Varje gång jag skriver ”hundägare” så tar det emot lite. Orsaken till ordvalet är praktisk. Det är kort, alla vet vad det betyder och det är skönare att läsa en text med variation av orden.
Så ”hundägare” och ”hundens människa”, ”hundföraren”, ”husse/matte”, är några av uttrycken som används på bloggen. Men levande varelser känns inte som ägodelar trots att djur rent juridiskt klassas som det.
Rent krasst, så ja, djuren kostar pengar vid ”ägarbyte”. Men det visar att de har ett värde och de som har fel motiv att skaffa djur kan avskräckas. Vissa människor förstår bara pengar som språk.
Hemma hos oss är vi en familj med våra hundar och ofta känns de som våra barn för de kräver likadant vår omsorg, busar, visar sin egen vilja och ger oss all sin kärlek.
Försöker tänka på, att klassas som ägare är en formalitet för den som bär yttersta ansvaret för en hunds väl. Som ett barns Vårdnadshavare.
Kanske vore ett bra uttryck att börja använda:
”Hundens Vårdnadshavare”, omvårdare – caretaker..
/V
Ping: Skrämda hundar reagerar förstås negativt | Hundcoachen Seth Sjöblom - Göteborg