Åtgärder på plats mot gatuhunds-ökning

För att få bukt med gatuhundsproblemet finns det tre metoder; att samla ihop hundarna i hundhägn, att avliva dem eller att fånga in, sterilisera och sedan släppa ut hundarna igen. Men först analyseras gatuhundspopulationens sammansättning på plats. Här beskrivs problem och alternativa lösningar i Rumänien enligt Hemlösa hundars vänner. Vad och varför används ett alternativ?

Bakgrunden till gatuhundsproblemet i Rumänien

Rumänien fick en ny djurskyddslag i januari 2008 enligt vilken det är förbjudet att avliva friska hundar – vilket hade gjorts förut på grymma sätt. Man förespråkar nu steriliseringar som metod för att kontrollera populationen av gatuhundar. Således svämmar de kommunala hundhägnen nu över av hundar vilka inte får avlivas, och de dör istället i sjukdomar, skador, slagsmål med andra hundar samt av svält och uttorkning. Trots den nya lagen förekommer ändå ett utbrett dödande av gatuhundarna genom exempelvis förgiftning, även om det inte längre är officiellt. Tusentals hundar försvinner också spårlöst från de kommunala hundhägnen varje månad. Polisen står handfallen inför den nya lagen och på många håll vet de lokala myndigheterna inte ens om att den existerar. Situation försämrades på hösten 2013, då gatuhundarna beskylldes för att ha döda en liten pojke i Bukarest.

Situationen – varifrån kommer gatuhundarna?

I Rumänien finns ca två miljoner gatuhundar, av vilka en del är helt oberoende av människan och en del har en ägare men tillåts ströva fritt. Till kategorin ägda hundar hör även de så kallade samhällshundarna, på engelska ”community dogs”, det vill säga de som tas om hand av en grupp människor i t.ex. ett bostadsområde men inte har någon utnämnd ägare. Dessa samhällshundar är mycket vanliga i Rumänien. Undersökningar i t.ex. den rumänska staden Oradea visar att största delen av de rumänska gatuhundarna är ägda i någon form och endast en liten del är helt oberoende av människor. 

För och emot metoder för att lösa problemet 

Hägnhållningens problem för stora:

• Att hålla två miljoner hundar i hägn skulle vara alltför komplicerat för att kunna fungera tillfredsställande. Pengar och resurser skulle inte räcka till. Man bör även komma ihåg att största delen av hundarna har ägare och man skulle inte kunna hålla ägda hundar instängda i kommunala hägn.
• I ett typiskt rumänskt hundhägn kan man med nöd och näppe säkerställa det allra mest elementära såsom mat och sterilisering, men många andra elementära aspekter ur välmåendesynpunkt saknas. I värsta fall förvandlas hundhägnen till enorma koncentrationsläger fulla av sjuka hundar vilka ständigt slåss och förökar sig. Eftersom att lokalbefolkningen inte adopterar hundar, så anser vi att internationella adoptioner är ett absolut nödvändigt komplement till att hålla ett hundhägn.

Avlivning:

• Varför fungerar det då inte att helt enkelt avliva gatuhundarna? För det första finns det inget lätt, billigt och samtidigt humant sätt att massavliva hundar – utan grymma förgiftningar är alternativet. Eftersom en stor del av de rumänska hundarna är ägda måste myndigheterna först samla in hundarna i hundhägn för några dagar så att ägaren har en rimlig chans att hämta tillbaka sin hund innan den avlivas. Denna process är alltså långsam och resurskrävande och hundarna på gatan skulle fortsätta föröka sig i samma takt som de fångas in. Man kan inte skjuta hundarna ute i städerna eftersom det kan försätta människor i fara och det är lätt att skadeskjuta en hund.

Sterilisering och tillbakasläpp rekommenderas

Hundarna fångas in, steriliseras, vaccineras mot rabies, avmaskas och avlusas – det kallas CNR. De öronmärks för att de inte ska fångas in igen och sedan och släpps tillbaka på samma område som de infångats.

Hundarna fortsätter alltså att leva i sina flockar och försvarar sitt revir och förhindrar därmed att andra, osteriliserade hundar kommer in på området. På detta sätt minskar flocken långsamt men säkert.

Man har beräknat att en fertil tik tillsammans med sina avkommor  producerar hela 67 000 valpar på sex år!

CNR används världen runt, men i Rumänien används metoden inte överallt. Man tror på informationssatsningar till befolkningen. CNR är ändå en bra metod att lätta det enorma lidande som finns i Rumänien. Genom CNR kan man minska gatuhundsantalet med upp till 90%, vilket även ger hundarna som lever på gatan en chans till ett bättre och friskare liv. 

Dödligheten hos människor till följd av rabies faller också snabbt till så gott som noll i områden där CNR implementeras (t.ex. i Indien) och i och med att hundarna avlusas minskar riskerna betydligt att utsättas för zoonossjukdomar som smittar människor. Steriliserade hundar är även lugnare och mindre aggressiva mot sin omgivning.

Av denna orsak har även Världshälsoorganisationen WHO förordat CNR som den bästa metoden att bekämpa gatuhundsproblemet ända sedan 1990.

Om Save the Dogs steriliseringsprogram