I helgen bjöd vi över våra grannar Dan -och Camilla Elfstrand till vår altan. Där vaktar vår rottis Gunvald, skäller ibland till något i överkant. Inom staket blir hundar också extra vaktiga och kaxiga.
Men Camilla och Dan har knappt höjt ögonbrynen. Camilla har haft många stora riesenschnauzer – otroligt mentalt tuffa hundar.
När de då kommit till vår altan gav de inte Gunvald någon uppmärksamhet alls. Det är nyckeln med vår dogg. Och lite renkorvsbitar ett par timmar senare, när våra små hundtjejer nästan somnat väl inpackade i Camillas famn – då blev Gunvald som ett lamm..

Camilla skrev dagen efter, till sitt bildkollage: Så länge har jag längtat efter denna magiska stund. En stund av vördnad och värme, en ömsesidig respekt.. Kärlek💖🐾
Vunnen kärlek är den enda som finns!
Gunvald är askär i deras lilla jack russel-Tilda som ligger närmast Camilla på fotona. Han gnyr men är lite rädd för henne samtidigt – en tuff tjej. Hennes små polare kan skälla ut honom hur mycket som helst utan att han ens uppfattar det..
Det var väldigt värmande att få se det här fotot som inte dömer vår rottweiler efter hans storlek och typiska rasegenskaper. Hans livsuppgift är att vakta och beskydda.
Låt vår rottis-älskling bara vara! Hans förtroende ges av honom. Kanske därför hundvana Camilla namnade sitt foto som: ”Ett magiskt ögonblick”!
Vi blir så lyckliga för varje individ som bara rycker på axlarna och respekterar vår store älsklings sätt att vara. Som den här kvällen – och bekräftelsen efteråt.
Men jag, Gunvalds mamma sedan sex år – som han ständigt söker uppmärksamhet från och lägger sig nära – jag kör aldrig ner ansiktet spontant för att pussa Gunvalds nos. Han gillar det bara inte – och hans integritet sitter främst runt huvudet. Varför då göra det – om inte jag är inbjuden? Men när han vill ha lek-låtsasmorr-pusskalas, som varje morgon – jisses, då!
/Kram från rottisen Gunvald Larssons familj!