Lisas ”veka” amstaff


Träffade i dag Lisa med sin amstaff tik  för att se om jag kunde hjälpa dem med deras problematik.
Lisa berättade ”De hundtränare jag träffat
säger att hon helt enkelt är en hund med svag mentalitet och att hon alltid kommer vara så.”

Det som jag träffade på var en duktig ung tjej som absolut ville försöka att hjälpa sin hund som nu är  18 månader och inne i sin psykiska könsmognad och efter att vi pratat en stund och jag fick se hur tiken beteede sig så förstod jag problematiken.

Tiken är inte rädd och vek, tvärtom – hon är dominant och en smula osäker på ledarskapet.

Lisa har nu fått en del att träna på och jag tror absolut att hon kommer att lyckas och ta tillbaka ledarskapet och tiken får mogna och det kommer att göra vardagen enklare igen.

Eftersom hon fått veta av ”proffs” att hon har en ”mentalt svag” tik så har hon jobbat med osäkerhet i situationer där hon i stället skall stå fast och stark för att visa trygghet och ledarskap för sin hund.

En tik som är 18 månader, revirkissar genom att lyfta på benet och sprätter med tassarna som en hanhund är inte en vek hund och som också är helt lugn i hundmöten, men vill helt enkelt inte träffa vissa hundar i närkontakt.

Dominans tillsammans med osäkerhet är inte bra och det är det som vi nu måste fastställa hur det ligger till. Men nu då jag träffat dem så såg jag ingen osäkerhet, mer än nonchalans 🙂

Jag är övertygad om att hon kommer att lyckas med detta och vi skall ha en uppföljning inom två veckor.

4 svar till “Lisas ”veka” amstaff

  1. Det är frågor, jag har inte börjat någon utbildning ännu. 🙂
    Mvh
    (Jag har en mailadress som jag lämnade, samt bloggadress också!)

    Gilla

  2. Ursäkta mig att jag frågar, men vad menar du med ”dominans”?

    Vilka etologiska grunder ligger för att en tik runt 18 månader som ”sprätter med bakbenen som en hanhund” är ett tecken på dominans? Dominans är ju något som ett flockdjur får, inte som djuret tar. Vem visar tiken dominans emot? Vem ger henne dominans? Hur kommer det sig att du tror att tiken nonchalerar föraren?
    Finns det en risk att föraren inte har visat att det finns roligare saker än störande moment?

    Gilla

    • Hej Nikita
      Är det frågor du ställer eller är det påståenden som du har utbildning och praktisk erfarenhet av ?
      Du är lite luddig i din formulering och jag svarar gärna om du förklarar dina synpunkter.
      Hoppas på en bra dialog.
      mvh
      /Seth

      Gilla

    • Hej Nikita
      Det är ganska många frågor som du ställer och som du säkert vet så är inte hundars beteende en exakt vetenskap och det är inte mina erfarenheter heller. Men om man får träffa hunden i fråga och ägaren så är det mycket lättare att bedöma en speciell situation som kan vara ett problem.
      Samt att man kan få ta del av en historik som är väldigt viktig och se hunden och dess agerande tillsammans.
      Att en tik som sprätter med bakbenen behöver inte till hundra % vara ett dominansbeteende, men är oftast det då man revirmarkerar på detta sätt till andra hundar att ”här finns jag”.
      Hanar som går in i sin könsmognad och som börjar att sprätta säger jag alltid till för att inte dom skall bygga upp sin dominanskänsla. Det är bättre att förebygga detta beteende och försöka att få bort det.
      Både människor och djur föds med anlag för mer eller mindre dominans och den sociala miljön spelar sen in i hur man använder dominansen, den kanske behövs mer eller mindre i den flock man lever i.
      Vi börjar där 🙂

      Fin blogg du har…
      mvh
      /Seth

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s