”Hej Seth!
-Vill tacka dig för hjälpen med tollaren Frasse.”
Först ägarnas mail där de söker Seths hjälp:
”Vi har en sprallig och glad hund, en tollarhane på snart fyra år som lyssnar till namnet Frasse. Han förändrade sitt beteende när han var ett och ett halvt år då han blev påflugen av en annan hanhund under vår agilityträning. Efter det blev han osäker mot både andra hundar och människor, framför allt små barn som han inte var helt trygg med. Under en annan träningsdag hände samma händelse igen vilket fick till följd att han blev ännu osäkrare i sitt beteende.
Detta har resulterat i att han har svårt att hantera situationer där hastiga saker händer vilket ofta sker där små barn är inblandade eller snabba hundmöten som ett annat exempel. Han kunde även känna sig obekväm vid mänsklig kontakt som klappar och kel om det uppkommer snabbt om han inte var riktigt förberedd på situationen. Vi har under denna tiden tränat både agility, rallylydnad samt IPOR-sök. IPOR-sök har varit bra för honom då han letar upp okända människor när han jobbar och tycker det är roligt att få mänsklig kontakt med en okänd person.
Det första tillbudet var när en knappt treårig kille troligen trillar över Frasse när han låg och sov, dock var det ingen som såg direkt vad som hände. Detta resulterade i ett blodfyllt öra för den lille killen.
Andra incidenten var mer eller mindre vårt fel när samme killes lillebror lyckas krypa fram till matskålen som Frasse åt ur. Ett snabbt markerande bett över huvudet var inte det roligaste att se. Månaden efter denna incident så råkar samme treåring L ut för nästa incident när han kommer springande i full fart och även denna gången trillar över Frasse med märken i armen som följd…
Dessa incidenter tog hårt på oss. Vi försökte själva jobba på både barn- och hundmöten vilket gjorde att Frasse blev bättre. Vi har egna barn från åtta år och uppåt vilket gör att vi träffar många barn i vårt dagliga liv. Vi hamnade i ett vägskäl där vi inte riktigt kunde lita på honom längre. Tankarna kom om han var aggressiv, dominant samt massa andra funderingar. Skulle vi våga ha honom kvar eller var omplacering/avlivning det bästa alternativet?”
Beteendekonsultationen med Seth för bitproblemen
”Vi var nedstämda för dessa incidenter och tog kontakt med Seth. Vi träffades i Partille centrum under middagstid. Han testade både Frasse och oss med lite olika metoder. Han sade det vi verkligen behövde höra just då, det var inga större fel på vår hund och han var inte aggressiv.
Efter att Seth observerat hur vi uppförde oss ihop fick vi lite olika råd om hur vi skulle agera vid hundmöten samt möten med mindre barn. Tipsen var inga revolutionerande åtgärder utan helt enkelt saker som man både läst och tränat men numera slarvade med eller inte använde. Det som innan varit så svårt i hanteringen av Frasse blev lätt och vi blev trygga, trots motgångar då jag ringde till Seth som kunde säga vad jag skulle tänka på.
Vi fick även med oss lite ”möbleringsstrategier” i form av en bra plats för Frasse att ha som viloplats där han fick vara ifred. Seth sa att vi skulle använda denna platsen när folk kommer på besök och även när mindre barn är närvarande. Detta fungerar utmärkt, Frasse blir lugnare och slipper ta hand om allt och alla vilket medför att han blir betydligt lugnare och stabilare även mot ”störande” objekt som mindre barn innebär.
Tack för hjälpen
Frasse med familj”