Tamhunden – forskning om rävar och vargar.


Hur kom tamhunden till? Vid forskning i avel med vilda rävar har det setts ett samband mellan urval pga av beteende som både resulterat i mer hundlikt beteende – men även i ett mer hundlikt utseende.

Forskning & Framsteg skriver angående rävforskningen att vissa av de gener som kontrollerar tamhet är sammanlänkade med gener som bestämmer utseendet, enligt Peter Savolainen, som är docent i genetik vid Science for life laboratory vid Kungliga tekniska högskolan.

Peter Savolainen har också i en svensk-finsk DNA-studie påvisat att vissa svenska hundar har korsats med vargar då vissa raser har hög andel varg-DNA. Det är i dagens lapphundar, gråhundar och jämthundar som man ser att varginblandningen har förekommit hos deras gemensamma förfäder för 500 – 3 000 år sedan. Medan vissa andra till utseendet varglika hundar som siberian huskey och laika enligt DNA-studierna överraskande nog inte verkar ha varggener i sig. Savolainen har också deltagit i DNA-forskning som påvisat att vargar först domesticerades i sydostasien till att bli hundar.

Experiment med att försöka göra vilda rävar tama gjordes i Ryssland då man domesticerade silverrävar, eftersom rävar är besläktade med vargar, en forskning som drevs i över 50 år lett av den ryska forskaren Dmitri Belyaev.

Man avlade på de minst aggressiva rävarna, valde ut de mest sociala, minst rädda, de oaggressiva och minst bitbenägna rävarna ur varje kull och valde ut dessa till avel och så vidare i nästa kull. Redan efter fyra generationer började rävarna att likna tamhundar mer – även i pälsens täckning och med ökad skallstorlek i förhållande till kroppen. De utseendemässiga förändringarna var kanske de mest överraskande och gav det bästa stödet för Belyaevs förutsägelser. Efter åtta-nio generationer hade avkomman hängande öron. En mycket högre andel av de avlade rävarna hade variationer på öronens utseende, korta eller lockigt svansar, utökade reproduktiva årstider, förändringar i päls färg och förändringar i formen på skallar, käkar och tänder.

Belyaev antog att urvalet av tecken på tamhet och inte aggression, resulterade i hormonella och neurokemiska förändringar i hjärnan. Man såg redan tidigt förändringar i binjurarna som producerar adrenalin som är relaterat till aggressioner. Man kan anta att adrenalin delar en biokemisk väg med melanin, som kontrollerar pigment produktion i päls. som ledde fram till synliga kroppsliga förändringar hos rävarna som blev mer lika hundar på ganska kort avel. Alltså att generna hänger ihop mellan beteende och utseenden när de framavlade rävvalparna naturligt för varje ny kull fick mindre och mindre av de hormoner som styr den vilda rävens aggressivitet och skygghet.

Rävarna i experimentet uppvisade också beteendeförändringar som att de var mer angelägna om att umgås med människor, kved för att väcka uppmärksamhet, och sniffade och slickade sina skötare. De viftade på svansen när de var nöjda eller upphetsade. Dessutom uppvisade de minskade känsloreaktioner för nya objekt eller situationer och blev snarare undersökande och nyfikna än rädda i okända situationer. Mer lika hundar totalt. Rävarna förlorade också sin rävlika myskdoft.

I Forskning och Framsteg beskriver Ann-Kristin Wentzel som efterforskat om den tama genen, att: [ ] kortbenta hundar, som till exempel taxar, har en extra kopia av en gen som kodar för ett tillväxthormon. Genkopian är placerad på fel ställe på kromosomen, vilket leder till att hormonbalansen som ska styra bentillväxten rubbas.

I artikeln förklaras också att nyare forskning visar att nästan alla hundraser har en mutation i närheten av en mänsklig gen då man blir översocial.

3 svar till “Tamhunden – forskning om rävar och vargar.

  1. Ping: Varghybrider – information och diskussionerna |

  2. Ping: Varghybrider – information och diskussionerna | Hundcoachen Seth Sjöblom - Göteborg

  3. Ping: Äldre varg-hundteorier som idag fått mer vetenskapligt stöd. | Seth Sjöblom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s