Det är alltid tråkigt när det krockar mellan hundar och människor, men särskilt trist när det gäller barn och hundrädsla.
Det är viktigt att man kan leva i samförstånd, nu när vi faktiskt har hundar i vårt samhälle. Vi måste lära barn respekt för djur men motverka rädsla. Till ett litet barn kan man säga att de inte får springa fram till hundar för att hunden kan bli skrämd och det stämmer ju.
Hundar kan vara lite avvaktande inför små barn eftersom de rör sig klumpigare än vuxna, stapplar fram som små fyllon helt enkelt. Men viktigt att inte ingjuta fruktan, utan respekt för hundar. Oavsett storlek. alla individer är olika.
Och man måste inte alltid hälsa på alla man möter, antingen människa eller hund.
Gick förbi en granne med vår rottis Clyde och killen sa till att han inte gillade hundar, så jag gick undan lite extra och fortsätter göra. Sånt måste man alltid respektera. Många hundrädda känner att det är svårt att säga till för att de kan få blandad respons, som att ”men min hund är jättesnäll”. Det bör hundägare tänka på. Det är inte de andra som skaffat hunden.
Poängen med att beskriva hunden som en varelse med egna känslor, för ett barn, är att lära respekt. För hundar kan bli skrämda och reagera. Men också, om man själv är hundrädd, inte överföra sin rädsla på barnen.
Rädslor är alltid sorgligt och kan begränsa livet för vissa. Seth har hjälpt till med hundrädsla. Här är ett exempel på hur han hjälpte ett barn. Hundrädsla hos barn – Seths metod. Och det lyckades!
Hundcoachen Seth Sjöblom 