En hund som inte borde omplaceras

Jag vart i måndags på vinst och förlust uppringd av en vän som är mycket engagerad i hundar. En hundadoptionsorganisation hade ett akut problem. Det var en akitablandning som för tre månader sedan adopterats från Irland som en Boråsfamilj hämtat från en annan familj i Stockholm. Men de kunde inte heller ha kvar honom för att det uppstått problem. Han skulle till ett hundpensionat i väntan på ny familj.

Fick flytta på ett hundjobb för att kunna åka och hämta hunden och köra den till ett hundpensionat neråt landet. Jag tog beslutet snabbt och satte mig i bilen – men det hela blev inte så enkelt som det lät. Ibland blir det inte som det är tänkt och saker kan förändras snabbt oavsett att man tror att man fått rätt information. 

Bitincident direkt i bilen när paret hämtade hunden

Paret från Borås åkte till Stockholm och mötte upp dom som var de som först adopterade hunden. 

Boråsparet fick reda på att hunden var lekfull och trevlig. Dom möttes upp och tog hunden till sin bil där de satte hunden i bilen med sele och bälte i baksätet. Nya matte skulle ta av halsbandet som satt väldigt hårt och då nafsade och morrade han men matte fick inte av det ordentligt.  Då skulle husse ta av halsbandet helt – och vart direkt biten i båda armar och tummen på ena handen. 

Trots incidenten så åkte dom hemåt, men plötsligt efter en stund så klev hunden fram med tassarna mellan sätena och bet nya matte som satt som passagerare i huvudet 2 ggr och fick med sig en hårtuss, örhänget och efterlämnade ordentliga skrapsår i huvudet! Han kunde likaväl fått med sig örat.

Matte och husse blev totalt chockade och vart givetvis livrädda och letade efter en avfart för att komma ur bilen för att lugna sig då det hade kunnat resultera i en än större olycka där alla i bilen, matte, husse och hunden hade kunnat förolyckats.

Hemma med hunden så vart stämningen avvaktande då man undrade vad det var för best man fått hem efter denna incident och givetvis var dom chockade. Det var inte vad de väntat. På organisationens hemsida beskrevs hunden som följer ordagrant, har bara stavkorrat: 

Efter en stund i trädgården så gick dom in med honom i koppel, han gick runt och nosade, han hoppade upp på diskbänken och hoppade motvilligt ner efter tillsägelse. Han försökte att leka lite med boll som det tog en stund för honom att fatta. Han såg vattenskålen, kastade sig på den och drack men vände sig mot dom och vaktade morrande mot dom.

Husse satte in sin mat i micron för att värma den och hunden morrade misstänksamt mot micron. Matte satte på kopplet som man tagit av och höll. Men han ryckte till och hon tappade kopplet och helt plötsligt stod hunden uppe på bordet där husse satt och åt och attackerade husse som då blev biten i axeln.

Då bestämde man sig för att ta ut honom i sitt hundhus som man haft länge då man tidigare haft hundar och på så sätt få lite lugn och ro och för att plåstra om såren

Andra dagen. Nästa dag gick dom ut för att ta ut honom ur  hundhuset för en promenad så han fick uträtta sina behov. När dom öppnade dörren så försökte han tränga sig ut och matte försökte att ställa sig för och blockera honom men vart då huggen i benet.

Tredje dagen. Jag kom dit sent på eftermiddagen för att, som jag visste, bara var för att hjälpa till och skjutsa hunden till ett hundpensionat 10 mil söder om Borås, men jag visste inte om vad som skett.

Väl framme möttes jag upp av en skärrad matte som berättade hela historien för mig och att de var fjärde hemmet på kort tid. Han hade alltså kommit hit för tre månader sen. Första hemmet lämnat honom vidare och fått tillbaka honom efter en dag o.s.v. Den hunden som beskrevs så bra på organisationens sida.

Jag frågade var hunden var och fick svaret att han var i hundhuset. Jag bad henne att ta ut honom och det gjorde hon och han kom fram till mig och jag lät han nosa av mig och tog sedan kopplet och gick runt lite med honom och återvände sedan till bilen.

Jag sa att vi skulle sätta in honom i bilen utan tvång och vi lockade med godis och till slut så fick vi in honom. Jag band kopplet inne i bilen. Han kom fram och nosade mig i nacken och i örat och jag pratade lugnt med honom, berömde med ”duktig kille”. Då satte jag mig på kanten i backluckan, pratade lugnt med hunden som också var helt lugn. Jag sträckte försiktigt fram en öppen hand då han tittade på mig och han nosade och slickade på handen och jag drog tillbaks den lite grann men fortsatte med handen försiktigt fram till nederdelen av nacken pratade lugnt. Och pang så högg han mig i underarmen.

Jag slog snabbt till med öppen högerhand på nosen så han släppte och då flög han ut kopplets längd i bilen och attackerade matte som stod på sidan alldeles bredvid bakluckan och turligt nog så fick han inte in bettet som var riktat mot låret utan fick bara tag lätt med framtänderna i hennes jeans.

Jag hämtade munkorgen jag hade med mig och såg lugnt till att han fick på sig den, sen böjde jag mig ner och lyfte in honom och stängde luckan.

Stackars Ghost – vad hade han varit med om och när?

Jag kontaktade adoptionsorganisationen och förklarade att jag inte ville leverera en farlig hund till ett hundpensionat då jag redan bedömt den och den bitit tre människor inom loppet av lika många dygn, så var min rekommendation att den omedelbart skulle få somna in både för hundens skull och för allmänheten. Jag känner ägaren av hundpensionatet och de har både barn och många egna hundar i olika storlekar. Hade hunden huggit den som körde bilen under färden kunde de kört av vägen och folk dött. Det är allvarliga saker. Han högg minst fem gånger på tre dygn – helt oprovocerat. Det är svårt att tro att det extrema beteendet kan ha kommit som en blixt från klar himmel över en dag.

Jag har bedömt många hundar mentalt, även avlivningshotade, som jag med min coachning räddat för att de blivit missförstådda. Men när en hund är farlig så säger jag det och då är det oundvikliga ofrånkomligt. Det finns en anständighetens gräns för vad en olycklig hund och intet ont anande människor ska behöva genomlida. Ska ett barn behöva dö?

Hundorganisationen svarade att de hade en policy att inte avliva någon hund utan utvärdering av deras hundspecialister. De bestämde att få ditt två andra personer som skulle hämta honom för bedömning. Detta skedde sedan under ganska dramatiska förhållanden med hunden huggandes efter en av personerna som tvingade in honom i bilen och kättade han med fyra vajer och kätting i 4 punkter bak i bilen, berättade familjen sedan.

Funderingar och konklusion av Seth Sjöblom

Det är väldigt tragiskt att denna hund som uppenbarligen mådde dåligt och av någon anledning använde sig av en medvetet riktad aggressivitet, behövde gå igenom så mycket som den gjort. Han attackerade helt oprovocerat från ingenstans och efteråt så var det som att inget hade hänt.

Jag märkte att hans vänstra öga inte hängde med och fick då reda på att han var blind på det ögat och det känns konstigt att denna hund överhuvudtaget har hämtats från ett dogshelter på Irland för att sedan säljas till en adoptivfamilj där den har ställt till med fysiska och känslomässiga skador.

Varför var den blind på höger öga? Finns det ett samband med hans aggressivitet? Har han fått en stroke eller hjärntumör 

Jag hoppas att vi kan få svar på detta så inblandade och speciellt för de som tagit hunden till sig i tron att dom fått en ny familjemedlem där det slutade med oanade konsekvenser.

Generellt om hundadoptioner

Det är inte konstigt om otrygga hundar som kanske levt på gatan, har problem med tillit och annat. Det får man vara beredd på. Men jag har haft många hundkunder med adopterade hundar från denna och andra hundorganisationer och problemens art har vida överstigit vad man kan anse vara en social hund, så bedömningskriterierna kan man undra över. Enligt min mening så ser jag inte behovet av att plocka hem hundar från andra länder då vi i Sverige har massor av hundar som behöver adopteras av familjer som t.ex. i från Hundstallet i Stockholm.

Jag arbetar med beteendeproblematik och är på intet sätt inblandad i organiserad adoptionsverksamhet av hundar. Men jag och min familj har ställt upp och tagit emot några hundar i vårt hem för att rädda dem från stundande avlivning, ofta i sista stund. 

Det var Elsa som skulle avlivas dagen efter för att hon ”var så jobbig”. Ägaren kom hit och var så respektabel och vältalig, båda hade bra jobb. Vi borde blivit misstänksamma när liggdynan hon fick med var i valpstorlek trots att hon var vuxen. Det billiga halsbandet var för stort, men det var taget hål så man förstod att hon haft det sen hon var liten – med en stor flärp på. Sedan fick vi veta av en källa att Elsa tillbringat sitt liv i bur under dagarna, kanske valpburen? Hon kanske blev lite uppspelt  ”jobbig” när hon fick komma ut ibland? Elsa fick ett fint hem sen.

Och en annan hund jag hämtade, det var lite problem och efteråt fick vi också veta saker. Det har faktiskt kommit fram saker om alla vi haft hemma. För när folk vill bli av med en hund och slippa betala för avlivning då kan de ofta försköna det hela. Utelämna viktiga delar som är viktiga för hur man ska hantera och hjälpa hunden. Eller ljuga, som det heter.
Till sist så tycker jag ”skärpning” ni som tar hit hundar från andra länder !

Dela gärna och kommentera inlägget. Det här ämnet är inte uttömt än.

Ta inte en omplaceringshund utan prövotid

Säg ALLT ni vet vid omplacering av hund