Såg ett intressant TV klipp från SVT lyckopiller för hund och om hur det ökar i Sverige vid olika slags problem med hundars oönskade beteenden.
Frågan är varför det ökar ? är vi mer oengagerade i våra hundar ? är det aveln ? eller är det av bekvämlighet för att snabbt hjälpa bort ett felaktigt beteende ?
Vad tror ni ? och vad tycker ni om det ?
Själv har jag aldrig löst ett problem beteende med detta, men har nu faktiskt stött på en hund för första gången som jag tänker testa ett naturämne på som skall häva stressen under en period för att kunna komma åt den fullständiga blockeringen som han befinner sig i.
Om medlet fungerar så är det viktigt att jobba med felbeteendet under denna period för att hjälpa honom att få ett bra liv och bli trygg i sig själv.
/Seth
Tycker allt att denna utveckling är rejält otäck. Tycker inte att detta allternativ är bra, att ge sin hund antideprissiva piller ”Anafranil!. UNDRAR HUR MÅNGA SOM HAR DEN MINSTA ANING OM HUR MYCKET GIFTER det är i ALLA MEDICINER som vi ger våra djur och själva behandlar oss med. Det är biverkningar som heter duga .Så fort det inte passar oss så ska det medicineras. Det är inte det rätta sättet att gå.
Bättre är att se vad som är själva kärnan i problemet och låta det ta sin tid.
Gifter i kroppen är inte att leka med. Skaffar man en hund så anser jag att man har ett stort ansvar och ägnar lite tid åt sin hund. Givetvisgör man allt som står i ens makt för att hjälpa sin hund. men NEJ inte antideprisiva medel. HELT FEL tycker jag
Annette
GillaGilla
Jag tror att vi (kanske på grund av höjd levnadsstandard) vant oss vid att läkare, veterinärer och apotekare är vart vi går med våra problem.
Och har vi problem med vår hund så gör vi likadant.
Själv har jag en hund med nån sorts hudåkomma som är rätt jobbig för hunden emellanåt. Veterinären är nog kunnig och bra, men hon förstår inte vad det handlar om. Antibiotika hjälper mot symptomen, men uppenbarligen inte mot grundorsaken. Levaxin till hunden har prövats. Kanske fungerade det. Eller kanske var det en tillfällighet att problemen inte visade sig under den tiden som Levaxin prövades, men återvände efteråt.
Familjen tycker att vi ska göra ”allt som står i vår makt” för att hindra att vår hund vår hund får det så jobbigt att han lider. Allt utom avlivning, vill säga. Veterinärbesök och de piller som veterinären föreslår är inte billiga. Det påverkar givetvis vår levnadsstandard, men vi svälter ju inte.
Jag tror att andra familjer fungerar likadant. Man skaffar en hund. Sedan visar det sig att livet förändras – eller att livet inte ens från början var lämpat för hund. Och hunden blir stressad.
Och man vill göra ”allt som står i ens makt” för att ställa allt tillrätta.
Till exempel genom att genom att pröva att ge Anafranil, som det handlar om här. Dvs ett tricykliskt antidepressivt piller, sådana som var föregångare till Prozak och andra SSRI-preparat.
Att kalla dessa piller för lyckopiller är dock dumt.
De är inte mera lyckopiller än vad t.ex Valium är.
GillaGilla