Statlig hälsovarning om utländska gatuhundar

Det här är självklart ett känsligt ämne. Men information och diskussion är nödvändigt i vissa frågor. Vill börja med att understryka att inte seriösa gatuhundsorganisationer eller enskilda ärliga personer ska svärtas ned av informationen vi nu förmedlar! De som ägnar sig åt detta av sin kärlek till djur, de uppdaterar garanterat sin kunskap, är medvetna om risker – och tar tag i det.

Hälsovarningarna – som jag beskriver värsta scenariot om – har utfärdats från statligt svenskt håll om att det bevisat finns allvarliga risker – större eller mindre – med utlandsadoptioner av gatuhundar och varningarna vill stävja att smittor och sjukdomar förflyttas hit och sprids inom Sverige hos våra djur. I vissa fall kan också människor bli smittade med mer eller mindre allvarliga följder, och beroende på, så kan överföringen av vissa smittor leda till döden för människor och hundar.

För privatpersoner kan en gatuhundadoption sorgligt nog leda till avlivning av den nya hunden om ingen behandling finns. Och dessutom om hunden redan är sjuk eller bär en smitta latent innan hunden överförts och försäkrats i Sverige – så täcks inte veterinärvården av någon hundförsäkring. Jordbruksverket påpekar också att latent liggande smittor kan blossa upp av stressen som hundarna utsätts för under förflyttningen. 

Man ska inte glömma att både Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt – SVA – arbetar för att hålla borta smittor och se till en god djurhållning!

Undvik adoption av gatuhundar Jordbruksverket 1/6 1925
Adoption av gatuhund innebär risker Statens Veterinärmedicinska anstalt våren 2014

Jordbruksverket får löpande rapporter om att främmande sjukdomar trots allt har tagits med till Sverige genom de utlandsadopterade hundarna. Hundarnas oskyddade liv på gatan där de träffar otroligt många andra hundar och även parar sig mycket oftare, med särskilda smittorisker som följd, medför att sjukdomar får en okontrollerad spridning bland gatuhundhundpopulationen. Många av sjukdomarna kan inte hittas med nuvarande sjukdomsdiagnostik. Och som alltid finns det oseriösa förmedlare som skaffar falska friskintyg från mindre nogräknade veterinärer i dessa ofta fattiga länder. Myndigheter varnar också för fall av osanitära transportburar och fordon som kan överföra nya smittor till hundarna, även efter kvalificerade friskhetsintyg från veterinärer på plats.

Ett exempel är den bruna hundfästingen som inte är etablerad i Sverige, men som till skillnad från vår vanliga fästing kan överleva inomhus. Den bruna fästingen sprider monosytär ehrlichios och babesios  – en zoonos – som kan överföras till människor.

Man rekommenderar att hundarna istället får hjälp på plats i hemländerna, hos hjälporganisationer som kastrerar hundar och håller hundarna i hägn med vård och mat. De får omvårdnad och ett mycket tryggare och friskare liv än på gatan. De utsatta hundarna och andra varelser behöver ju skydd – inget snack om det!

Exempelvis kan man också sponsra en hund på plats via Dog Rescue bli en fadder. Gamla eller handikappade hundar eller hundar med svårare beteendeproblem eller som bedömts att skulle skadas psykiskt av en förflyttning får bo kvar på deras gård.

Hundhjälpen med hundar på plats i Rumänien – om hur hundarna lever i deras hägn och tas om hand och lista på åtgärderna för varje hund.

”Arbetet vid hägnet börjar klockan sju. Då städas samtliga inhägnader och andra ytor där hundarna vistas. Frukost serveras. Valpar och hundar med särskilda behov serveras en extra omgång mat vid lunchtid, medan övriga får vänta tills kvällen. Kosten består av torrfoder.

Ca 400 hundar bor innanför de trygga murarna. De hundar som främst får komma in i hägnet är små valpar, svårt sjuka och skadade hundar. Tack vare att många hundar får hem i Sverige ställs platser till förfogande för de mest drabbade hundarna. Varje hund som anländer till hägnet via kliniken tas emot enligt standardrutiner:

• utredning av generell hälsostatus
• temperaturkontroll
• avmaskning
• anti-parasitbehandling
• rengöring av öron etc.
• vaccination efter 3 dagar, återvaccination inom 2 veckor, mot: A. Valpsjuka   B. Parvo   C. Hepatit   D. Leptospiros   E. Parainfluensa
• vaccination mot rabies då hunden är 4 månader eller äldre

Valpar 3 månader och yngre isoleras 6 veckor innan de släpps in i hägnet. Äldre valpar och övriga hundar isoleras 2-3 veckor, tills samtliga vaccinationer är gjorda.

Hundarna bor gruppvis i inhägnader. Man ser regelbundet över grupperna så att ingen hund ska fara illa i flocken. Inuti inhägnaderna i det gamla hägnet fanns kojor där hundarna kunde vila eller söka skydd mot vädret. Några hundar bodde permanent utanför hägnet, dit de själv sökt sig och stannat kvar. Dessa har ingen kontakt med hägnets hundar.”

– Hur man själv väljer att göra är upp till var och en, men man måste vara beredd på vissa bakslag om något går fel här hemma – och dessförinnan kontrollera allt man kan. 

/Mvh Seth Sjöbloms bloggred

Relaterat: Hundhjälpen tackar för foderleverans till hungriga hundar i Rumänien.