta är i närheten så anser jag att det är bra om fler vet ifall hon rör sig vidare till andra platser.

Smutsiga hundar och invand rädsla


Som vi vet finns det folk som tycker hundar är smutsiga utav religiösa skäl. Och det är fel i vissa religioner att äta griskött. Men vad gäller det, så behöver man i mer tropiskt klimat inte vara muslim för att vara försiktig med svinkött – eftersom det lättare verkar bli infekterat och farligt att äta.

Det finns också två sidor av varför människor från sydligare länder kan vara rädda för hundar – inte enbart religiösa skäl.

Vår kurdiske granne och vän lärde känna både vår gamle skarpe rottweiler Gunvald och vår nuvarande som vi fick i augusti, Clyde. Det var inte alla som träffade gamle Gunvald under så familjära former, eftersom han var väldigt restriktiv om vem han släppte nära. Men när någon kommit in hemma hos oss och Gunvald fick ta bekantandet i sin egen takt – då öppnade han sig. Och vår kurdiske granne blev en favorit – för han har helt rätt attityd och gillar hundar.

Han berättade för mig att där han kom ifrån, i Irak, så var mammor jätterädda för hundar. I muslimska länder har man hundar till vakt, jakt och att skydda valldjur. Annars ses det inte alltid väl av religiösa skäl. Hundarna blir inte keliga familjemedlemmar och behandlas mer eller mindre bra.

Djuren i många länder har långt ifrån en så hög status som hundar har i västvärlden. 

Våra hundar är familjemedlemmar och de har vaccinationsprogram. De får mer medicinsk omsorg än många fattiga barn i världen. 

Så i vissa länder bär hundar på farliga infektioner, som Rabies. De socialiseras inte utan används bara för att vakta och om en sådan hund kommer lös finns det alla skäl för en mamma att bli rädd att hunden biter hennes barn! Det måste ses i sitt sammanhang. Man måste inte vara muslim för att tänka att en hund är ”smutsig” då.

Jag hade önskat att alla invandrare som kom hit i alla fall hade tolerans för hundar – men helst att alla älskade dem. Det kan man inte begära, inte ens alla svenskar behöver älska hundar. Men de har iaf kunskapen om att hundar generellt inte är hetsade att skrämma och bita eller bär på sjukdomar.

Jag vet inte hur utbildningen för nysvenskar ser ut – i många fall undrar man vad det ges utbildning om, vad som gäller i Sverige? Även om inte alla behöver äta sill.

Men jag tycker det är jätteviktigt att den kulturella biten om svenska hundar kontra hemlandets hundhållning gås igenom. Gärna med att en terapihund får komma på besök i klassen och hälsa på de som vågar. Eller ett gäng med valpar kanske smälter hjärtan och rädsla?

För inte bara religion utan även erfarenheter kan göra invandrare restriktiva inför hundar.

Det här är en intressant berättelse om en upprorisk muslimsk tjej som beslutade sig för att skaffa hund – mot sina föräldrars vilja – efter hon flytt till Finland.

Haneen Jameel: Religionen, hunden, mamma och jag

Två buspojkar


Vi har nu två busiga hundpojkar som är så himla goa mot varandra.

Det skiljer ungefär fem månader mellan rottisen Clyde och vår nye hund Frasse, en långbent jack russel. De är nu båda strax över ett år. Från första början har de funkat så bra ihop. Och till och med lilla Vilja på sex år har börjat få en plats, med de här två idioterna.. Hon säger till när de leker för vilt bredvid henne och de lyssnar. På promenaderna luktar de på kiss och Frasse hoppar och vill leka med henne.

Det är som en välsignelse att se när de ligger och sover med oss i sängen. Vi är ju sådana att hundarna får sova med oss, men alla styr ju det som de vill. Dock har det blivit trängre nu när Frasse känner sig mer hemma och också breder ut sig på rygg. Men oftast ligger han nära mig vid ryggen. Att få pussa på honom och hans korta kalla öron kan kännas som livets mening ibland!

Har ni sett något finare? 

 Och så blir de så välförtjänt trötta..

Depphörnan kallar vi det


Vår rottweiler Clyde är ju väldigt speciell. Som när han inte får sin vilja igenom. Han hittar alltid strumporna vi glömt, men han gör inte sönder dem. Han kan ha kommit in från en långrastning, så man kan tänka att han har fått sina behov tillgodosedda för ett tag.

Men då kan kan – kvällstid – komma upp i soffan och liksom markera  – hur tråkigt han har det. Ofta ljudligt. Och han är är så söt..

Han liksom lägger sitt stora huvud på en ryggkudde i soffan. Det ser väldigt roligt ut när han gör det. Och sen kan han börja prata, ljudligt och som om beklagande. Vår store fine Clyde!

Clyde är en så stor personlighet!

Djurmarknaderna i Kina öppna igen


Djurmarkaderna i Kina är igång igen. För oss västerlänningar är det grymma scener, med hundar, katter och diverse vilda, ibland utrotningshotade djur, som anses vara delikatesser att servera sina gäster.

Öppna marknader där levande djur hålls i burar för att säljas som föda förekommer på flera platser i Kina.

Och i staden Yulin i Guangxi i södra Kina hålls varje år en hundköttsfestival. 

Coronaviruset covid-19 (SARS-Cov-2) har spårats till en fiskmarknad i staden Wuhan där vilda djur, bland annat fladdermöss, såldes. Den marknaden, liksom många andra runtom i landet, har varit stängda sedan smittan började spridas på allvar i början av året.

Skräckslagna hundar och katter sitter inpressade ihop i rostiga burar. Fladdermöss och skorpioner erbjuds till salu som traditionell medicin. Kaniner och ankor slaktade och flådde sida vid sida på ett stengolv täckt med blod, smuts och djurrester, rapporterar Daily Mail. Ni kan googla själva till youtubematerial.

Det verkar som att ingen har lärt något av coronautbrottet? Var det bara ett tillfälligt avbrott i barbariet? Även om Kina sagt de ska se till att förbjuda utrotningshotade djur på dessa marknader, så kommer andra djur slaktas framför ögonen på hugade köpare. Förstår att Kina har en stor befolkning attt föda, men måste det verkligen vara så grymt?

Ansiktet är off limits!


I coronatider – peta dig inte i ansiktet! Enligt en australiensk studie tar vi på våra ansikten i genomsnitt 23 gånger i timmen, 18 gånger om man ska gå efter en japansk.

Det är en stor fara nu i coronatider att överföra eventuell smitta till slemhinnorna i ansiktet – men komplicerat att ändra ett instinktivt beteende.

Viruset har visat sig finnas kvar efter 17 dagar, på ett drabbat kryssningsfartyg, innan det sanerades. 

Så ta hand om er!

Vi har TRE hundar nu – välkommen Frasse!


Efter jul tog vi emot en rehabiliteringshund, en jack russelkille vid namn Frasse. Frasse gick på hunddagis tre dagar i veckan och var väldigt lekfull där, hela tiden. Men han mådde inte bra när han var hemma.

Frasse kunde gå och sätta sig i ett hörn och titta tomt framför sig. Och var jätterädd för ljud som av prasslande påsar. Det var därför Seth blev inkopplad.

Råden funkade. Men ändå. Inte helt fullt ut.

När hans familj skulle åka på semester efter jul i 2,5 vecka fick Frasse komma till oss – som på rehabilitering.

Frasse kom ur sitt skal hemma hos oss, mycket för hans kontakt med vår rottis Clyde. De var unghundar som lekte fint. Sedan prasslade vi en del med papperskassar och annat som Frasse var rädd för och han bearbetades lugnt och fint. 

Hemma igen visade Frasse stora framsteg, så svärmor som inte visste att han varit hos oss – oförhappandes påtalade hur bra Frasse funkade. Han var så framåt efter han varit hos oss. Men han började inom en vecka återgå till att gå och sätta sig i ett hörn, vid en dörr och stelt titta ner i golvet. Sånt han gjort förr. Efter en vecka var han tillbaka till en hund som kröp ihop.

Ägarna såg hur olycklig han var och kontaktade Seth igen och frågade om vi ville ta över Frasse, efter de pratat mycket.

Frasse har sin stil. Bromsar ibland. Men blir gladare och gladare hos oss, kan smyga in och lägga sig bakom min kudde. Och är så förtjust i både Clyde och Vilja – som mest skäller om han kommer henne allt för nära. Han har den flock han behöver idag.

Frasses ägare är några av de modigaste och generösa hundägare vi lärt känna. Utav kärlek när de såg hur mycket bättre Frasse hade det hos oss så släppte de honom och sina drömmar som alla hundägare har. Det hade förhoppningsvis varit till något annat, men nu blev det så här – som nog blev bra för alla!

Är väldigt lyckliga för att mysiga Frasse kom hit. ❤

Värmeavkännande med nosen


Ny forskning visar att hundar har ett tidigare okänt sinne för att känna värme på avstånd – med nosen. Det kan bli ett nytt hjälpmedel vid jakt eller sök efter försvunna personer.

Aftonbladet: Forskare från Lund och Budapest kunde till slut komma fram till att hundar genom sin kalla nos kan känna värmen från ett annat djur eller en människa på avstånd. 

Ett tiotal hundar deltog i experimentet i Lund, där de på 1,6 meters håll skulle välja en kroppstempererad yta framför en lika stor yta som var kall. Forskarna i Budapest undersökte i sin tur hundarnas hjärnaktivitet, och såg aktivitet i den del av hjärnan som har med sinnen att göra vid svag värmestrålning.

Märk väl att forskningsunderlaget är väldigt tunt i antal hundar. Men det är fascinerande resultat, så här långt. 

Rottis prisad – hjälper traumatiserade


Glada nyheter, speciellt för rottisvänner – servicehunden Gunther och hans husse belönas nu i december utav amerikanska kennelklubben som USA:s bästa terapihundsduo.

De reser över hela landet, som när skjutningstragedier skett.

Gunther är duktig på att få kontakt med traumatiserade, som att de kanske börjar med att klappa honom för att sedan öppna sig mera.

Den amerikanska terapihunden Gunther 6 år

Vi tror att vår lille Clyde, som ni vet är en rottweiler, skulle passa utmärkt som servicehund – han är väldigt social, kelen och snäll mot varenda en, människa som djur. Och han har redan hjälpt grannarnas ena hundflicka som var rädd för stora svarta hundar efter hon blivit biten av en sån. Idag rusar hon ända fram – och kan vara kaxig mot Clyde, men inte rädd.

Och en chihuahua av storlek mindre i veterinärväntrummet, som blivit biten av en rottweiler och ägaren frågade Seth om de fick hälsa – efter att översociale Clyde fått hälsa på nästa alla i väntrummet redan. Det gick jättebra, förhoppningsvis minns den lilla hunden rottisen Clyde och inget annat. ❤

Ska LAGEN vakna i veckan om killen som kn*llar hundar?


Vem ska skydda utsatta om inte lagar och myndigheter? Djurplågaren gavs fri lejd. Tro fan att det började bli ett argt drev som ville åt byfånen som bland annat haft analt samlag med sin mammas tik och lagt filmen på nätet. 

Det sägs att myndigheterna agerade med att flytta familjen till skyddat boende – ihop med hundarna? Så här beskriver en som sett filmerna som förövaren postat på Snapchat: ”Vad gör man? Igår skickade en kille videor på snapchat på hur han hade analsex och pulla sin hund. I en video slickar hunden honom på snoppen och i en annan har han sina fingrar I henne. Han ska även haft vanligt samlag med den. Trots att hans ansikte syns på en video (de blev sparade av en som mottog den) så händer inget. Polisen och några engagerade människor var där hemma igår kväll men polisen hade gått utan att ens kolla på hundarna. De sa att det var resursbrist så dom kunde tydligen inte göra något där och då.
Idag har jag ringt både länsstyrelsen och polisen men det verkar inte som att något kommer hända närmsta tiden. En kille har alltså tidelag med sin mammas hundar, det finns bevis på film och han erkände det framför folk igår men ändå händer ingenting och hundarna finns kvar i samma hem som honom.

Vi som är inblandade känner att detta behöver komma ut! Hundarna hade behövt komma därifrån men vi vet inte hur. Vad mer kan man göra?”

Jo polisen kom, men hundarna verkade må bra(?) och var ju inte mannens, utan tillhörde hans mamma, och hon kunde ju inte få djurförbud. 

Varför rasar inte medierna helt bezerk?

Expressen skrev till slut på söndagen om att en man erkänt att han våldfört sig på en hund – men trots konstaterande av övergrepp tvingas djur vara nära förövare. Fast man ur sitt rättviseperspektiv tänker att de vore värsta riksnyheten på alla sändningar! Förstår inte den låga nyhetsvärderingen av detta vidriga. Det ger ju frisedel till liknande handlingar.

Han är med sin mamma och hennes våldförda hundar, hon sover säkerligen någon gång – om hon ens bryr sig? Men hur mår en hund som blivit analt våldtagen (enligt dem som sett filmen) av att ha snubben i sin närhet? Djur har ju också känslor. Dah!?

Pixabay-foto

Den killen är ingen jag skulle lita på att vara i närheten av djur, barn eller – ja, varför ha kvar en sån kille i samhället alls? Den åklagaren som låter honom vara fri kan väl anlita honom som barnvakt? Är så otroligt upprörd över signalerna som myndigheterna sänder – men mest hur sjukt det är att skydda och bekräfta en förövare som våldtar, utnyttjar och misshandlar djur. Och vars mamma inte ens tycker det är en big deal? När han till och med sänder ut filmerna!

Lagens kvarnar verkar mala långsamt och prioritera välmåendet hos förövare – som vanligt. Men att gå på försvarslösa, som djur, det är inte godkänt härifrån. Hoppas det görs något handfast för djuren nu när helgen är slut! Sveriges myndighetsinstanser fungerar ju tydligen inte under lov och helger.