Det finns inte ett fall som är likt det andra om det finns problem i en hundfamilj. Vi ska inte kalla det hundproblem egentligen, eftersom det är människans ansvar, människan som styr och påverkar allt.
Några av mina inställningar i tips som kan rädda hundmöten.
Hur jag gör när jag tar en osäker hund i kopplet för att leda den genom ett hundmöte – är att bara gå, samtidigt som jag har en hel överskådande vy över båda hundarnas signaler sins emellan, med stort fokus på den hund jag ska ha kontroll på och rehabilitera.
Det lät väl lätt? Ja men så är det inte. Då hade inte jag behövts.
Förenklat förklarat är det att jag korrigerar med nej och med kopplet – bestämt men kontrollerat och fokuserar framåt. För det är ju jag som leder promenaden, inte hunden. Ingen ilska. När vi gått förbi får hunden beröm via min glädje, lite lek.
Det är inte lätt för alla, för man kan inte släpa hunden om man inte har full kunskap och koll på ”vad man har i kopplet”.
Jag har ju alltid innan tagit reda på allt om hunden med ägarna, observerat och analyserat. Även om jag kan ta en hund direkt på gatan, så ska familjen också verkligen förstå och lära sig, de få verktygen av mig så de själva kan göra detta.
Jag har hållit kurser om avläsning av hundar – och det är något jag själv funnit mycket belöning i eftersom ingen verkar lära ut exakt det jag gör. Som vad olika kroppsspråk som hunden uppvisar i mötet som öronens vinkling, mm betyder – i en viss situation. Är det en varning, eller bara intresse?
Jag sysslar med att coacha människor vidare med sina hundar för att betala tillbaka på nåt vis, som tack till alla hundar jag haft.
Jag vill att alla hundar får det bra, på sina villkor, på sitt eget språk.
Militärschäfrarna från min uppväxt lyssnade på mig för att de respekterade mig och jag dem, alla mina 300 draghundar och sen alla familjehundarna har lärt mig det jag kan idag.
Jag fyller 60 i år och kommer ha fler goa hundår och ser fram emot att hjälpa fler människor till förståelse hos hundar. Under åren jag fokuserat på problembeteenden har det blivit många svåra hundar som jag hjälpt, ofta var jag sista utvägen.
Så det utkristalliserade sig via mun till mun-metoden – att det var hundar med mycket svåra aggressiva beteenden som var min grej. De valde mig.
Mvh hundcoachen Seth Sjöblom