Ghost spökar än – uppräkning av bettincidenter


Mer om omplaceringshunden som inte borde omplaceras – enligt Seth Sjöbloms bedömning. Familjen har fått motta mycket skit.

Här ska de själva få komma till tals och sen kan var och en tänka efter om det hänt dem själva? Läs – en hund som från ingenting rusar fram, hoppar upp och hugger mot en person liggande i en soffa?

Vi började sakna hund igen och anmälde oss som jourhem och förstod av hundorganisation att det inte fanns några intressenter på Ghost så han kunde bli kvar ett tag, så då ville vi ta hem honom. Om allt klickade skulle vi kunna välja att behålla honom.

Vi har haft omplaceringar förr men aldrig genom någon organisation, jag har levt med hund i över 40 år, och vi har haft många hundar ihop i vår familj. Jag har förr arbetat inom vården och min man är brandman och vi är inte så lättrubbade. Men det här skulle på flera sätt bli utöver det mesta.

Vi förberedde Ghots ankomst på alla sätt och åkte sen från Borås till Stockholm för att hämta honom. I augusti hade vi tänkt åka och fjällvandra med honom.

Rastning vid Brahehus

Första bettet inträffade på parkeringen vid Brahehus och vi skulle befria honom från ett trångt halsband han hade på sig. När jag försökte så morrade han så då hjälpte Fredrik honom istället men blev biten i både armar och en tumme.

Tjugo minuter senare på motorvägen på väg in i Huskvarna/ Jönköping i hundsäkerhetsbälte, så han klev fram och högg mig två gånger i huvudet. Vi hade kunnat köra av vägen men som tur var höll Fredrik fordonet upprätt. Jag fick skrapsår och svullnad i hårbotten.

Väl hemkomna lekte vi med en boll i trädgården med Ghost för att lätta upp det som hänt och försöka kanske knyta an. Vi hoppades han skulle känna sig välkommen, denna ståtlige kille. Visar två filmer så ni ser hans oklanderliga beteende då, när han redan bitit mig i huvudet två gånger och min man blivit biten några gånger.

Han hade gått på mig bakifrån, med två attacker – fast vi inte ens hanterade honom utan satt och pratade med varandra i framsätet.

Vi gick sedan en långpromenad och han fick mat. Sen skulle Fredrik sätta sig för att äta. Då hoppade plötsligt Ghost upp på matbordet och högg honom i axeln, men tjocktröjan skyddade lite.

Sen var det dags för sista promenaden för dagen och vi hade bestämt att ha Ghost inlåst på toaletten under natten för vi hade börjat undra vad som kunde hända. Så jag bäddade där och ställde in vatten och lade in något han kunde aktivera sig med – medan dom gick på promenad. Det var runt midnatt.

När dom kom in låg jag på ryggen i schäslongen och Ghost slet sig från Fredrik och rusade fram mot mig hoppade upp över mig och började hugga mot mej men jag rullade ur snabbt och kom på fötter och då blev jag högre och större och han backade efter ca. 25 sek.

Han placerades sen i badrummet för natten, men krafsade sönder dörren så vi fick flytta ut honom i hundhuset. Där slappnade han av, kanske det var en miljö han var van vid.

När Seth Sjöblom kom för att hämta honom försökte Ghost tränga sig ut från hundhuset så jag ställde mig emellan och han högg mot mitt ben massa gånger, men fick bara tag i byxan.

Med lock och pock fick vi in honom i Seths bil.

Seth satte sig i bakluckan och pratade och berömde Ghost och visade honom tydligt sin hand och smekte lätt runt halsen. Ghost högg då Seth i underarmen och Ghost hoppade ur bilen för att sticka och jag fick tag i kopplet. Då var han på väg att hugga mig, men Seth fick tag på kopplet och drog bort honom. Seth satte sen på honom en munkorg och det var inga problem. Han verkade van, la sig inte på marken och försökte klösa av den. 

Har fotograferat våra skador, fick ytterligare penicillinkur och vi kommer få ärr.

Kommer bära ärren efter Ghost vid mina andra tatueringar från mitt liv och mina djur

Men vi tycker inte synd om oss, utan om Ghost. Hans mening var inte att ställa till det. Är oroliga för att Ghost ska omplaceras och hoppas den hunden inte placeras i baksätet med ett barn.

Han var som nollställd före han bet, inga signaler, och direkt efteråt var det som att inget hänt. Men det hände faktiskt, alla gångerna.

Från hundcoahcen Seth Sjöblom. Det finns inga garantier med hundar, men när något sådant här hänt så kan det inte ses som tillfälliga olyckshändelser. Om en hund börjat bita så sänks dess bitspärr och den gör det oftare och oftare. Visar den inga varningar alls, som Ghost, så är hunden en fara för alla. En sådan hund är mycket obalanserad och långt ifrån vad en hund ska vara.

Ärendet ligger nu hos Länsstyrelsen och Polisen. 

Har ni varit med om något liknande så maila sethsjoblom@gmail.com eller kontakta på tel 0707913097 

De som vill får vara anonyma, vi har förstått att det är ett känsligt ämne.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s