Gunvald kändis

Min sambo var inne på en större butik i Göteborg och jag väntade utanför med Gunvald. En bra arbetsfördelning tycker jag.. När jag kommer tillbaks till bilen efter rastning så står ett medelålders par vid min bil och tittar på mig och Gunvald. De log mot mig.
– Det är väl Gunvald, sa de.
– Va? Jag hajade till. Ja, men hur vet ni det?
– Du är väl Seth Sjöblom, ”hundmannen” med hundbloggen?
– Nu började det gå upp ett ljus. Jo, det är Gunvald!
– Vi läser din hundblogg. Vill du komma med och titta i bakluckan på vår bil? Jag och Gunvald följde med bakom bilen.

Där i hundburen var det två 16-veckors rottweilervalpar. Rottisvalpar är det sötaste som finns! Men jag är väl lite partisk..

De öppnade buren och Gunvald fick gå fram och sträckte in sitt stora huvud i buren. Valparna viftade med svansarna och hoppade upp på honom och slickade honom i ansiktet och mungiporna för att visa underkastelse – dessa små syskon. Hans huvud var lika stort som båda valparna ihop. Hanvalpen ställde sig med tassarna uppe på Gunvalds huvud, men då murrade Gunvald lite för att visa vem det är som bestämmer – och lillpojken hoppade ner direkt och började slicka Gunvald i mungipan igen.. Då skrattade paret och frågade om de fick låna hem Gunvald ett tag, så att Gunvald kunde lära valparna hur man beter sig. Nu är det ju det vår roll, sa de, men det finns ingen bättre fostrare än en hane.

– För när valparna har lännat tiken som är så trött på sina valpar vid det laget, så brukar mamman gärna lämna över fostran till stabila vuxna hanar.

Tyvärr strulade min mobilkamera – för det mötet hade jag velat filma, eller iaf knäppt en bild av. (Har beställt ny telefon i dag.) Valparna var så glada och Gunvald var så lugn och nöjd. Han är ju van att ta hand om valpar, sedan vi hade hundgården i Dalarna. Både Gunvald och jag var helt betagna i valparna och vi stod där en god stund. Gunvald ville inte gå därifrån, jag fick säga åt honom på skarpen för att få honom med mig.

Jag blev väldigt sugen på en rottweilervalp. Gunvald är ju kemiskt kastrerad med chip. Så helt uteslutet är det inte att han blir pappa, hans avelslinjer är så fina. Jag hade ju hans pappa Rolf som jag parade med en tuff tik i Göteborg vid namn Petra. Vi hade ju tänkt att skaffa en liten hund som kompis till Gunvald. Men när jag såg de två rottweilervalparna mindes jag mina rottweilers som små. Tänk om man skulle skaffa en kull sötnosar?