Alla bedöms efter utseendet. Både människor och hundar. Hundar i vardagslag mest efter sin storlek.
En liten hund kan komma undan med mycket mer än en större. Som att folk behandlar större hundar som äldre och mer mogna – som borde ”förstå bättre”? Det som är ett sött beteende hos liten anmärks mer på som stora brister hos en stor hund. En stor och muskulös hund kan naturligtvis ställa till mer skada. Det ger ju större effekt på alla vis när en större hund hoppar, leker med tänderna eller skäller.
Men en liten hund kan ställa till svåra skador med fingerbett som kan ge men för livet, t.ex om senor går av. De kan t.o.m hoppa upp och nafsa i ansiktet på någon som kommer nära dess matte/husse.
Det är väldigt orättvist och dessutom är inte alls oskyldigt när en liten hund tillåts vilket uppförande som helst. Som att skälla och göra utfall. Och det är som alltid ägarens ansvar, inte hundens.
Ett sådant provokativt beteendet påverkar självklart omgivande hundar, för alla hundar oavsett storlek och ras talar samma språk och reagerar på samma signaler. Hundar skiljer inte på liten eller stors signaler.
Men reagerar en större hund på en tydlig provokationen från en liten och svarar igen med att skälla eller vilja dit till utmanaren – då är det lätt att den store får skulden och ägaren till och med kan få en utskällning..
Små hundar kan inte undantas från de sociala umgängesreglerna och leva fria från grundläggande fostran. Det förminskar deras chanser till det nyttiga sociala samspelet som flockdjuren de är. De är också ”små vargar” med mer eller mindre starka instinkter.
Blir de dessutom alltid skyddade från konsekvenser, alltså tillsägelse för sitt uppträdande med husse/matte bakom sig så blir de ännu tryggare i sitt missanpassade beteende.
Alla hundar behöver fostras i hur de ska göra rätt. Även söta ”småmonster”. Inte minst för deras egen skull.
Tänk om hundarna hade bytt storlek med varandra och stora hundar betett sig så illa som vissa småhundar kan komma undan med?
Då hade det blivit så tydligt, det som kanske är svårt att ta till sig ibland när vi bara sneglar ytligt. Det är inte OK.
Hundcoachen Seth Sjöblom 
Ping: Din hund kan råka illa ut – om onödigheter | Hundcoachen Seth Sjöblom
Ping: Generaliserande bitlistor och fördomar | Hundcoachen Seth Sjöblom - Göteborg
Ping: Missförstå inte – vår hund vill inte hälsa | Hundcoachen Seth Sjöblom - Göteborg
Ping: Hundköp bör styras av medvetenhet | Hundcoachen Seth Sjöblom - Göteborg
Ping: Skillnad på stor och liten hund | Hundcoachen Seth Sjöblom - Göteborg
Hej!
Vi har själva en dvärgpudel som nu är ett år, vi har haft honom i 5 månader. Han har inget intresse av att ta kontakt med andra hundar utan skäller så gott som alltid på dem. Genom sitt beteende triggar han andra hundar att skälla och vilja bråka. Så vi känner igen det mesta i inlägget ovan.
Men att bara säga att det inte är OK räcker inte, för vi vet inte vad vi ska göra för att ändra detta beteende. Det är säkert många med oss som funderar på hur man ändrar en hunds beteende.
Har ni andra några god råd att ge så är det mycket tacksamt!
Anita
GillaGilla
Hej Anita!
Det du beskriver är väldigt vanligt förekommande och frustrerande för hundägaren men även för hunden som är väldigt stressad.
I det läget som hunden befinner sig i så är den helt blockerad och du når inte fram i kommunikationen med hunden även om du skulle erbjuda en oxfilé!
Du måste på något sätt bryta blockeringen och ta tillbaks kommunikationen och det finns många sätt att göra det på, men det är för mig svårt att säga hur utan att se er som ekipage då det är väldigt individanpassat. Sen finns det garanterat andra underliggande problem som handlar om er relation och ditt ledarskap där du alltid måste vara tydlig och konsekvent både i och utanför hemmet. Jag vet inte om du vart nå klokare av detta? /Mvh Seth
GillaGilla