Spontant hundcoachningsfall på MyDog

Vår egen hundcoach Seth Sjöblom var i helgen runt lite på MyDog och tittade, när han fick syn på en intagande ung rottishane. Matten stod med hunden vid en pelare, som att hon tvekade att gå vidare i vimlet av fyr -och tvåbenta besökare. Något stämde inte. Så det råkade sig så att Seth spontant hjälpte rottisekipaget att kunna gå vidare runt på mässan.

Seth gick fram till kvinnan i 25-30 årsåldern och sa; vilken fin rottiskille! De började prata och Seth fick veta att hunden var 18 månader. Sedan frågade Seth varför killen hade munkorg, en mjuk i nylon? Ägaren svarade att det inte fungerade så bra att gå med honom i bland alla människor och hundar och hon var rädd att det skulle hända något.

Problemet låg också i andras mötesbeteende

Det var hennes andra rottweiler, hennes första hade varit en tik. Men detta som faktiskt handikappade dem i nuläget hade hon inte hittat någon lösning på.

Hon fick berätta om problemen. Killen blev lite upphetsad när hundar skällde på honom. Sedan – det värsta – att han inte betedde sig socialt när någon kom fram för att klappa!

Det sistnämnda var speciellt intressant eftersom Seth blivit någon av en ”rottweilerspecialist” i hundkretsar. Och han valde – tilldelades – vår rottweiler Gunvald eftersom han var ”svårast” i kullen. Idag en lycklig kille som fostrats av Seth med respekt och med mild och tydlig röst. Aldrig kväsande.

Seths erfarna inställning är att en tik och en hane av rasen kan vara som av två olika raser är . Även om tikar verkligen inte behöver vara milda, men kanske något mer sällskapliga.

Naturligtvis handlar det också om avelslinjer. Om hund-anfäderna avlats på ”mildare linjer” eller till tjänstehundar med en större skärpa bevarad.

När människor kom fram och böjde sig över hennes rottweiler för att kittla bakom örat visade han tydligt sitt ogillande och det kändes pinsamt att ha en så ”ouppfostrad” hund.

Respektera hundens integritet

Ägarens främsta oro var alltså att hunden kanske var lite obalanserad. Nej, nej! svarade Seth. Han är en rottweiler. Man kan inte bara tränga sig på innanför hans sfär. Speciellt hanarna har en mycket stor integritet – särskilt bör man inte beröra runt huvudet. Aldrig föra fram ansiktet, aldrig böja sig över. Som med många andra hundar.

Hunden är inte folkskygg eller obalanserad för att den visar sitt ogillande med att försöka undfly eller börja morra för att bli lämnad i fred. Detta ligger nära hundars instinkter och är särskilt tydligt hos brukshundar, som varnar när det är nog. Rottweilers följer sin uppgift med att vakta och vilja hålla sig undan okända. En prakthund som inte plötsligt kan bete sig som ett keligt sällskapsdito!

Seth förklarade allt detta för hundägaren och slanten föll ner hos henne så hon verkade slappna av. Tills Seth sa: nu går vi en promenad ihop alla tre. Men han lugnade henne och intygade att han var med och skulle hålla kontroll. Detta var en liten yngling utan ett uns aggressivitet i sig.

Den sista osäkerheten blåstes bort när Seth sa att hon måste försvara sin hund. Hon såg då lite frågande ut! Det är din hund det gäller, inte dig. Ett enda felsteg så riskerar han avlivning – när man är en skarp hund med muskler. Fördomarna gör honom till en ”kamphund” – så en enda rispa när han värjt sig kan kallas för en hundattack!

Praktisk inlärning för att bli ett självsäkrare ekipage

Så de började gå med hunden mellan sig och matte höll kopplet – nu utan munkorg. Visst började en liten hund skälla och pojken började spänna sig men Seth är uppmärksam och bara snärtade till uppe på kopplet, sa nej, så att hunden glatt vände sin uppmärksamhet mot honom. Sedan var det slut på det begynnande dramat.

Sedan kom prövning nummer två som på beställning. För visst hade matte haft rätt. Seth såg på håll en äldre kvinna som fick den där målsökande blicken om att ”rusa” rakt fram till hunden.

Innan hon hann fram satte Seth upp handen som stopptecken mot henne. Hon stannade snopet och Seth sa; vi vill inte at du klappar vår hund. Vadå, är han farlig?

-Nej, han är inte farlig, han har stor integritet och gillar helt enkelt inte att bli klappad så här av obekanta!

Kvinnan snörpte på munnen och vände ryggen åt och snodde vidare.

Slutord om rottiscoachningen på mässan

Nu förstår jag – vad du menade med om att jag behövde försvara honom. Trots att han är en vakthund. Eller rättare sagt, just för att han är det! Det här var lösningen som jag sökt. Känner mig säkrare på mig själv och på min hund nu. Ska fortsätta på den här vägen. Kontakta mig om det blir några problem eller frågetecken, sa Seth. Glad för att ha fått möjligheten att hjälpa ett så fint par till ett rättmätigt liv.

Fler inlägg om rottweiler:
Missförstå inte vår hund – respektera bara
Rottweiler en svår ras att komma nära och att fostra
Att plötsligt bli rottismatte – Seths ”rottis-ABC” när jag träffade hans hundar

/Med vänlig hälsning V bloggredaktör, hundcoachen Seth Sjöbloms blogg