Kemisk kastrering.


Min rottweilerhane Gunvald tre år har haft mycket testosteron, varit orolig och extra stressad inomhus, och vankat omkring utan att komma till ro. Han fick ett kastreringschip insatt för 8 veckor sedan. Första veckan märkte jag ingenting, efter två veckor var han orolig, gnällde en hel del och blev även på dåligt humör och ville vara ifred. Men man måste ha tålamod för chippet uppnår inte full verkan förrän efter upp till två månader! Det är jätteviktigt att veta, eftersom beteendet kan förvärras i början. Det finns de som avlivat sin hund när de trott den blivit knäpp, då de inte fått information om detta hos veterinären!

Orsaken till att jag gjorde en kemisk kastrering istället för en kirurgisk är att Gunvald är hela tre år nu och då kan hanhundsbeteendet ha satt sig. Ska man inte avla bör man kastrera innan könsmognaden träder in. Om hans beteende ändrar sig är det värt att kosta på en kirurgisk kastrering. För det är inte säkert att kastrering hjälper i den här åldern, alltså är den billigare kemiska ett test. Chippet ska hålla testosteronnivån nere i sex månader. Ska man avla kan reproduktionsförmågan påverkas negativt av kastrationschip.

Nu har Gunvald varit hos mig i ca åtta månader efter att ha bott hos min exsambo uppe i fjällen efter separationen. Han är fritt uppfostrad, har mest sprungit lös och lekt med hundarna i hundstallet. Så han är det perfekta fostringsprojektet nu, om man ska se det positivt, trots att mycket i hans fostran har blivit eftersatt. Men han börjar arta sig nu.

Går fot vid tillsägelse och intresserar sig knappt för andra hundar då vi passerar . När andra hundar gör utfall blir Gunvald intresserad, men vill bara hälsa och står och viftar på svansen nyfiket. Han har alltid varit så psykiskt stabil att han till och med blivit anfallen av en lösspringande kungspudel som försökte rida på Gunvald, men Gunvald svarade inte aggressivt. Men vad jag tycker om lösgående hundar, hur som helst, är att det är ett otyg.

Jag är nöjd med hans utveckling och testosteronnivåerna verkar ha minskat. Det ser jag bla på att han ett par gånger kissat sittande som en tik och kissar mer då, för att han revirmarkerar mindre nu. Samt att han blivit mer närhetstörstande igen som han var när han var valp.

Ett svar till “Kemisk kastrering.

  1. Ping: Att vara född Rottweiler. | Seth Sjöblom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s