Stort möte med två tuffa hanar.


Idag hade jag och Gunvald, som är en 3 årig rottweilerhane ett intressant möte i hundrastgården i Kålltorp. Gunvald fick träffa den tvååriga tyska jaktterriern Ozzy – också en hane med extremt mycket testosteron, båda lösspringande  i  hundrastgård. Min rottis Gunvald har haft ett kastreringschip insatt i sju veckor nu, men hans beteende har inte förändrats markant. Det kan ta upp till två månader.

Men min rottis Gundvald har alltid varit en snäll kille och väldigt stabil psykiskt likt hans pappa som jag fostrat och ägt tills dess att han dog för ca 7 månader sedan. Jag triggar aldrig rottweilerns medfödda kamp – och vaktbetende, dom har det i ryggraden om det behövs.

Det var trevligt att vid rastgården träffa Ozzys ägare Ronny som är en lugn och målinriktad hundägare som använder Ozzy i jakt och som kan sin hund och förstår hundar. Han bjöd in mig till Ozzy med Gunvald när det var deras tur i rastinhägnaden, eftersom det inte var så självklart. En treårig rottweilerhane och en tysk jaktterrier tillsammans löspringande i ett hägn, ja!! Det kan bli spännande!

Tysk jaktterrier. En liten fin hund, rent av söt- men en mycket tuff hund. Den används vid vildsvinsjakt och Ozzy har jagat rådjur med sin ägare varannan vecka hela hösten. Jämfört med en jack russel terrier så är den tyska jaktterriern mycket tuffare med ett ännu större aktiveringsbehov. Den är, precis som rottweilern absolut ingen förstagångshund. Mentalt är både rottweilern och den tyska jaktterriern mycket viljestarka.

Dom luktade på varandra, undersökte och började och springa ikapp. Gunvald och Ozzy började springa runt och Gunvald försökte skrämma Ozzy genom att göra skenattacker men Ozzy svarade emot. Gunvald förstod att ”den lille”  inte var så liten, som tordes svara emot och då var kompisskapet befäst!

Fantastiskt att få vara med och uppleva att två så tuffa raser kan mötas, mäta sig med varandra och sen ha kul ihop. Hanar dessutom.

Sen började den okastrerade Ozzy att rida på Gunvald men Gunvald brydde sig inte om det. Gunvald brydde sig inte om sånt så mycket innan han fick kastreringschipet heller. Han är en cool kille som har varit med om det tidigare. Och eftersom han gillar småhundar hade Ozzy kanske en liten fördel?

Och Ozzy kom aldrig upp på Gunvalds rygg så Gunvald tyckte nog ”Ja.. låt grabben hålla på..” Gunvald reagerade aldrig som att han var dominerad. Hade det varit en större hund så hade han kanske reagerat annorlunda. Gunvald var mest avslappnad och obrydd.

Sedan hoppade den testosteronstinne Ozzy på Gunvald igen på varje sätt och från alla håll han kunde. Sedan sprang de ikapp och skällde på varandra, men bara med lekskall. Gunvald kände sig inte dominerad av Ozzys ridningsförsök eftersom Ozzy aldrig kom upp på ryggen. Men efter en kvart tyckte han att de kanske kunde leka något annat och hämtade en pinne. Då sprang de omkring i jagelek.

Gunvald och Ozzy kommer att få träffas fler gånger eftersom Gundvald verkligen saknar att leka ordentligt med andra hundar på stora ytor, eftersom han är uppväxt med 75 huskies och längtar efter sin flock. Gunvald viftar alltid ivrigt på svansen när han ser en husky. Och så gillar han småhundar jättemycket och hundar i grupp. Och tydligen även okastrerade vildsvinsjakthundar.

Tack till Ronny och Ozzy!

11 responses to “Stort möte med två tuffa hanar.

  1. Pingback: Gunvald hjälper andra hundar med socialisering | Hundcoachen Seth Sjöblom - Göteborg

  2. Pingback: Fascinerande möte rottweiler – tysk jaktterrier | Hundcoachen Seth Sjöblom - Göteborg

  3. Pingback: Repris av en mycket rolig stund i rastgården! | Seth Sjöblom

  4. Pingback: Lösgående hundar. | varahund

  5. Två sunda hundar, härligt att se.
    /Gittan

    Gilla

  6. Pingback: Gunvald på sjukhus. | varahund

  7. Vi får börja med att tacka själva för en trevlig stund i rastgården!
    Som du skriver var det kul att se två så ”tuffa”, men till storlek olika hanhundar, så snabbt komma överens o leka tillsammans. Även om Gunvald till en början verkade lite uppgiven ut när den lelle mest stod o hoppade mot honom. Tur att Gunvald var en ”cool kille”, annars hade nog Ozzy fått sina fiskar varma.
    Det slog mig senare att Ozzy faktiskt inte försökt rida andra hundar speciellt ofta senaste halvåret. Helt säkert har han nu börjat så smått igen eftersom jaktsäsongen är slut och han därför inte har chansen att riktigt springa av sig all överskottsenergi. Under säsongen har vi annars varit ute o jagat ett par gånger i veckan, ibland oftare. En dags jakt i veckan verkar vara det minsta för att han skall vara till freds. Vi får se hur det går vid kommande möten om inte den lelle ger upp. Någon gång tröttnar väl även en cool rottis, o då är det sannolikt färdigjuckat. Skall bli intressant att se hans snopna uppsyn när Gunvald sätter ner tassen ordentligt! =)
    På tal om jakt så upphör jag aldrig att förvånas över vilken uthållighet en liten terrier kan besitta. Vid några tillfällen har vi varit ute tre, fyra dagar i rad och Ozzy har varit i farten och sökt/drivit från att det ljusnar tills det börjat skymma. Då går det i full fart genom storskog som granplanteringar, över kalhyggen, gärden, bäckar, mossar, åsar och berg. Och det går i ett tempo som man måste se för att tro det är sant. Nog är han trött på eftermiddagen, men nästa morgon är han lika ivrig att få komma ut igen. Tänk om man hade en bråkdel av den energin!
    Får se vad jag skall hitta på under det kommande halvåret för att hålla honom till freds. Hoppas komma på något som inte sliter ut husse helt… Springa runt o knuffa på 50 kilo Rottweiler hör definitivt till en sysselsättning jag kommer att uppmuntra, och Ozzy se fram emot!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s