Senaste tiden har jag hjälpt många hundar av mindre ras som dvärgpinscher, Pomeranian och chihuahua och det har genomgående varit att dom visat upp aggressivitet gentemot ägaren och dess familj.
En del har vaktat saker och en del vill inte ha beröring och ofta så har det slutat med att hunden biter och vid några tillfällen så pass alvarligt så man har fått uppsökt läkare.
Senaste tiden har jag hjälpt många hundar av mindre ras som dvärgpinscher, Pomeranian och chihuahua och det har genomgående varit att dom visat upp aggressivitet gentemot ägaren och dess familj.
En del har vaktat saker och en del vill inte ha beröring och ofta så har det slutat med att hunden biter och vid några tillfällen så pass alvarligt så man har fått uppsökt läkare.
Dom ägare som jag hjälpt har uppfattat det som ren aggression och är så klart bedrövade hur deras lilla älskling har förvandlats till ett odjur från att vara det lilla söta, mysiga kramdjuret och vid 6-12 månader har genomgått denna förändring.
Det är lätt att uppfatta detta beteende som aggressivt, men nästan alltid så beror det på osäkerhet, rädsla och att hunden är medfött vek och att man har accepterat beteendet och tänker att det går över så småningom samt att man inte vet hur man skall hantera det.
Det är viktigt att bryta det dåliga beteendet och hantera problemet så att hunden får regler och att man är konsekvent så att den förstår att den kan släppa felbeteendet och på det sättet så hjälper man hunden och tar ner stressnivån och det gör att hunden mår bättre.
Det är viktigt att börja från första början att vara överens i familjen om regler som man vill att hunden skall följa och att inte backa undan från ett dåligt beteende som med tiden kan eskalera.
Dom ägare som jag hjälpt har uppfattat det som ren aggression och är så klart bedrövade hur deras lilla älskling har förvandlats till ett odjur från att vara det lilla söta, mysiga kramdjuret och vid 6-12 månader har genomgått denna förändring.
Det är lätt att uppfatta detta beteende som aggressivt, men nästan alltid så beror det på osäkerhet, rädsla och att hunden är medfött vek och att man har accepterat beteendet och tänker att det går över så småningom samt att man inte vet hur man skall hantera det.
Det är viktigt att bryta det dåliga beteendet och hantera problemet så att hunden får regler och att man är konsekvent så att den förstår att den kan släppa felbeteendet och på det sättet så hjälper man hunden och tar ner stressnivån och det gör att hunden mår bättre.
Det är viktigt att börja från första början att vara överens i familjen om regler som man vill att hunden skall följa och att inte backa undan från ett dåligt beteende som med tiden kan eskalera.
Hundcoachen Seth Sjöblom 