Tyras oro mildrad – matte berättar

Tyra adopterades från Irland. Som ett par omplaceringshundar vi, Seth och jag haft här hemma så var hon väldigt rädd för män. Men Tyra hade det värre och kissade på sig när nye hussen kom för nära. En ovanligt stressad hund. Matte berättar:

”Jag har haft flera hundar innan, bl.a rottweiler och ville skaffa hund igen. Har ju den fina möjligheten att kunna ha hund med mej på arbetet i centrala Göteborg, så hunden inte behövde vara ensam. Dit tar jag mig med buss. 

Hittade Tyra på nätet hos en svensk organisation som räddade hundar från Irland. Jag tittade flera gånger på hennes bild men föll inte för henne då. När jag sen blev godkänd för adoption och pratade med Ida på hundcentret så föreslog hon just Tyra för mej!

Tyra och jag träffades första gången på en parkering i Malmö. Transporten från Irland hade blivit ett dygn försenad pga motorproblem. Jag mötte tjejen som kom fram med en superstressad hund som bara slängde sej på rygg framför mej.

Jag bara grät av glädje att äntligen få rå om denna kärlekstörstande lilla tjej. Hon var så rädd och underlägsen att vem som helst hade kunna bara bära iväg med henne. När vi kom hem så sov Tyra större delen och tydde sej väldigt till mej.

Min man däremot funkade det inte alls med. Hon kissade ner sej och skrek när han rörde sej mot eller nära henne. Jag kunde bara gå korta promenader med Tyra och så fort vi vände hem så drog hon så mycket att hon fick problem med strupen. Jag fick byta till sele för att inte anstränga halsen så. 

Tyra verkligen ogillade män och var väldigt osocial överhuvudtaget vilket skapar en hel del förvirringar här i Sverige. Vi förväntar oss att alla hundar ska vara glada, trevlig och sociala mot människor. Jag har fått möta många kommentarer när jag fått säga till folk att inte bry sej om Tyra eller att inte envisas med att locka och pocka på hennes uppmärksamhet.

Av all stress och rädsla fick Tyra magkatarr och blod i avföring. Jag fick då rådet att prova Valerina ett milt lugnande örtpreparat och magmedicinen omaprezol i en period. Detta hjälpte henne men hon blev helt avtrubbad även när vi var på ”trygg mark”.

Hon som börjat leka och ta för sej mer – var inte sej själv längre. Jag googlade och sökte runt vad jag skulle göra för att hjälpa henne.

Bussturen till och från jobbet var värsta stunderna på dagen. Jag fick bära, släpa, pocka, locka ja allt har jag försökt men inget gjorde det bättre eller lättare. Tyra skulle aldrig ta en godis om det så är bästa korvbiten när hon går in i stressen. 

Tillslut hittade jag tips om Adaptil-halsbandet – ett halsband med lugnande tikferomoner. Vi köpte ett och satte på det – och tänkte hur ska detta hjälpa? Vi märkte inget tydligt men vardagen blev ändå något bättre successivt.

Jag kunde däremot inte avgöra om det var det halsbandet eller tiden som gjorde att Tyra kände sej tryggare och började inse att så här skulle hennes liv vara?

Vi hade första halsbandet på mycket längre än vad det stod att verkan höll i sej. Jag tänkte inte så mycket på det utan en dag klippte jag av det. Tyra tyckte det var skönt för det hade väl kliat. Dagen efter åker vi som vanligt buss till jobbet.

Jag kom i kontakt med hundcoachen Seth när jag googlade på om min problem med Tyras beteende. Han och jag pratade mycket om Adaptil halsband och Seths kunskap och funderingar kring detta stämmer så väl med Tyras beteende. 

Har nu gjort detta vardagligen i 5 månader och Tyra hade börjat gå själv på bussen men var stressad. Första dagen utan Adaptil hamnade vi på ruta 1 igen. Hon låg längs marken och var helt blockerad av stress när vi närmade oss busshållplatsen. Jag insåg då att det måste vara halsbandet som verkligen fungerat.

Jag har nu använt 3 halsband och varje gång jag tar av det så märker jag en jätteskillnad på hennes stressnivå och hur snabbt hon blir blockerad. 

Jag har insett att Tyra nog aldrig kommer vara en cool hund utan hon är lätt stressad och rädd av sej. Hon har någon gång blivit svårt traumatiserad i sitt tidigare liv och människor har nog inte varit så snälla.” 

Kajsa kontaktade mig för problemet och det som står ovan stämmer bra, men Kajsa gjorde mig imponerad av förståelsen och jag har jobbat vidare med henne och Tyra, men det är inte lätt. Förmodligen är hon extremt traumatiserad där hon kommer i från, men Kajsa med familj ger  inte upp och dom tar små kliv framåt. Tyra älskar i dag husse och efter en timme så kom Tyra och la sig tätt intill mig i soffan, hon fick knö sig in för att få plats mellan mig och husse, ta äran husse det var dig hon litade till först och främst, men jag var inget hot, vilken härlig känsla !

Nästa steg är att Tyra får träffa min Rottis Gunvald 8 år, trygg och lugn.

Gunvald med 5 styck okända hannar.

Med Kajsas kunskap om hund och vilja att rädda hundar så jobbar hon med mig i dag och det är väldigt roligt att se hur hon tar till sig olika problem, förstår och kommer med bra inputs, såväl hundens problem och den sociala miljön. Kajsa är en hundmänniska och har haft andra hundar och är öppen och klarsynt för olika problem.

Tack Kajsa

mvh
/Seth