Vargexperten Runar C. Næss förmedlar ett budskap


Den norske vargexperten Runar C. Næss analyserar här helhetsbilden av incidenten där en djurskötare på Kolmården blev dödad av vargar och vill skicka ett budskap om Vad hände i Kolmården?

Delar från Runar C. Næss text, översatt:
”Alla djurparker har beredskapsplaner och förteckningar över deras farliga djur. Vargar var inte uppsatta på denna listan på Kolmårdens djurpark.
Om något hantering-misstag med vargar kan sägas vara ”mer dödlig” än en annan, är det faktum att djurskötarna instruerades att fysiskt straffa och slåss med vargar och ”aldrig förlora en utmaning eller slåss med en varg”. Det sades att det skulle leda till att djurskötare att förlora sin ”Alpha-status” med vargar och hon inte skulle kunna kontrollera dem längre (dvs hon skulle förlora sitt jobb).

På grund av den väldokumenterade incident i 2011 [i originaltexten på länken] är det säkert att anta att offret den 17 juni 2012 slogs tillbaka, precis som hennes utbildning dikterat – istället för att vara passiv och gå till reträtt, då hon blev utmanad eller attackeras av precis samma vargar.

Men vargarna var ett år äldre och förhållandet mellan vargar och djurskötare hade försämrats ytterligare. Skötaren fick förmodligen en mycket liten varning och väldigt lite tid på sig att reagera på den första vargattacken. Även om porten var bara fyra meter bakom, så nådde hon den aldrig, eller flydde inte främst.

Obduktion och polisundersökning tyder på att döden kom snabbt, men hennes kropp hittades inte förrän ungefär två timmar senare. Även om vargarna uppvisade rovdjursbeteende, som bevakning  där kroppen hittades, så var attacken helt klart ett resultat av en ömsesidigt social aggression och inte jakt.

Denna dödsolycka är verkligen ”The Perfect Storm” – [en händelse där en sällsynt kombination av omständigheter kommer att förvärra en situation drastiskt] av fångenskap vargförvaltning, där många av de misstag som kan göras, alla samlas vid samma tidpunkt och plats.

Fallet kommer att gå till rättegång i den svenska domstolen detta år (2016). Kolmårdens djurpark har belastats med vårdslöshet för att ha orsakat död av en anställd. Chefzoologen vid tiden har belastats med detsamma.

Att djurparken var ansvarig för döden av denna 30-åriga djurskötare är obestridligt i mitt sinne, men ”Ansvarig” är upp till domstolen att avgöra. Det är ganska egalt, eftersom domarna inte förändrar det som skett och sätter troligen bara ett litet avtryck för framtiden. 

Min avsikt är att så många djurskötare och djurpersonal som möjligt kan lära av denna olycka. Lär och förstå vad som gick fel och varför. Det hade inget att göra med vargar och allt att göra med människor och pengar. Det hade absolut ingenting att göra med den unga djurskötare (R.I.P.).” Runar C. Næss

Jakt och Jägare: ”Enligt Runar Næss ledde djurparkens arbetsmetoder till att det bara var en tidsfråga innan det skulle inträffa en attack. Bland annat har djurskötarna använt fel metoder i hanteringen av vargarna, en metod som bygger på dominans.
– Man tar i dem och lägger ned dem. Något skulle hända och i och med att man gick in ensam. Det var det bara en tidsfråga. Vargarna har varit rädda för personalen. Det är en farlig illusion att man ska dominera vargen. Det är helt, helt fel, säger han i utredningen.
Att personal dessutom var själva med vargarna kallar Runar Næss för ”en fatal säkerhetsrisk”.”

Mådde inte bra
Det framgår av utredningen att den 30-åriga djurskötaren kände sig hängig den dagen som hon attackerades. Hon hade klagat på huvudvärk och yrsel under några dagar, men gick ändå in ensam.

– Att NN (den 30-åriga kvinnan reds anm) inte haft några tidigare problem tyder på att det inte var någon personlig konflikt, men är väldigt subjektivt. Hon representerade personalen och är liten och sårbar, hon har lite huvudvärk… och det är den dagen, säger Runar Næss i utredningen.

Förvåning över attacken
Andra i personalen har i utredningen uttryckt att de är förvånade att det just var den 30-åriga kvinnan som attackerades. Hon hade den bästa kontakten med vargarna och hade även haft dem hemma och matat dem med nappflaska.
Enligt Runar Næss kan det tvärtom vara en anledning till att det var hon som attackerades.

Dödsfallet var en svart dag för de efterlevande och för vargarna, som hon älskade

Dödsfallet var en svart dag för de efterlevande och för vargarna, som hon älskade

Kolmården mörkade föregående vargincidenter
-2009 fick en gäst sy 11 stygn
-2011 blev en personal hotfullt bemött, backar mot ett träd och jagas ut ur varghägnet
-april 2o12, två månader innan djurskötaren dödas, blev en gäst biten och syddes med 17 stygn i benet

Men inga rutiner ändrades. ”Jag förstår i efterhand att det kan uppfattas som bagatelliserande och ­nonchalant, säger Mats Höggren, zoologisk chef.
– Efter de här incidenterna vet jag att vi gjorde ­noggranna bedömningar och analyser av vad som ­inträffat. Åtgärden blev att vi skulle vara mer uppmärksamma och notera avvikande beteenden hos just de här individerna, säger han.”

Fotnot:
Vi såg att Seths inlägg: Vargattacken i Kolmården samt om dominansnågot sätt ”taggats” – vilket brukar betyda länkat till, så vi sökte upp ”sidanteckningen” av Runar C. Næss – publicerad på facebooksidan Animal Zoolution ”Dedicated to animal welfare – education & conservation.”.
Den verkar svår att dela vidare – men ni kan dela vårt blogginlägg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s