Många har svårt att be om hjälp.

Jag tror att många hundägare har svårt att be om hjälp när de har problem med sin hund. Man skäms lite för att man inte får ordning på hunden när den blivit könsmogen. När man har problem med sin hund-tonåring.

För att lyckas i ett ledarskap kräver det en fast men kärleksfull hand för att ge trygghet för familjen när man är förälder – och som hundägare. Är man dessutom flera vuxna som delar på ansvaret och har enad front, dvs kommit överens om reglerna som gäller, så fungerar både hundars och barns gränstestningar som de bör. För det måste finnas en gräns att studsa tillbaka från. Att ge tydliga signaler om att: ”Här tog det stopp, här är gränsen.
– Nu kan jag slappna av. Det finns andra som tar ansvaret.”

Allt jag lärt mig av att leda hundar, som min hundflock på fjället har jag haft användning av som chef över medarbetarteam på arbetsplatser och med barn och ungdomar – mina egna inte minst. De har alla varit mina lärare.

Jag ser aldrig på dem som söker hjälp som att de är dåliga hundägare – tvärtom – det är strongt att inse att man behöver hjälp utifrån och ta steget. På hundpromenader händer det inte så sällan att hundar jag möter gör utfall mot oss eller andra hundar. De kan vara hanhundsaggressiva eller skäller på allt. Jag kan tycka det är synd för jag kan se var det brister och vet att jag kan hjälpa både hund och ägare till ett mer harmoniskt liv. Mina hundpromenader med Gunvald är ofta intressanta. Jag ser på min egen hund vart han är på väg mentalt innan det kommer till handling. Likadant gör jag på andra hundekipage. Det gäller att tyda hundens signaler och vara ett steg före mentalt.

Min egen hund är inte perfekt – inte alls – han är ganska vilt uppvuxen på fjället då han sprang fritt och lekte i polarhundsflocken.

Valpen Gunvald vilar vid fjällkåtan.

Alla hundar pallar inte socialt samspel – av olika orsaker. Därför är det viktigt att socialisera sin hund tidigt för att ge den bra förutsättningar. Börja så smått redan när man får hem den från tiken – om man får den så tidigt. Upp till två års ålder grundläggs deras beteenden och man kan påverka vilken personlighet hunden kommer att få eftersom den, liksom ett barn utvecklas så mycket och är vidöppen för intryck.

Låt hunden vistas i olika miljöer, leka med barn, eller gå ut på stan med massa människor och hundar, dofter och ljud – det är en nödvändig process för att hunden ska vänja sig vid att det inte är farligt. Man kan inte skydda sin hund genom att isolera den. Lika lite som man kan eller bör med barn. De måste båda få pröva att stå på sina egna ben för att klara att att möta omgivningen när de växer upp.

Ibland hör hundägare med äldre omplaceringshundar av sig och det går att lära en gammal hund att sitta – alltså förändra sitt beteende. Men det är svårare och kräver träning. Får man inte riktigt till det själv kan det bero på att man inte känner hundars naturliga beteenden och därför inte själv uppför sig på ett sätt som hunden kan tyda. Hundar läser ju kroppsspråk och mental sinnesstämning och ger gensvar på den omedvetna – eller medvetna kommunikationen från människan.

Jag hjälper hundägare att bli medvetna och agera tydligt gentemot sin hund och att förstå hundens språk – som består i kommunikation via kroppssignaler. På så sätt är arbetet som mentor i kommunikationen mellan människa och hund snabbt belönande – att direkt ägaren börjar agera med insiktsfull medvetenhet ger det effekt på hunden. Men sedan kräver det träning för människan att förändra sitt beteende och uppträda konsekvent mot hunden – så att den blir trygg och slappnar av. Hundar kan som bekant inte verbalisera sina känslor och sinnesstämning. Och inte förstå dina människoord när du fostrar.

Figurinen ”Kan du inte tala” från Gustavsberg.

Viktigt är att stå fast vid sin ståndpunkt gentemot den som söker efter var gränserna går. Var tydlig och stå fast. Och gör det med kärlek.

Man ska inte skämmas när kommunikationen med hunden – eller barnet brister. Det är inte så lätt, speciellt att se inifrån situationen. Precis som att det alltid är lättare att ge andra råd än att se sig själv. Man kan behöva att någon utifrån kommer in och ger råd.

Man vara stolt över att våga ta tag i det man själv inte klarar. Att utvecklas kräver mod. När man har ett problem som kvarstår så ska man söka hjälp. Det visar att man är beredd att ta ansvar för sitt eget beteende – och för sin flock.

Jag helar familjer. Och precis som en läkare inte ser ner på sin patient som söker hjälp, så ser jag bara ett problem som jag kan hjälpa till att  lösa och göra familjer mer harmoniska. Att lösa problem är min roll. Ett kall om man så vill.

Mvh Seth