Kamphund = muskelhundar?


Jag vill gärna ta död på vissa fördomar om de hundraser som kallas muskelhundar och kamphundar. Alltså hundar som i många fall felaktigt förknippas med begreppet kamphund pga av sin stora muskelmassa eller en missuppfattning om vad deras bruksområde är, som exempelvis hundar framavlade för att vara vakthundar, som rottweilern som är framavlad för att vakta boskap, inte kampa.

Läs gärna denna länk som heter kamphundslexikon.

Man kallar ofta muskulösa hundar för kamphundar eller tom mördarhundar pga av deras utseende och ursprung. Men används inte en hund i kamp är det ingen kamphund.

Muskelhundar är  raser som misshandlats både i media och av vissa oempatiska ägare som inte är hundvänner, utan endast ser hunden som en penisförlängare och tränar dem i kamp och plågar dem. Du kan ofta se hur seriös en ägare är med att titta på hunden. Många ärr i hundens ansikte – då är ägaren oftast oansvarig, okunnig eller gillar att visa muskler via sin hund som får slåss med andra hundar, eller att man inte helt enkelt klarar av ansvaret för sin hund. Döm inte hunden efter håren. Det är alltid ägarens ansvar.

Allmänhetens fördomar är ett problem för seriösa muskelhundsägare. Senationslysten media har stor del i synen på vissa hundraser eftersom de oftast rapporterar om kraftfullare hundar när det händer något dåligt. På topp av de hundar som biter mest finner man chihuahua och tax på första och andra plats.

Är det något med storleken och kanske brist på uppfostran av små hundar för att de är så till synes oskadliga och söta som är orsaken till att dessa ganska små hundar biter så mycket? När jag rastar min rottweilerbjässe Gunvald gör många andra hundar utfall, Gunvald undrar mest över uppmärksamheten och viftar med svansen som en stor vindrutetorkare. Det är mindre eller mellanstora hundar oftast och ägarna kan knappt hålla kopplet. Hade jag låtit min stora hund bete sig så hade kanske hela kvarteret ropat om avlivning? Men även en liten hund kan ställa till skada med bett i en fingerled, men särskilt för att trigga igång ett hundslagsmål.

Läste en fin solskenshistoria från England då en rottweiler räddade en kvinna  från en våldtäkt i en park. Det var en omplaceringshund från ett hundstall. Tyvärr tar ovana hundägare på sig för avancerade hundar i rent högmod ibland. Men räddaren Jack fick rätt ägare till slut. För hunden är människans bästa vän, när den får lov att vara det – och blir förstådd.

Har genom åren träffat, hanterat, hjälpt och haft egna muskelhundar och fascinerats av vad dom är. Jag är aldrig rädd för en hund. Jag läser av varför den beter sig som den gör. Men ibland kan jag visst se varningstecken på att hunden är obalanserad och inte sund alls. Och det handlar aldrig om hundens ras eller storlek, utan bara om beteendet hos ägaren och hunden. Om den verkar rädd och osäker och i vilken grad. Däremot är jag aldrig osäker på min roll som ledare. Har gått in till hundar som ägarna varnat mig för, och hunden har efter tio minuter lagt sig vid mina fötter. Ingen fara på taket, jag vet hur man lugnar ner en aggressiv hund som bara visar osäkerhet och rädsla. Hundar är inte onda varelser. De kan dock vara missförstådda och felbehandlade.

Är de kraftiga hundarna värst då? Det är ju faktiskt småhundar som attackerar och biter mest fast de verkar så söta och gör lite mindre skada generellt när väl något händer. En tendens är att småhundsägare inte fostrar små hundar eftersom de är så små, och att de hundarna oftast triggar igång en hundattack eller om de är obalanserade och nafsar till kan snedställa en fingerled med ett bett eller ge djupa ärr, kanske i ansiktet.

Men de större hundarna, muskelhundarna får sämre rykte när de väl gör något. Större hundar kan göra större skada, men de är generellt inte mer aggressiva än mindre hundar. Allt beror på ägarens fostran. Det är där knuten sitter anser jag. Öka ägaransvaret för alla hundraser. Det är inte alltid storlek det handlar om. Det finns även mindre raser som är framavlade till jakt som har bibehållit en större aggressivitet. Men med rätt ägare, som brukshundar gör de ingen skada.

Man kan läsa om förslag på förbud på pittbull, rottweiler, schäfer mm både vad gäller uppfödning, ägande eller då man flyttar in i vissa bostadsområden och hur dom skall ha munkorg offentligt. Kanske det borde handla mer om hundutbildning för ägarna och beslutsfattarna?

För jag förstår vad man menar med att vissa raser kan bita hårdare. Men är förbudsförespråkarna kunniga vad gäller hund och  förstår hur dessa hundar fungerar och deras genetik och nedärvda funktion i gemenskap med människan och andra hundar?

I Danmark har man tagit beslut om förbud av vissa raser men i Sverige har vi hittills haft en mer sansad syn på det hela, precis som SKK säger i denna artikel som jag tycker är väldigt bra. De anser, precis som jag, att det främst handlar hundägaransvaret.

Hellre hundkörkort än förbud. Annars är det som att börja i fel ände. Förbjuder man några raser kommer vissa männniskor ändå försöka avla fram kamphundar av andra raser. Det är människorna man måste nå!

Du kan få vilken ras som helst att bli en osäker, aggressiv hund. Är det så som beslutsfattarna ser på våra hundar idag? Den danska polisen har rottweiler som polishund idag pga av desras starka psyke.

Jag ser ofta defekter på alla typer av hundar, familjehundar och muskelhundar och med detta menar jag defekter som svagt psyke och osäkerhet, alltså låg dådkraft, instabila och med hög aggresivitet.

Detta är en kombination på vilken ras du än väljer en mycket farlig kombination och självklart, dessto större hunden är och dess bitkraft är, desto större blir faran och effekterna av biteffekten.

Jag träffar dagligen dessa hundar som har låg dådkraft, som jag säger det, dåligt självförtroende och dom hundarna och ägarna behöver hjälp för att komma tillrätta med detta problem.

Går det då att fixa sådana problem? Det beror faktiskt mycket på ägarens engagemang och hundens genetik och uppfostran, social inlärning och träning. Men det är fortfarande ett vågspel att förlita sig på att hunden kommer att fungera i vårt samhälle i alla nya situationer.

Men detta skall väl inte ligga till grund för att vissa raser skall förbjudas då det finns andra raser som är mer bitbenägna. Och de raser som är mindre avlade för socialt bruk brukar också vara tydligare i sina signaler så att de morrar hotfullt som varning, medan knähundar har en benägenhet att bita direkt utan varning. Dvs en muskelhund är tydligare mot människan, en knähund biter snabbare.

Hundar i allmänhet oavsett ras som ägaren inte har kontroll på är ett samhällsproblem som jag tror att det är bättre att rikta in sig på, med andra ord, rikta in sig på ägaren som har strikt hundägaransvar. Lika lite som man ska belasta ett barn som har en onsvarig förälder. Inte döma hunden efter håren – eller rasen.

Min rottweilerhane är en stabil kille, en nallebjörn som ligger och gosar i sängen med familjen närhelst han får chans. Bara han får ta initiativet, vilket han ofta gör.  Men visst skulle han försvara min sambo eller hennes dotter om någon verkade aggressiv mot dem. En höjd röst mot dem skulle räcka, för det är en sådan hund och det har jag lärt min styvdotter, hur hon som är 13 år ska behandla hunden. Inte tränga sig på, ignorera ibland. Men belöningen är att han alltid längtar efter henne och hoppar upp i  hennes säng. De väger nog lika mycket, dryga 50 kilo och han rottweilermorrar när han pratar med henne och hon bortser nu från hur hotande det kunde  låta för en oinsatt. Gunvald Larsson slickar oss i hela ansiktet för att han vet att det här är hans flock.

8 responses to “Kamphund = muskelhundar?

  1. Pingback: Blogginlägg om rottweilers | Hundcoachen Seth Sjöblom - Göteborg

  2. Pingback: Blogginlägg om rottisar | Hundcoachen Seth Sjöblom - Göteborg

  3. Pingback: Rottweiler – en harmonisk, trogen men misstolkad ras. | Seth Sjöblom

  4. Hej..det är bra, men du har ett kommande problem med dina hundar som du måste ta tag i oavsett ras.
    mvh
    /Seth

    Gilla

  5. Hej..har du fått reportaget om pittbull/amstaff ? Har jobbat med ett antal sådana hundar senaste veckorna och du får höra av dig om ni vill ha hjälp.
    mvh
    /Seth

    Gilla

  6. Pingback: Rasdiskiminering. / Racial Discrimination. | Seth Sjöblom

  7. jag måste bara först säga att det är ett mycket bra inlägg och jag håller med dig helt om att de hundar som är mest aggressiva är dom små hundarna för dom är bara gulliga när dom bits. blev biten av en hund förra veckan i en frisersalong. hunden va den minsta jag sett. jag började inte ens att blöda av bettet.- och ägaren korrigerade inte hunden alls utan sa att han är väldigt kaxig. jaha tänkte jag. vänta tills du möter en schäfer som är ”kaxig” och bits.
    måste säga en annan sak åxå, att här i sverige så kan man aldrig förbjuda rasen pitbulls. för sverige har gjort den stora tabben att man inte ens erkänt pitbull som en ras av någon konstig anledning. så i ras registret så står det att dom är en blandras. och förbjuda blandrashundar kommer aldrig att ske. tur för mig som har tre stycken söta pitbulls hemma.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s