Igår tänkte jag kaxigt att jag måste ha ett superbra immunförsvar som inte smittats av Seths envisa förkylning som han dragits med i en månad och flera grannar har. Kallade det ”mansförkylning” för att retas lite. Och det fick jag igen. Två kvällar i rad har jag kapsejsat i säng kl.20.30 och igår somnade jag omslingrad med Gunvald – 54 kilo rottweiler-värmekudde.
Och så vaknade jag idag med ont i halsen. Varm-kall-varm, kroppen tung som bly och benen nästan tyngre än viljan att rasta Vilja. Vilken tapper kamp! 😉
Fördelen med att jobba hemifrån är ändå att man kan ha joggingbyxor och raggsockar och göra lite efter sin ork i egen takt.
Mvh Victoria med ”kvinnoförkylning”
och som det nu är världens syndaste om!
Bara så ni vet.