Gunvald hade mycket roligt med sina nya tjejkompisar – amstaffen Semla på 4 år och boxern Vilda, 12 månader när de lekte i rasthagen ihop och Semla var med på en social träning av en annan hund.
Ofta har Semla irriterat sig på Vilda under promenaderna och gjort små utfall på lillasyster vilket ibland gjort promenaderna stökiga. Matte Sarah har fått träna med båda hundarna och en i sänder. Sedan rastat en i sänder för att kunna fokusera på varje hund utan att deras mellanhavanden kommit i vägen.
Det gick förut inte heller alls att släppa båda tikarna i rasthagen samtidigt. Den äldre tiken blev ofta irriterad på den vilda yngre som försökte ta över och de började bråka.
Efter sin träning har amstaffen Semla blivit en mycket stabil hund.
Men lilla Vilda är fortfarande vild, men hon är bara 12 månader och man får inte gå för fort fram i träningen före hennes mentala mognad. Men hon behöver tränas att förstå sin plats och inte försöka ta över hela tiden.
För två dagar sedan träffades jag och Sarah upp i rasthagen så alla våra tre hundar fick leka ihop. Efter en stund började lillan Vilda kaxa upp sig. Semla gick på för att korrigera – och Gunvald gick in och hjälpte till och till slut tyckte att det får vara nog. Semla och Gunvald har nu skapat en liten flock och Semla litar till Gunvald som nu börjar att vara med och styra upp Vildas försök till att klättra på rangstegen.
Boxerflickan fortsatte kaxa.
Sedan gick Gunvald in längst fram i närkamp och – vilket vi inte riktigt hann få på bild – tryckte milt ner Vilda.
Hon försökte söka stöd med att trycka sig mot Seth, men både Semla och Gunvald gav sig inte. Semla håller sig lite bakom Gunvald i hans uppfostran av Vilda och det är ett sunt uttryck för att hon har förtroende för honom, samt att Vilda börjar att förstå ordningen i flocken och nu börjar vara den hon skall vara, lägst och yngst.
Stabila hundar fostrar andra hundar bäst utan människans inblandning.
Mvh Victoria som skrev utkastet och Seth som fyllt i väsentligheter.