Anatolisk herdehund ägarna om problemen – Seth besöker


Den nu nio månaders Tom – en stark kille som gjorde som han ”ville”. Eller rättare sagt – det enda han visste att göra. Så ägarna bad Seth om hjälp att styra in Tom på rätt beteende.

Läs om fallet med en mer ovanlig, inte i Sverige så allmänt känd hundras, den Anatoliska herdehunden.

Ägarbeskrivning om problemet med sin Anatoliska herdehund:

”Hej!
Vi adopterade Vår hund Tom – som ursprungligen kommer från Iran, i september, han var då 5 månader.
Det är en blandras med största delen anatolisk herdehund.
Han är nu 9 månader.
Vi har från start haft svårigheter vid möten av andra hundar på promenader. Han reser ragg och gör utfall och skäller.
Då han är stark har han vält mig några gånger och våra flickor på 8 och 10år får inte gå ut själva med honom.
Han är lugn och underbar för övrigt. Vi har testat allt för att få ur detta ur honom. Allt ifrån köttbullar som ges när man passerar mötande, man matar på från det man ser den andre hunden, vi har testat att ta med bollar, pipleksaker, försökt få honom sitta, backa honom, ignorera honom, leka, brotta ner honom, gått hundkurser, sele, strypkoppel, halvstryp, sele som drar i armhålorna, gå i bågar, vända om helt..
 Det blir bara värre… och han blir större och starkare. Jag har nog testat för mycket ser jag när jag skriver ner allt men inget har fungerat.
Jag drar mig för att gå på smala gångar och vägar där jag inte kan vika av vid ev möte.. Man måste hela tiden vara beredd ifall det kommer någon och ligga steget före.. Vår familj skulle verkligen behöva din hjälp.
Vårt mål är att vi skall kunna vara ute på promenad och han ignorerar andra hundar. Att barnen skall kunna hålla i kopplet. Vi behöver veta vad vi skall göra. Vilken metod vi skall använda oss av. Vad vi gör för fel.
Vi hoppas du vill träffa oss och hjälpa oss med detta! Mvh”

Större och ovanligare herdehundar från syd och öst

Om Anatolisk herdehund hos Svenska brukshundklubben/SKK:
Hemlandet är Turkiet och rasen kallades tidigare för karabash. Den anatoliska herdehunden är en fårvaktarhund av gammalt ursprung. Den härstammar troligtvis från de stora jakthundar som hölls i Mesopotamien. Rasen har under årens lopp anpassats till vissa speciella förutsättningar, varav de mest avgörande är klimatet; heta somrar och kalla vintrar, invånarnas livsstil; bofasta och nomader, samt arbetet med fåren. Hundarna vaktar fårhjordar som förflyttar sig mycket långa sträckor på den centralanatoliska platån. Hundarna vistas alltid utomhus, oavsett väder.

Rasen är en vakt- och herdehund som ursprungligen användes för att vakta får. Det är ingen idealisk förstagångshund på grund av sina egenskaper och den lämpar sig inte som enbart sällskapshund. 

Anatolisk herdehund- Turkiet 

Den är vänlig, kärleksfull och trogen sin ägare. Rasens starka vaktinstinkt och självständighet gör att den lämpar sig bäst hos en ansvarsfull person med kunskap och tidigare hunderfarenhet.

Här är några andra raser med samma ursprung – samt den ryska Ovtjarkan

Aksaray malakli, herdehund Turkiet

Kangal turkiet herdehund

Akbash herdehund Turkiet

Kavkazskaja Ovtjarka herdehund Ryssland

 Seth Sjöblom – om vad Tom och ägarna behövde

Den här typen av hund behöver mycket aktivitet, men en aktivitet som är anpassad efter rasegenskaper och vad denna bruksrasen är framavlad för att arbeta med. Även om man i annan miljö kan man kompensera och tillfredställa hundens behov.

Det positiva i det här fallet är att Tom haft tur att komma till engagerade och mycket hundvana ägare som varit realistiska om att de problem de sett, bara kommer växa i takt med Tom – om de inte kan stämma i bäcken i tid och få honom på rätt väg. 

Ägarna är beredda att arbeta med honom och vill hitta passande sätt att aktivera honom. Men först måste grundläggande problem tas tag i.

Börja om från början, börja om på nytt i fostran

En omplaceringshund, som Tom är, blir alltid ett lite osäkert kort. Vad har den varit med om tidigare, fostran, eller kränkt och så vidare.

Tom var väldigt lugn och trygg hemma och lättlärd, men han är stor och därför jobbade vi mycket med vad som gäller för honom inomhus precis så han blir social och smälter in och får mer positivt ut av livet. Regler som gäller för övriga familjemedlemmar. Det är tyvärr något som förbises med våra hundar och som då ofta leder till onödiga konfrontationer och sura miner.

Utomhus så gick Tom bra och lugnt i kopplet tills det dök upp en annan hund.  Då förvandlades han till en ohanterlig jättehund som gjorde väldiga utfall även om han såg den andra hunden på långt håll. Med hans styrka så blir det extremt svårt att ha kontrollen och han hade ju också dragit ner matte i backen. 

Åkte efter konsultationen – med flera timmars oförhandlingsbar, bara strikt nyinlärning – med ägarna till en zoo-affär och valde mer rätt koppel/halsband för att just kunna ha kontrollen på honom och använda dem på rätt sätt och att vi även jobbade med att bryta hans fullständiga blockering för att få tillbaka kommunikationen.

Just den blockering som han kom in i är väldigt typiskt för hundar som har svårt med hundmöten och vad du än gör, matar köttbullar, försöker göra dig mer intressant eller bara försöker att dra din hund förbi, inget av det fungerar på en hund som är blockerad. Du måste hitta sättet att få hunden ur blockeringen och ta tillbaka kommunikationen samt att du måste ha rätt koppel och halsband och förstå hur du ska använda det på rätt sätt.

Aktivering får inte slita på en stor hunds leder

För att aktivera Tom så har jag föreslagit att gå till en brukshundsklubb och lära spår och sök samt att använda en K9 väst med klövjeväskor, med lite vikt som också ger lite av en lugnande signal och känslan av att han gör ett arbete.

Pratade med ägarna senast i dag och dom tycker att det har blivit en avsevärd god förändring efteråt och dom förstår att det inte är en ”quickfix” utan att det gäller att träna och förändra ett dåligt beteende.

Jag fortsätter att ha kontakt med ägarna och stötta dom och vi skall träffas igen för att se hur det går och med ägarnas stora intresse, ansvarskänsla och engagemang så kommer vi/dom säkert att få en härlig hund att ha roligt med hemma och i olika sysselsättningar tillsammans. 

Lite kuriosa kanske? Rottweilern också vakt -och vallhund men från centraleuropa, som vaktade slaktarens penningpung runt sin hals och drev och vaktade korna på väg till boskapsmarknaden.

/Mvh Seth Sjöblom, hundcoach

3 svar till “Anatolisk herdehund ägarna om problemen – Seth besöker

  1. Ping: Stora framsteg för Tom på en vecka – härligt! | Hundcoachen Seth Sjöblom

  2. Jennie Baekkevold

    Tack.
    Tack för att du tog dig tiden att hjälpa oss och tack för att det blev så bra! Vi har följt dina råd och jobbat med Tom enligt plan.
    Vi märke direkt en skillnad och nu har det gått en vecka och han inte gjort ett enda utfall! Det är roligt att promenera igen, vi kan hälsa på dom vi möter och leka under promenaderna utan att oroa oss. Vi är gladare hela familjen. Tom har blivit mycket lugnare även inomhus. Vi kommer fortsätta på samma spår och använda oss av dina tips och råd. Tom bär alltid sin väst när vi är ute och en kantarellkurs är inbokad i vår. Tack ännu en gång för allt. Du är bäst!
    Mvh Jennie och Joakim.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s