Författararkiv: Hundcoachen Seth Sjöblom - Mentor människa-hund

Tankar om rastningen – kåseri om skit


Livet rör sig en del om bajsning när man har hund. Under hundrastningarna kan det inte hjälpas att jag tänker en del på skit och gissar på när hundarna verkligen kommer bajsa. Ibland är det som betting.

Blir lite som en förälder som räknar intag på framsidan och utfall på baksidan så att magarna är igång. Men hundpromenaden är också ett tillfälle man ska umgås och ha lite kvalitetstid, prata med hunden, vara med i det den upplever. Det är väldigt onödigt att ha mobilen framme och det kan inte minst bli farligt. För ett tag sen såg jag en som gick och läste tidningen, ett annonsblad, med sin lilla hund lös 20 meter framför. 

Varje hundägare vet att deras hund har favoritställen att bajsa på. De kan vara nära att göra på sig men väntar ändå tills man gått en bit. Djur vill inte bajsadär de bor.

Och även på de rätta platserna så är det oftast en procedur. Det ska nosas igenom varje kvadratcentimeter.

Hundar kan verkligen vara mer kräsna när de ska bajsa än när de ska äta!

Vissa hundar föredrar att huka sig över grästuvor, bland pinnar eller kanske i högt gräs. Smaken är som baken.

Och som sagt, de kan vara jättenödiga men ändå leta efter de perfekta omständigheterna. Märkligt nog har våra hundar alltid haft olika platser beroende på vem som rastat. Om jag gått dit Seth brukar gå så kommer det ingenting även om det brukar göra det när Seth håller i kopplet där.

Alla visar sina tecken på att det är på väg. De kan gå fram och tillbaka vid ett ställe för att kontrollera det ordentligt. Eller som vår minsting Vilja huka sig och vandra omkring i den ställningen sidledes fram och tillbaka som MC Hammer tio gånger innan hon bestämmer sig. 

MC Hammer You can´t touch this

Men man ser innan att hunden krystar lite med ringmuskeln redan innan den sätter sig. När ryggen kurar ihop sig mycket är det dags att börja. 

När det började regna så brydde sig inte vår rottis Gunvald, han var en ur-och-skur-hund. Men det gjorde ju jag och var vi då i ett lämpligt område men han var mer intresserad av annat så kunde jag säga nu ska vi bajsa för att påminna.  Kändes mer sympatiskt att säga vi.. Jag lärde oss det när Seth berättat om sin kommandobajsare. Lärde honom med att säga det när han hade satt sig av sig själv. Sen satte det sig som kommando och bajset kom.

Och om hundbajspåsar blev det en aha-upplevelse när jag förstod att de finns i olika storlekar. Man behöver ju inte en påse stor nog att stoppa hela hunden i. Att välja en liten påse till liten hund kan man försöka tänka på för att minska plastavfallet som bränns.

I välsorterade djuraffärer finns påsar i olika storlekar, det är lätt att klicka hem från nätet.

Välj nedbrytningsbara bajspåsar som försvinner på 36 månader, bioplast. Nu ska de ju inte ligga i naturen ändå, men de är också miljövänligare vid förbränningen.

Vi vill inte ha det som i Paris.

Och du – plocka upp. Inget skitbeteende. Se denna sedelärande kurs i bajsupplockning – så rolig!

Med vänlig hälsning Victoria

Snedavlade hundar efter hets i sociala medier


Världen har förändrats på många sätt sedan vi började använda internet. På personnivå i relationer men också strävan efter uppmärksamhet och bekräftelse för ankläppar, kroppsexponering. Och även spridning av foton på extrema hundar!

Likes rules the world!?

Gerard O`Shea föreläsare, kurshållare inom bl.a utställning, anatomi, utställningsdomare och rottweileruppfödare har sett utvecklingen under sina 30 år i branschen.

Han har observerat hur sociala medier har påverkat aveln negativt med mer och mer extrema utseenden inom senare års rottweilers. 

Folk har de senaste 10-15 åren påverkats mycket av social media och då även uppfödare som med fotografier kan få marknadsföring, nå ut och tjäna pengar.

Hundar började, säger Gerard, uppvisa nya egenskaper som korta muskler, överdrivet stort huvud och mycket rynkor runt ansiktet – och de har fått stor uppmärksamhet på nätet.

Gerard som verkligen vet hur en klassisk rottweiler ser ut vill inte vara fördomsfull, utan vill åt skönheten när form och funktion smälter samman.

Där rätt placerade öron understryker en bred skalle istället för att skallarna själva ska bli bredare och större. Att läpplinjen och nosen har rena former och med rätt tanfärger. Ögonform och färg. Sammanhang. Allt som sammantaget ger intrycket av en uppmärksam och bra hund. 

Ett överdimensionerat huvud innebär inte allt det – som är mer subtilt. De extrema dragen är snarare uttryck för oerfarna uppfödare menar Gerard. En ny generation som inte känt rasen mer än 10-15 år, som inte styrs av den traditionella rasstandarden. Utan av modenyck som förökat sig via sociala medier.

Överdrifterna anses snart som normal standard och via sociala medier kan det kanske gå vidare till sökande efter allt mer extrema hundar? Man överträffar varandra med nya kullar. 

Vi är alla ansvariga för hur långt vi låter det gå. Även utställningsdomare påverkas av social media. Även de överöses av intrycken, med foton på hundar, då de taggas på sociala medier och tittar på hundfoton.

Gerards förhoppning är att alla ska ha rottweilerns rasstandard i minnet och inte glömma vad en rottweiler  ska vara, för att rasen inte ska förvanskas helt på sikt. Där har, säger Gerard ADRK Allgemeiner Deutscher Rottweiler-Klub och  IFR en stor uppgift i utbildning – för nyare uppfödare om vad en ursprunglig rottweiler är.

Inte bara det – utan även varför överdrifterna inte tjänar rasen i det långa loppet.

Det Gerard tar upp är viktigt – för vad bör styra inom hundavel?

Gerard O´Shea

Det bör väl knappast vara sensationssökande och tummen upp från spridda åskådare på Facebook och Instagram?

Vi behöver inte ha fler förvanskade raser.

Rasstandard rottweiler Sverige

Gerard O´Shea Your Dog Sweden facebook

Fritt tolkat av Victoria, bloggredaktör

Samling av rottweilerinlägg på vår blogg

 

Om ni hittar kattungar ta med mamman


Förmedlar ett inlägg jag läste hos kattorganisationen Frusna tassar på Facebook. Att man inte bara ska omhänderta upphittade kattungar – för de har en mamma. Man ska nog leta ordentligt också så man inte glömmer någon unge, om man fångat in mamman.

Skyddad av sin mamma. Tänk vad hemskt för mammorna att inte kunna skydda sina små ute för alla faror.

Ungarna behöver mammans di, omvårdnad och fostran. Se till att inte skilja dem åt.

I många fall lyckas de inte skydda sina små. Ofta måste mammorna lämna dom för att kunna leta efter föda och då är risken stor att rovfåglar kommer eller att människor tar kattungarna och lämnar mamman kvar. När hon kommer tillbaka letar hon förtvivlat efter sina små.

När ni hittar kattungar ute så glöm inte att leta efter mamman också. Oftast är de bara borta och jagar.

Rädda hela familjen.❤️

/Frusna tasssar

Hundbadplats möter invändningar


I Karlskrona planeras en stump badstrand att bli hundtillåten. Men kritik har framförts: Behöver hundar verkligen en sandstrand?.

Runt Karlskrona bor det drygt 6 000 hundar.

Moderaternas vice gruppledare Carl-Göran Svensson, om att det är en bra badplats för barn, med skuggande träd. ”Att små barn och hundar ska dela badplats är inte optimalt” säger han.

Men det är många barnfamiljer som har hundar – som är viktiga för barnen och vad vore då mysigare än att få springa i vattnet ihop?

Även om barnen kissar i vattnet.

Kvinno -och hundhatande gäng attackerar i Lilla Edet


Ett par kvinnor som varit ute och rastat sina hundar har blivit gruppmisshandlade, varav en knivskuren utav killgäng, i Lilla Edet i Västra Götaland.

Gärningsmännen ska även ha sparkat en av hundarna. På facebookgrupper uppger även fler kvinnor att de har utsatts. Gäng sätter skräck i Lilla Edet, kvinnliga hundägare attackerade

Det här kan nog sluta väldigt våldsamt om inte ”killarna” grips och lagförs och skyddas från hämndaktioner. Att gå på kvinnor, djur, eller vem som helst – i grupp, det brukar röra upp känslor hos människor. Dessutom så är varje ”ensam kvinna” dotter, mamma, syskon eller vän till någon.

genrebild

Jag skulle gärna se att hela Lilla Edet patrullerades av folk med hund, särskilt av kvinnor med hundar som man inte djävlas ostraffat med. För fy fan så fegt gjort!

/V

 

 

Gästinlägg från Magdalena Vaara om sitt hundliv


Ett fint gästblogginlägg av Magdalena Vaara om att redan som barn börjat bli hundmänniska – till  att målinriktat sökt exakt rätt hund för träning och aktivt arbeta framåt.

Hela mitt liv, har det funnits hundar i familjen. Började redan i den yngre åldern som 4 åring. Att ta ansvar över min fars tjänstehundar – även om jag inte, fick – var ändå ett uppdrag som passade mig.

Det bestod i att ge dom mängder med mat och att ta med dom på promenad, med dockvagnen. Det senare var inte då inte så uppskattat och flera gånger hamnade det lappar på affären, som innehåll texter ”Hur man kunde släppa ut en liten flicka, med 2 stora schäfrar”.

Ja, det var där mitt intresse började.

Men nutiden ser helt annorlunda ut. Har 2 hundar just nu, av vallhundsraser.
En australian shepherdtik på 5 år och en Hrvatski ovcartik på 20 månader.

Det är den sist nämnda jag vill berätta lite om.
Hrvatski ovcar – croatian sheepdog, är en väldigt liten ras i Sverige finns 12 individer.

Letade mig gråhårig efter en uppfödare, inte det lättaste.
Hittade 1 som var intressant och nu väntade jag bara på att det skulle ske en parning.

Efter ca 6 månader, fick jag beskedet. Dom 2 individerna jag var intresserad av, har genomfört en lyckad parning. Glädjen var överväldigande!!!
Men väntan, var lång. Man får inte ta in hundar innan dom är vaccinerade mot bl.a rabies, så valpen behöver bli minst 4 månader.

Dagen kom och jag flög ner till Kroatien, för att hämta min efterlängtade valp. Möttes av en liten ängslig/rädd valp. Som till synes inte haft den socialisering som vi är vana med här hemma.

Mina omedelbara planer fick läggas på hyllan och det blev i stället en planering att få fram en trygg individ i honom. Som inte skulle vara rädd för andra människor och kunna vara i olika miljöer.

Det tog sin tid, ca 4-5 månader av bara socialisering. Självklart tränade vi lite enkla moment, som man bör kunna – sitt, ligg, inkallning och kontaktövningar.

Vi fick hjälp av en familjemedlem som är veterinär med träning av kroppshantering, om vi nu skulle råka ut för att behöva besöka en klinik, av någon orsak. Vi gick även på utställningsträningar, för att öva hantering av okända människor och bli trygg i hantering.

Vi anmälde oss till en kurs i agility för valpar/ unghundar, när hon var ca 8-9 månader. Jag är ingen agilitymänniska och fattar verkligen inget av alla olika termer dom använder. Men min hund byggde upp en självkänsla och blev modigare.

Just nu kör vi bara några enkla banor, för att bryta av den andra träningen.

Mitt stora intresse ligger i lydnaden, brukets spårarbete och utställning. Utställningsbiten har gått kanonbra och hon har certifikat i Sverige/Finland/Norge och Danmark.

Lydnaden, för tävling har gått över förväntan! I början av sommaren -19, har vi fått stå på pallen och är nu redo att satsa på nästa lydnadsklass. Ska bli väldigt intressant och hårt jobb att komma vidare i utvecklingen av min svarta skönhet.

Vi jobbar även med spårarbetet och jag har väll en förhoppning att vara startklar under hösten. Men har lite arbete kvar eller kanske rätt så mycket.

Det är ju inte bara spårarbetet som ska sitta till 100%. Utan det är även en del lydnadsprogram som ska funka. Det största problemet, är budföringen. Hunden ska då springa från föraren, till en mottagare. Det är här vi har lite problem, hon älskar inte människor men accepterar dom.

Men ser inte det som en omöjlighet, jag får bara tänka lite annorlunda i träningen.

Så från kaos, gråt, ett antal fler gråstrån på huvudet.
Så har jag nog lyckats få en trygg individ och som inte ser världen som något läskigt.

Visst vi har saker kvar att jobba med, men det största problemet är nog människor som inte kan acceptera mina regler. Med regler menar jag hur man absolut inte ska göra mot min hund. Den är inte så svår, ta inte kontakt med min hund. Om hon inte visar intresse för det själv.

Nu blev det nog kanske ett väldigt långt brev/text och troligen lite rörigt.
Mycket lättare att skriva om en speciell sak.
Som sagt jag är inte en skrivare utan mer en görare. 

/Det behövs fler görare än snackare!

Berit lite vilsen efter tandoperation


Berit har varit hos veterinären på tandläkarbehandling idag hos AniCura Kungsbacka. De gjorde vårdbedömningen på AniCura/Västra djursjukhuset och nu är ingreppet gjort! Åtta tänder utopererade.

Vi tog ju över Berit för att hon var svårplacerad p.g.a sin ålder, från kattorganisationen Frusna Tassar och de betalar Berits veterinäromkostnader. ❤

Hon har också fortfarande för långa klor då pulpan växt ut för långt. Då får man nagga pyttelite varje vecka. Så blir det med misskötta djur.

Vad vi förstått hade hennes ägare blivit gammal och sjuk, kanske inlagd? Om han varit sjuk har ju förmågan att ta hand om djur minskat. Men Berit har ju inte en tanke på att ge upp!

Nu har Berit tratt och stöter emot saker. Men jag har klippt ner tratten ett par centimeter så hon kan nosa på marken. Hon stötte emot och bromsades helt och blev ännu mer osäker. Man får vara försiktig så man inte klipper den för kort så hunden kan gnugga nosen mot marken. Men korta ben har hon ju, så hon kan inte klia när stygnen läker.

AniCura – proffsigt!

Vi har varit på annat stort djursjukhus i Göteborg med Gunvald och fick hem honom utan diagnos och oduschad trots att han spytt. Det kändes oengagerat. Kanske de inte kunde säga mer?

Men  fick idag från AniCura hela 1,5 sidor på A4 från veterinären efter operationen med noggrann beskrivning om vad de gjort, hur vi ska sköta munnen och sedan ingår ett återbesök inom en vecka för att titta till läkningen! Ett besök blir det sedan i september när hon läkt helt för att se om de andra tänderna som varit i riskzonen kan räddas. Vi vet att munhygien kan göra mycket där nu när tandstenen är borttagen med ultraljud så tandköttet kan bli friskt igen. 

Så, stackars Berit. Jag handmatade henne med en mindre portion rått kött för hon ska börja äta lite försiktigt efter narkosen. Det är alltid ett riskmoment med narkos och hon är ju så gammal, men de fixade det, hon gjorde. 

Hon är en krafttant och charmade personalen på Kungshälsan. Hon är lite pillimarisk och när vi berättade att hon vankar fram för det mesta, men när Seth kommer hem och hon väntat på honom i hallen en timme – bara för att rusa fram och sedan vidare ut genom framdörren och ”rymma” en bit – berättade de att när de öppnat burdörren hade hon gjort en sån rusning så de fick jaga efter i korridoren. Hon hör ju inget, så man får försöka komma i henne synfält. 

Gamla charmiga egensinniga Berit – märker att hon nu tyr sig mer och mer till mig, precis som Gunvald gjorde när han var sjuk, men husse Seth behöver inte anstränga sig för att bounda med henne, hon är hans skugga. Nu är det narkosen som ska ur och hon behöver kissa – så vi tog av henne tratten en stund. 

Det blev inget kissat, så vi försöker igen sen. Vill bara hon repar sig nu. 

Med vänlig hälsning matte Victoria

Till Stockholm igen.


Hej ni hundvänner. Nu har jag varit i Stockholm förra veckan och hjälpte hundar och deras ägare och jag brukar ibland skriva om jag är i Stockholm och då hör andra av sig som vill ha hjälp.

Men det händer för ofta att man missar eller drar på det och när jag kommer hem till Göteborg så får jag mejl från såna som ville ha hjälp när jag ändå är där och så får jag åka igen och nu åker jag igen på torsdag för att hjälpa, så vill ni träffa mig då så hör av er nu så jag kan planera in det.

mvh/Hundcoachen Seth Sjöblom

sethsjoblom@gmail.com eller tel 0707913097

Hunden Milou och Joker redzone


Var i Stockholm förra veckan och jobbade med en hund som är av rasen Kromfohrländer se ”Rasbeskrivning”
Det intressanta var att jag för bara ett tag sen var i Stockholm för att hjälpa en annan familj med en Kromfohrländer med i typ samma beteende se film och berättelse,  ”Joker”.

 

Oroväckande är att hundarna kom från samma kennel, med ganska stor åldersskillnad,ej syskon men släkt och det visar ett klart prov på dålig avel

Joker var än mer utåtagerande i osäkerhet som också ledde till ett inlärt aggressivt beteende, men Milou hade samma problematik i grunden och och hade redan befäst ett dåligt beteende där han gärna hotade, hoppade och högg mot dig eller någon kroppsdel och han menade allvar.

Jag ville få honom och ägarna att förstå att han i grunden inte var aggressiv och att det handlar om att förändra hans beteende och ägarna hade inte den kunskapen så det hade blivit mer som en vardag som man lärt sig leva med.
Det satt djupt i honom och det tog en bra stund att vända den negativa energin till att konkret avstyra alla försök till hot som han uppvisade.

Han hotade gäster som kom in redan vid dörren, tog inte till sig en tillrättavisning och uppträdde hotfult om man skulle passera honom genom att hoppa upp mot dig och högg för att skada.

Jag pratade i dag med husse som talade om att det har blivit en stor skillnad och han har blivit lugnare och lyssnar bättre på dom. Det är även viktigt att förstå att hunden själv mått väldigt dåligt och att det här kommer förhoppningsvis att hjälpa även honom och inte bara husse och matte.

Det tragiska är att man avlar på individer där avkommorna visar upp allvarliga brister och att man från kennelns sida ej följer upp vart hundarna tar vägen och deras mentala och fysiska status.

Rasen i sig är trevlig och normalt en bra hund speciellt för den ägare som är aktiv och är beredd på att den behöver mycket stimulans.

/Seth

Ghost spökar än – uppräkning av bettincidenter


Mer om omplaceringshunden som inte borde omplaceras – enligt Seth Sjöbloms bedömning. Familjen har fått motta mycket skit.

Här ska de själva få komma till tals och sen kan var och en tänka efter om det hänt dem själva? Läs – en hund som från ingenting rusar fram, hoppar upp och hugger mot en person liggande i en soffa?

Vi började sakna hund igen och anmälde oss som jourhem och förstod av hundorganisation att det inte fanns några intressenter på Ghost så han kunde bli kvar ett tag, så då ville vi ta hem honom. Om allt klickade skulle vi kunna välja att behålla honom.

Vi har haft omplaceringar förr men aldrig genom någon organisation, jag har levt med hund i över 40 år, och vi har haft många hundar ihop i vår familj. Jag har förr arbetat inom vården och min man är brandman och vi är inte så lättrubbade. Men det här skulle på flera sätt bli utöver det mesta.

Vi förberedde Ghots ankomst på alla sätt och åkte sen från Borås till Stockholm för att hämta honom. I augusti hade vi tänkt åka och fjällvandra med honom.

Rastning vid Brahehus

Första bettet inträffade på parkeringen vid Brahehus och vi skulle befria honom från ett trångt halsband han hade på sig. När jag försökte så morrade han så då hjälpte Fredrik honom istället men blev biten i både armar och en tumme.

Tjugo minuter senare på motorvägen på väg in i Huskvarna/ Jönköping i hundsäkerhetsbälte, så han klev fram och högg mig två gånger i huvudet. Vi hade kunnat köra av vägen men som tur var höll Fredrik fordonet upprätt. Jag fick skrapsår och svullnad i hårbotten.

Väl hemkomna lekte vi med en boll i trädgården med Ghost för att lätta upp det som hänt och försöka kanske knyta an. Vi hoppades han skulle känna sig välkommen, denna ståtlige kille. Visar två filmer så ni ser hans oklanderliga beteende då, när han redan bitit mig i huvudet två gånger och min man blivit biten några gånger.

Han hade gått på mig bakifrån, med två attacker – fast vi inte ens hanterade honom utan satt och pratade med varandra i framsätet.

Vi gick sedan en långpromenad och han fick mat. Sen skulle Fredrik sätta sig för att äta. Då hoppade plötsligt Ghost upp på matbordet och högg honom i axeln, men tjocktröjan skyddade lite.

Sen var det dags för sista promenaden för dagen och vi hade bestämt att ha Ghost inlåst på toaletten under natten för vi hade börjat undra vad som kunde hända. Så jag bäddade där och ställde in vatten och lade in något han kunde aktivera sig med – medan dom gick på promenad. Det var runt midnatt.

När dom kom in låg jag på ryggen i schäslongen och Ghost slet sig från Fredrik och rusade fram mot mig hoppade upp över mig och började hugga mot mej men jag rullade ur snabbt och kom på fötter och då blev jag högre och större och han backade efter ca. 25 sek.

Han placerades sen i badrummet för natten, men krafsade sönder dörren så vi fick flytta ut honom i hundhuset. Där slappnade han av, kanske det var en miljö han var van vid.

När Seth Sjöblom kom för att hämta honom försökte Ghost tränga sig ut från hundhuset så jag ställde mig emellan och han högg mot mitt ben massa gånger, men fick bara tag i byxan.

Med lock och pock fick vi in honom i Seths bil.

Seth satte sig i bakluckan och pratade och berömde Ghost och visade honom tydligt sin hand och smekte lätt runt halsen. Ghost högg då Seth i underarmen och Ghost hoppade ur bilen för att sticka och jag fick tag i kopplet. Då var han på väg att hugga mig, men Seth fick tag på kopplet och drog bort honom. Seth satte sen på honom en munkorg och det var inga problem. Han verkade van, la sig inte på marken och försökte klösa av den. 

Har fotograferat våra skador, fick ytterligare penicillinkur och vi kommer få ärr.

Kommer bära ärren efter Ghost vid mina andra tatueringar från mitt liv och mina djur

Men vi tycker inte synd om oss, utan om Ghost. Hans mening var inte att ställa till det. Är oroliga för att Ghost ska omplaceras och hoppas den hunden inte placeras i baksätet med ett barn.

Han var som nollställd före han bet, inga signaler, och direkt efteråt var det som att inget hänt. Men det hände faktiskt, alla gångerna.

Från hundcoahcen Seth Sjöblom. Det finns inga garantier med hundar, men när något sådant här hänt så kan det inte ses som tillfälliga olyckshändelser. Om en hund börjat bita så sänks dess bitspärr och den gör det oftare och oftare. Visar den inga varningar alls, som Ghost, så är hunden en fara för alla. En sådan hund är mycket obalanserad och långt ifrån vad en hund ska vara.

Ärendet ligger nu hos Länsstyrelsen och Polisen. 

Har ni varit med om något liknande så maila sethsjoblom@gmail.com eller kontakta på tel 0707913097 

De som vill får vara anonyma, vi har förstått att det är ett känsligt ämne.

Din hund kan råka illa ut – om onödigheter


Såg i våras en hundägare gå och läsa tidningen, ett annonsblad med sin lilla lugna hund vandrande 20 meter framför. Det kunde lika gärna varit mobilen. Saken är att ägaren inte hade någon koll.

Vad bra att inte en stor lös hund rusade fram? Vilken tur att ingen moped eller cykel kom körande i full fart? Eller kanske något mumsigt  jäveltyg utlagt för att skada hundar? Sedan uppskattar inte alla lösa hundar.

Till hundägare med avsändare Polisen i Lund. 

Du som hundägare förväntas vara förberedd på det som kan inträffa under er promenad, det är ju därför DU håller i öglan på kopplet och inte tvärt om, eller hur?

”Smaken är som baken, svårare är det inte”

Vissa saker är statiska. En av dem är begreppet TILLSYN. Lagen säger att för allas skull ska en hund stå under tillsyn. I det begreppet ryms fler saker än vissa hundägare tycks vara medvetna om. Bland annat innebär detta att ägaren ELLER den som tillfälligt är ute och rastar hunden SKALL korta in kopplet/kalla in sin hund vid möte med andra hundar OCH människor. Alla hundar/hundägare/människor är INTE intresserade av att ha kontakt med ”lille Ludde”, som ju är såååå snäll och bara vill hälsa.

Det finns flera olika mojänger för hundar! Foto: Polisen i Lund

Det är således INTE okej att låta sin hund springa vind för våg 100 meter iväg och strosa när man möter någon på sin promenad oavsett hur snäll DIN hund är. Det är ju även önskvärt att man tar hänsyn till dem man möter som ju i praktiken kan vara rädda för hundar.
I det fall du möter en annan hund vet du sällan vilken typ av hund det är. Min hund till exempel är en tjänstehund utbildad i att under vissa omständigheter avvärja överfall på sig själv och mig.

En annan hund är kanske en specialdresserad ledarhund för synskadade o.s.v.
Ett överfall eller oönskad kontakt från en annan hund skulle kunna vara förödande för dessa typer av hundar. I mitt fall skulle det innebära ett synnerligen dyrt besök på djursjukhuset för den hund som kom springande fram till oss om jag inte hinner mota undan den.

Du som hundägare förväntas vara förberedd på det som kan inträffa under er promenad, det är ju därför DU håller i öglan på kopplet och inte tvärt om, eller hur? Alltså kan du inte förvänta dig att joggaren som springer förbi dig med sin hund ska ropa åt dig innan de passerar. De ska kunna passera dig utan att din hund angriper dem. Det ligger på DIG att hålla ordning på DIN hund.

För att göra livet lättare för alla finns det en anordning som vanligtvis kallas koppel. Det fina i kråksången är att de finns i alla kulörer, längder och material så att kraven på smak ska kunna tillgodoses.
Tanken är att de kan användas för att hunden lättare ska kunna hållas under tillsyn. För ärligt talat, det är inte alla som har en 100 %-ig inkallning på sin hund under alla omständigheter, eller hur?

Absolut ska en hund efter förmåga kunna springa omkring fritt MEN platsen för detta måste väljas med omsorg.
Att ha hund är härligt men det innebär också ANSVAR och OMDÖME.

Läs gärna mer om vilka SKYLDIGHETER du som hundägare har inom Lunds kommun samt i övrigt.

// Lundapolisen, Linus och Devil

Hundar som tillåts trigga med dåligt beteende
Missförstå inte för att vår hund inte vill hälsa
Smygtränande på andras hundar och annat fanstyg

Hockeyspelare biten i handen


NHL- och Tre Kronor-stjärnan Oliver Ekman Larsson utsattes för en hundattack hemma i Tingsryd strax efter VM.

Det var min egen hund eller en av våra familjehundar. Jag hade gått ut med den men så tyckte jag den blev lite konstig när vi kom in så jag skulle gå fram och se så att allt var okej. När jag sträckte fram handen så högg han mig, berättar han för expressen: Svenske hockeystjärnan attackerad av schäfer.

Efter attacken tvingades familjen dock ta bort hunden. 

– Mina kompisar kommer med barn och vi har kusiner som är mindre, om det skulle hända igen så skulle man aldrig förlåta sig själv riktigt. 

– Vi har en schäfer kvar nu men jag litade mer på den hunden som bet mig än den som vi har kvar. Det är lite komiskt, menar Oliver Ekman Larsson.

Utvald som mamma utav Gunvald


Vet att inte alla håller med. ”Jag har haft en rottis och det är skitsnack att de är hårda”. Men det beror självklart på avelslinjer. Att ha en rottis färger säger inget om psyket. Saknar Gunvald mycket sedan 4 månader. Att ha fått hans kärlek håller mig uppe! /matte V

Hundcoachen Seth Sjöblom

Som jag skrivit om tidigare blev jag plötsligt mattetill Seths två Rottweilers. Fast att bli riktig matte kräver lite till, som att vinna hela förtroendet. Det tog sex månader innan Gunvald anknöt ordentligt – kanske snabbare än om han inte blivit magsjuk och jag som vaknar lätt och direkt tog ut honom för att lätta på magvärken? 

Seth har varit så varsam för att inget skulle bli fel. Har man ”powerhundar” av bl.a den här rasen så kan ju ett enda felsteg dömas hårdare än när andra hundraser skulle göra samma sak.

Seth hade när vi träffades också tiken Ada som gick bort för två år sedan vid 11 år och hanen Gunvald som nu hunnit fylla vuxen med sina fem år. Från ganska hundovan till att Seth mycket noga lärde mig steg för steg hur jag skulle bete mig med hundarna, eftersom jag inte hade hundvanan som krävdes. Exempelvis att inte beröra huvud…

View original post 545 fler ord

Irländska gatuhundar – djurs låga status


Jag skrev en öppen fråga när jag försökte ta reda på mer om irländska gatuhundar. Frågeställningen var om varför det var så illa på just Irland?

På Facebook kom ett väldigt insiktsfullt svar från Caisa Högberg, som själv har två Border Collies adopterade från Irland. Mer om dem längre ner:

”De allra flesta hundar på Irland är inga gatuhundar utan har haft ett hem. Sen bestämmer familjen, av någon anledning, att dom inte vill ha hunden kvar längre och lämnar in den till dogpoundet. Hunden börjar kanske bli gammal, eller barnen vill ha en valp. Det är alltså ett helt annat sätt att se på djuren än vad vi gör. Familjehunden är inte kastrerad, springer fritt och får sen valpar som är oönskade.

Alla dumpas till rescue (som alltid går på knäna). Det är alltid överfullt på dogpoundet och rescuegrupperna. Dom får in hundar i bedrövligt skick (vinthundar has för att springa in pengar, borders ska valla, staffar ska kampa) och för en tröstlös kamp som aldrig verkar ta slut.

Det som är svårt med det här är att det är svårt att utvärdera en hund som man möter på dogpoundet/rescue. Det är många hundar, stökigt och skälligt. Hundar som är stressade och förvirrade över situationen dom befinner sig i. Dom visar inte alltid upp sin personlighet i den miljön. Den kommer fram när dom har landat i sitt hem och börjar känna sig trygga. Därför kan det nog slinka med hundar som inte är lämpliga alls och då är det så otroligt viktigt att föreningen tar sitt ansvar och gör det rätta. Precis som det är otroligt viktigt att placera hundarna hos rätt familj så alla inblandade får en chans till att det ska bli bra.

Alla föreningar som placerar hundar (oavsett var dom kommer ifrån) har ett stort ansvar här!”

Två blinda vallhundar från Irland

Ska ta en fika med Caisa för jag insåg att vi ju bor grannar! Hennes två killar från Irland var vallhundar och lämnades bort när de förlorade synen. Jag har sett dem i kvarteret men alltid undrat om vi kunde gå fram, inte velat skrämma pojkarna. Sen berättade Seth att han hade hälsat på Ted och Zigge med vår rottweiler Gunvald och det inte var några problem. 

Nu har vi själva en funktionsnedsatt hund som är halvblind och heldöv, Berit. Man får tänka om i allt för att kunna kommunicera.  Man kan inte kalla på en döv hund utan att hon ser dig.

Och hundarna lever ett fullgott liv – sen man får tillbaka lika mycket som från vilken hund som helst. Men lär sig på vägen lite mer om livet. Och känner nog lite extra beundran och tacksamhet?

Besök  facebooksidan om Caisas hundar Ted och Zigge, vallhundarna från Irland – Blind dogs – The B Boys. Fullkomligt fascinerande att se hur bra de klarar sig, kolla på videoklippen. De blir så väl förstådda och uppmuntrade. Och vi ska få hälsa snart!

Att uppgradera djurs status och rättigheter

När jag läste Caisas svar om hundar på Irland föll det på plats hos mig och jag mindes Luc – som fick svälta ihjäl i skogen i Frankrike i mitten av 1980-talet. Att djur ibland bara finns för människans skull – inte tvärtom.

Kampanjerna mot övergivna hundar på Irland har inneburit både färre övergivna hundar men också färre avlivade på grund av adoptionsverksamhet. 

Men som alltid är det grundproblemet som måste behandlas, att öka medvetenheten om djurs värde. Det behövs också fortfarande i Sverige och – kanske som ett sidospår – så har Blocket gått i spetsen för attitydförändringen, när de 2013 ändrade prispolicyn för djuraffärer. Lägstapris, inga bortskänkningar  -för att öka djurs status. 

Vi är något förbi tiden när man kunde se en lapp i affärer om kattungar för 1 krona. En tanke med det är också att försvåra för hundkampare att skaffa villebråd att träna hundarnas blodtörst med. Det kan vara kaniner, katter, hundar, gärna en större hund att träna på.. Seth har sett resterna efter det med egna ögon i Slottsskogen – och hans rottweiler Rolf, Gunvalds pappa höll hundkamparna kvar tills polisen kom.

Det blev mycket i inlägget – men det
handlar om att hantera djur värdigt!

/Victoria – bloggred, Seths vapendragare, med pennan som vapen

Sommarhettans avigsidor


Det är varmt. Vilja lämnade igår sitt drottningdöme soffan och lade sig platt på golvet. Hundar trycker magen mot svalt underlag och spretar kanske lite utåt med benen så svalkan kan kyla blodomloppet i ljumskar och armhåla där huden är som tunnast. Tänk att de vet.

Gamla Berit var förvånansvärt mycket piggare och vandrade omkring och letade efter nåt bus, typ nåt ätbart. Men idag ligger de båda i vardagsrummet i fläktsuset.

Vilja tyckte fläktandet var lite skrämmande igår tror jag, men nu ställde jag den ena fläkten på ett annat sätt, längre bort så vinden inte kom rakt på. En liten avduschning av magen så blev hon piggare.

”Hellue – I´m a dog fan”

Kuperande tvärdrag

Vi är mycket noga med att ställa för en stol eller dörrstopp när vi tvärvädrar så inte en dörr slår igen på en hund. En hund kan skadas allvarligt om dörren träffar. 

Hundmagar i värmen

Är hundarna slöa är det bra att veta att de dricker. Vilja har varit hård i magen, det kan vara av för lite vätska. Jag ger henne lite extra i matskålen och fick ge en halv tesked matolja så magen tickade igång. Hon har ingen aptit under dagen utan äter när det svalnat av på kvällen. Berit äter när som helst. 

Annars är det väldigt vanligt med diarréer, även kräkningar när det är hett ute. Köp hem vätskeersättning eller gör er egen till hunden om den verkar medtagen, se AniCuras recept.

Tänk på att förvara hundmaten svalt på sommaren, även torrmaten innehåller ju fett som kan härskna. Låt helst inte maten stå framme, iaf om ni inte vill att hundarna ska äta flugägg som proteintillskott. 😉

Kräkningar kan också komma från algblomning eller de svalt saltvatten. Läs mer om de vanligaste farorna i vattnet för ditt djur hos Dog News. Jättebra inlägg.

Getingar på villovägar

Sen är getingarna besvärliga, insekterna över lag är slöa och klättrar omkring inne. Vilja är ju flugjagare och jag är rädd att hon tar en geting och blir stungen i munnen. Eftersom de flyger närgånget och gärna lågt i golvhöjd får hon vara på en stol bredvid mig nu när jag sitter ute på altanen. Har inget ätbart ute och har faktiskt tagit fram en flugsmälla fast jag inte dödat en geting (eller fluga eller spindel) på 20 år.

Jag brukar säga till getingarna  på skarpen att de ska flyga hem till sin mamma! Det har alltid funkat. (Ta i trä..)

Hemmabehandling av getingstick och insektsbett.

Med vänlig hälsning Victoria, matte och redaktör Seth Sjöbloms hundblogg

Seth räddar ofta omöjliga – dödsdömda hundar


Alla hundar kan inte rehabiliteras. Men de faktiskt räddbara har tur om de får träffa Seth. ❤ Klicka på fortsättning för hela artikeln.

Hundcoachen Seth Sjöblom

Under två månader sommaren 2014 gav Seths rätt anpassad hjälp till fem hundar så att de fick lov att leva. Hundar som redan blivit utdömda till att dö – utav flera tidigare anlitade hundhjälpsspecialister. Ägarna hade hittat till Seth till slut som ett sista anrop.

Let-the-Dogs-BarkSeths förmågor att hjälpa hundar ihop med deras människor har  haft stor påverkan på många.

Tyvärr är det svårt att ta för dem som redan har fastnat för en ideologi. Är som betraktare paff över att, som jag skrev i föregående inlägg; det bara verkar finnas två ytterligheter inom hundkoll i diskussionen?

Tyvärr orkar inte alla hundägare skriva ner själva vad som skedde när de träffade Seth, efter all stress de gått igenom. Och det är viktigast att de fokuserar på framtiden med hunden och håller Seths träningsprogram

Fallbeskrivningarom problem som Seth mött och hjälpt
Våldsamma hundtränare och evighetskonsultationer

Schäferkillen Texas med COCD – tvångssyndrom…

View original post 75 fler ord

Knasiga pälsklingar


Känner vi igen det här eller?

Boka Seth i Stockholm nästa vecka


Om ni vill ha konsultation av Seth så reser han till Stockholm efter helgen för att hjälpa några hundar där, så passa på. Annars befinner han ju sig på rätt sida landet, nämligen i Göteborg. 😉

Man kan ta dalkarlen från dalarna men man kan inte ta dalarna ur masen

Ha nu en trevlig helg, njut och håll hundarna svala!

Maila sethsjoblom@gmail.com om ni vill boka besök

Med vänlig hälsning Victoria

Avel på trubbnosingar förbjuds


Dog News berättar att regeringen i Nederländerna har tagit ett beslut om att avel på kortnosade hundar blir förbjuden. I flera år har djurskyddsorganisationen Dier & Recht kämpat för ett beslut och enligt de nya kriterierna måste hundens nosparti vara minst en tredjedel av huvudet!

Universitetet Utrecht understödjer beslutet med en rapport som menar att extremt korta nosar inte är förenligt med djurskyddslagarna som ska främja hundars hälsa och välbefinnande. Avelsarbetet kommer att behöva ändras för flera raser, bland annat Fransk bulldog, Mops och Pekingese, skriver tidningen Härliga Hund i senaste nummer 8 2019.

Så här bedömer man noslängderna på de trubbnosade, brakycefala (kortskalliga) hundraserna, som de också kallas. 

Man har även ett par år på SKK arbetat seriöst för att främja framavel av friska hundar av dessa raser. Där finns matnyttiga dokument att läsa. Svenska kennelklubben i Sverige har sedan en tid tagit tag i att utreda om sund avel gällande trubbnosiga hundraser. Heja! Återstår att se vad som händer i Sverige, om de kan få upp sunda kullar, eller om hundraserna förbjuds? 

Sjukt och friskt – läs om det hemska med sjuk avel på personligt plan

Inga fler hundar ska behöva lida för
människans egen fåfänga och pengahunger!

Varning för djurplågare


Dessvärre inte första gången i år liknande händer, men här delar vi en varning från Partille utanför Göteborg, från facebook. Även om det hände för en vecka sedan så går en vettvilling lös. Ebbas hund Stella åt korv med spikar i.

”Igår kväll vid Bäckenbacken över Soldatängens Förskola, i höjd med Mellanlyckan (Sävedalen, Partille), tuggade vår hund Stella i sig en korv med spikar i. Vi märkte att någon lagt ut korv-bitar spetsade med två små spikar från varsitt håll. Om ni är ute på promenad med era hundar, var uppmärksam! Än så länge har vi hittat 3 korv-bitar med spikar i.

Stella har nu vart inne och röntgas och dom hittade två spikar i tarmen på henne. Hade vi inte sett att hon åt upp korven hade vi aldrig märkt att hon svalt spikarna då hon inte visade några tecken på att ha ont.
Hon ligger just nu inne på Djursjukhuset över natten och har fått operera bort dom två spikarna. Händelsen är anmäld och polisen är inkopplad. Håll koll på era hundar och sprid detta så att så många som möjligt kan bli förvarnade!”

Väljer att inte lägga upp bilden på hur fyndet såg ut, vet inte om de skyldiga sitter och längtar efter uppmärksamhet. Men de eller den som är skyldig vill man gärna träffa – med nåt stenhårt i huvudet!

Tänk också på risken för hundstölder nu och håll era pälsklingar under nära uppsikt. Mer jäkelskap under förgiftning och kräkningar.

Ta nu vara på vädret – för det ska vara roligt med sommar!